Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vesper, Will - Vesperale - Vesperbilder - Vespergudstjänst - Vespertilio, Vespertilionidae - Vespidae, Vespinae - Vespucci, Amerigo - Vessberg, Gustaf Vilhelm - Wessel, Caspar - Wessel Gansfort - Wessel, Horst - Wessel, Johan Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Vesperale—Wessel
326
1922, »Sam in Schnabelweide», 1931, »Das
harte Geschlecht», s. å.) och berättelser (»Die
ewige Wiederkehr», 1923, »Der Bundschuh zu
Leben», 1924, »Der Heilige und der Papst»,
1928), sagor, bearb. och övers, av
medeltidsdikter, antologier (»Die Ernte ... deutscher
Lyrik», 1906) m. m. Sedan 1920 ger V. ut
Die Neue Literatur (till 1932 kallad Die
Schöne Literatur). V. har i hela sin
verksamhet strävat att stärka och utveckla
nationella värden. R-n B.
Vesperale, nlat., samling av musikstycken,
liturgiskt ordnade och avsedda för
vesperguds-tjänst (koraler, motetter samt framför allt
antifonier o. a. liturgisk växelsång). 1914
utkom det första svenska v. i större stil,
utarbetat av U. L. Ullman och J. Morén. En
kungl. kommitté (N. Söderblom, O. Olsson, O.
Blom och I. Widéen) utgav en reviderad och
med psalterium försedd ny uppl. 1925. —
Jfr C.-A. Moberg, »Kyrkomusikens historia»
(1932). (Li.)
Vesperbilder (av lat. ve’sper, afton) kallas
framställningar av de efter Kristi död
närmast följ, tilldragelserna: korsnedtagningen
(se d. o.), Jesus begråtes av de sina (se
P i e t ä) och Jesu gravläggning. H. W-n.
Vespergudstjänst, se Vesper.
Vespertllio, Vespertiliönidae, zool., se
Fladdermöss, sp. 544.
Ve’spidae, Vesplnae, zool., se Getinga r,
sp. 619.
Vespucci [vespoTJi], A m e r i g o, italiensk
sjöfarande i spansk och portugisisk tjänst
(1451—1512). Var f. i Florens och som
ombud för handelshuset Medici bosatt i Sevilla
vid tiden för Columbus’ upptäckt av Nya
världen. V. deltog, enl. brev till vänner i
Florens, i fyra resor, av vilka åtm. den första
torde vara uppdiktad. Under denna, som han
påstår sig ha företagit 1497—98, skulle han
ha upptäckt Sydamerikas fastland 8 dagar
innan Cabot fann Nordamerikas fastland. På
sin andra resa åtföljde han 1499—1500
Ho-jeda till Surinam. Sedan han därpå övergått
i portugisisk tjänst, skall han 1501—02 med
Cabral samt 1503—05 under Gonzalo Coelho ha
besökt Brasilien. V. blev 1508 piloto mayor i
spansk tjänst. Omdömena om hans betydelse
växla. Av Waldseemüller (se d. o.) gjordes
han till Amerikas upptäckare; senare
geografer ha med utgångspunkt från hans egna
beskrivningar förnekat hans första resa och
minskat värdet av hans senare. Bland den
stora litt. om V. märkas arbeten av F. A. de
Varnhagen (1865), H. Harrisse (1895), H.
Vig-naud (1917) och A. Magnaghi (1926). O. Sjn.
Vessberg, Gustaf Vilhelm, pedagog,
historiker (f. 1863 13/3). Blev fil. dr 1890,
adjunkt 1898 och var 1906—28 lektor vid
Högre allm. läroverket å Södermalm i
Stockholm. 1903—30 var V. studierektor vid
Södermalms högre läroanstalt för flickor.
Bland hans skrifter må nämnas »Om svenska
riksdagen, dess sammansättning och
verksamhetsformer 1772—1809» (1889). Sedan 1914
huvudred, för Pedagogisk Tidskrift. Fr. Sg.
We’ssel, C a s p a r, dansk matematiker och
geodet (1745—1818), utförde för danska
Vi-denskabernes selskabs räkning mycket
förtjänstfulla triangelmätningar. Framlade först
vid 50-årsåldern sitt enda matematiska
ar
bete, »Om directionens analytiske betegning»,
genom vilket han synes äga prioritetsrätten
till den nu brukliga geometriska tolkningen
av komplexa tal, vilken systematiskt
infördes i analysen av Cauchy. Avhandlingen, som
1797 trycktes i Videnskabernes selskabs
publikationer, återutgavs i fr. övers. 1897 jämte
en levnadsteckning över W. T. B.
We’ssel (eg. dopnamn; Gansfort
(familjenamn, efter en by i Westfalen),
nederländsk-tysk teolog, en av reformationens
förelöpare (omkr. 1419—89). W. fick sin första
uppfostran hos Det gemensamma livets
bröder (se Bröder) i Zwolle, studerade 1449—56
i Köln och besökte Paris (1458), där han under
sexton år lär ha verkat som fri akademisk
lärare. Omkr. 1474 drog han sig tillbaka till
sin hembygd. W. ställde skriften och
förnuftet över påvedömet, bestred dettas el.
kyrkomötenas ofelbara auktoritet i trossaker,
kritiserade skarpt de kyrkliga missbruken i
bot, avlat m. m., förnekade skärselden och
levde fri från sakrament och yttre
kyrkofor-mer. Av W:s brev och skrifter utgåvos 1522
två saml., den ena med förord av Luther. Hans
övriga skrifter utgåvos 1614. — Monogr. av O.
Fizély (1911) och M. van Rhijn (1917). E. Nwn.
We’ssel, H o r s t, tysk nationalsocialistisk
folkhjälte (1907—30). Studerade juridik och
skaffade sig uppehälle som grovarbetare,
mu-rarhantlangare etc. W. blev nationalsocialist
1926, ledare för »gatucellen Alexanderplatz»
i Berlin, underbefälhavare inom en stormavd.
och 1929 ledare för stormavd. n:r 5, som han
gjorde till en av de mest berömda i
Tyskland. Han diktade och anses ha tonsatt (trol.
efter en gammal tysk soldatvisa) den
nationalsocialistiska partisången
(»Horst-Wessel-Lied»), »Die Fahne hoch! Die Reihen dicht
geschlossenl», numera Tysklands officiella
nationalsång (jämte »Deutschland, Deutsehland
über alles»). W. mördades av kommunister.
Efter sin död har W. i Tyskland blivit
föremål för en nästan religiös minneskult. Litt.:
Biogr. av E. Reitmann (1932) och I. Wessel
(1933); H. H. Ewers, »II. W.» (s. å.; i
romanform; sv. övers, s. å.). Å. S-n.
We’ssel, Johan Herman, dansk diktare
(1742—85), son till en norsk präst, som var
brorson till Tordenskjold. W. blev student i
Kristiania 1761 och for till Köpenhamn,
bedrev där spridda
studier men tog aldrig
någon examen samt gav
språklektioner. W. var
en av stiftarna av
Det norske selskab
1772. Han debuterade
s. å. som författare
med sitt mästerverk,
den parodiska
tragedien »Kjærlighed uden
strömper», vilken till
en viss grad kan
uppfattas som en satir
över tidens franska
tragedi och det italienska sångspelet och som
intar en hög plats i dansk litteratur genom
sin komiska kraft och elegans. W. skrev
även en del humoristiska berättelser, av vilka
de bästa, ss. »Smeden og bageren» och
»Hun-demordet», icke stå tillbaka för »Kjærlighed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
