Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vesslesläktet - Vessman - West, släkt - West, Benjamin - West, George Stephen - West, Rebecca (Cecily Isabel Fairfield) - Vesta - Vest-Agder fylke - Vestaler - Westarp, Kuno von - Westberg, Eric - Vestberg, Sten Gustaf Edvard - West Bromwich - Westbury (Richard Bethell) - Westcott, Brooke Foss - Westdahl, Johan Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
V essman—Westdahl
330
och strupe mer el. mindre vitprickiga; längd
omkr. 45 cm, svansen inberäknad. Skinnen gå
i handeln under namnet kolinsky. T. P.
Vessman, se V ä s m a n.
West [mest], engelsk adelssläkt, se De la
W a r r.
West [mest], Benjamin,
amerikansk-engelsk målare (1738—1820). Gjorde sig känd
som porträttmålare i New York, uppehöll sig
1760—63 bl. a. i Rom, Florens och Venezia
och slog sig därefter ned i London. W. blev
där 1772 Georg III:s hovmålare, 1790 dir. för
målningssamlingarna och 1792 Royal
acade-mys president. Av hans första arbeten i
London behandla flera i konventionellt klassisk
akademisk stil antika ämnen, ss. »Orestes och
Pylades som fångar inför Ifigeneia» (National
gallery). Största uppseende väckte han
genom sina båda historietavlor, »General Wolfes
död i slaget vid Quebec 1759» (1768) och
»Slaget vid La Hougue» (båda i Grosvenor house).
Han målade sedan »Stiftandet av
strumpe-bandsorden» (Windsor) och under sin sista tid
flera religiösa tavlor. (E. L-k.)
West [mest], George Stephen, engelsk
botanist (1876—1919), prof, i botanik sedan
1909 vid univ. i Birmingham. W. utgav tills,
m. sin fader, William W. (1848—1913),
lärare vid tekniska skolorna i Bradford, flera
algologiska avh. samt »A monograph of the
british Desmidiaceae» (4 dir, 1904—12; 5:e
och sista delen utg. av N. Carter 1924). Bland
W :s övriga verk märkas »Algæ», I (1916), och
»A treatise on the british freshwater Algæ»
(1904; ny, revid. uppl. av F. E. Fritsch 1927).
West [mest], R e b e c c a (eg. Cecily I s
a-bel Fai rf ield), engelsk journalist och
författarinna (f. 1892). Blev bekant genom
sin roman »The return of the soldier» (1918).
Hon har även varit verksam som kritiker
(»H. James», 1916, »The stränge necessity»,
1928, etc.). S. B. L.
Ve’sta, se H e s t i a och Vestaler.
Vest-Agder fylke, Norges sydligaste fylke;
7,235,99 kvkm, 81,233 inv. (1930).
Genomfly-tes från v. till ö. räknat av Sira, Kvina,
Lyngdalselv (el. Lygna), Audnedalselv,
Man-dalselv och nedersta delen av Otra och sänker
sig från 1,410 min. (Sirdalsheiane) till
Ska-gerak. Utmärkta fårbeten i fjällen, i dalarna
jordbruk, utmed kusten hummer-, räk- och
makrillfiske. Bergsbruk (molybden). Fylket
omfattar 37 herreder samt städerna
Kristiansand, Mandal, Farsund (ladested) och
Flek-kefjord, alla vid kusten. V. hette före 1919
Lister og Mandal amt. Ax. S.
Vestaler (lat. vestäles, vi’rgines vestäles), de
mör, som i Rom hade vården om Vestas (se
H e s t i a) offentliga kult. V. tillredde
gudinnans spis vissa festdagar, underhöllo den
heliga elden i hennes tempel vid Forum (se
Rom, sp. 984 och bild 22) och förnyade den
1 mars. De voro sex och uttogos — alltid
inom förnäm familj — vid 6—10 års ålder av
pontifex maximus, senare efter hans förslag
genom lottning, som dock bortföll vid
frivilligt erbjudande. Tjänsten varade 30 år. V :s
bostad var Atrium vestale nära
templet. Den vördnad, som Vestakultens
ålderdomliga ceremonier väckte, återföll på v., och
de hade vissa borgerliga företrädesrättigheter.
De voro vid grymt dödsstraff ålagda obrotts-
lig kyskhet. Vid tjänstens upphörande kunde
de träda i äktenskap. E. St.
We’starp, Kuno von, greve, tysk
politiker (f. 1864), inträdde i preussisk statstjänst
1891 och var slutligen 1908—18 president i
överförvaltningsdomstolen. W. invaldes 1908
i riksdagen, där han
länge var en av de
konservativas ledande
män, under
världskriget i det längsta
kämpande mot alla
eftergifter i fråga om
såväl krigsmålen som
inre reformer. Efter
revolutionen tillhörde
W. 1920—30
Tysknationella folkpartiets
riksdagsgrupp, tidtals
som ledare, 1930—32
Konservativa
folkpartiets.
Westberg, Eric, tonsättare (f. 1892 9/s), fil.
kand. 1916, intendent i Konsertföreningen i
Stockholm 1918—27, är verkst. dir. i Svenska
tonsättarnas internationella musikbyrå (Stim)
sedan 1927. W.,har skrivit bl. a. tre
symfonier, flera violin- och pianostycken, uppsatser
i svensk folkmusik och en musikhistoria (i
»Universitet för alla», 1929). T. N.
Vestberg, Sten Gustaf Edvard,
läkare (f. 1869 29/u). Blev med. lic. 1899 och
dr 1906 vid Karol. inst., tjänstgjorde vid olika
sinnessjukhus, blev 1908 docent i psykiatri i
Uppsala och är sedan 1912 överläkare vid
Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn. V. har
skrivit bl. a. »Bidrag till kännedomen om
sinnessjukdomarnas familiära uppträdande»
(1906; doktorsavh.) och »Histo risk-kritiska
studier öfver läran om den förvandlande
ärftligheten» (1908).
West Bromwich [coe’st bra’mid$], stad och
county borough i Black country, Staffordshire,
v. England, n. v. om Birmingham; 81,281 inv.
(1931). W. har järn- och stenkolsgruvor,
kabelfabriker, glasbruk m. m.
Westbury [coe’stbori], baron, hette först R
i-chard Bethell, engelsk jurist (1800—73).
Blev efter mångårig högt skattad
advokatverksamhet och medlemskap i underhuset samt
tjänstgöring som generaladvokat (attorney
general) 1861 utnämnd till pär (lord W.) och
lord chancellor. Initiativtagare till 1861 och
1863 års statute law revisions acts, som
upphävde åtskilliga föråldrade lagbestämmelser.
Berömd för sin sarkastiska skärpa i debatter
och rättegångsförhandlingar. V. S-g.*
Westcott [cue’s(t)kot], Brooke Foss,
engelsk teolog och kyrkomän (1825—1901), prof,
i Cambridge, sedan biskop av Durham,
framstående nytestamentlig textkritiker och
exe-get. Tills, m. F. J. A. Hort utgav W. 1881—82
en ny, epokgörande textuppl. av N. T.
Dessutom skrev han kommentarer o. a. arbeten till
N. T. Biogr. av sonen A. W. (2 bd, 1903). A. Fr.
Westdahl, Johan Carl Gustaf,
polisman (f. 18 7 8 20/3), inträdde efter avlagd
hov-rättsexamen i Stockholms poliskår och blev
1908 kommissarie. 1913 blev han
cheforganisatör av polisväsendet i Persien, där han 1919
blev general i armén. 1924 lämnade han den
persiska tjänsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
