329 V essman—Westdahl 330 och strupe mer el. mindre vitprickiga; längd omkr. 45 cm, svansen inberäknad. Skinnen gå i handeln under namnet kolinsky. T. P. Vessman, se V ä s m a n. West [mest], engelsk adelssläkt, se De la W a r r. West [mest], Benjamin, amerikansk-engelsk målare (1738—1820). Gjorde sig känd som porträttmålare i New York, uppehöll sig 1760—63 bl. a. i Rom, Florens och Venezia och slog sig därefter ned i London. W. blev där 1772 Georg III:s hovmålare, 1790 dir. för målningssamlingarna och 1792 Royal acade-mys president. Av hans första arbeten i London behandla flera i konventionellt klassisk akademisk stil antika ämnen, ss. »Orestes och Pylades som fångar inför Ifigeneia» (National gallery). Största uppseende väckte han genom sina båda historietavlor, »General Wolfes död i slaget vid Quebec 1759» (1768) och »Slaget vid La Hougue» (båda i Grosvenor house). Han målade sedan »Stiftandet av strumpe-bandsorden» (Windsor) och under sin sista tid flera religiösa tavlor. (E. L-k.) West [mest], George Stephen, engelsk botanist (1876—1919), prof, i botanik sedan 1909 vid univ. i Birmingham. W. utgav tills, m. sin fader, William W. (1848—1913), lärare vid tekniska skolorna i Bradford, flera algologiska avh. samt »A monograph of the british Desmidiaceae» (4 dir, 1904—12; 5:e och sista delen utg. av N. Carter 1924). Bland W :s övriga verk märkas »Algæ», I (1916), och »A treatise on the british freshwater Algæ» (1904; ny, revid. uppl. av F. E. Fritsch 1927). West [mest], R e b e c c a (eg. Cecily I s a-bel Fai rf ield), engelsk journalist och författarinna (f. 1892). Blev bekant genom sin roman »The return of the soldier» (1918). Hon har även varit verksam som kritiker (»H. James», 1916, »The stränge necessity», 1928, etc.). S. B. L. Ve'sta, se H e s t i a och Vestaler. Vest-Agder fylke, Norges sydligaste fylke; 7,235,99 kvkm, 81,233 inv. (1930). Genomfly-tes från v. till ö. räknat av Sira, Kvina, Lyngdalselv (el. Lygna), Audnedalselv, Man-dalselv och nedersta delen av Otra och sänker sig från 1,410 min. (Sirdalsheiane) till Ska-gerak. Utmärkta fårbeten i fjällen, i dalarna jordbruk, utmed kusten hummer-, räk- och makrillfiske. Bergsbruk (molybden). Fylket omfattar 37 herreder samt städerna Kristiansand, Mandal, Farsund (ladested) och Flek-kefjord, alla vid kusten. V. hette före 1919 Lister og Mandal amt. Ax. S. Vestaler (lat. vestäles, vi'rgines vestäles), de mör, som i Rom hade vården om Vestas (se H e s t i a) offentliga kult. V. tillredde gudinnans spis vissa festdagar, underhöllo den heliga elden i hennes tempel vid Forum (se Rom, sp. 984 och bild 22) och förnyade den 1 mars. De voro sex och uttogos — alltid inom förnäm familj — vid 6—10 års ålder av pontifex maximus, senare efter hans förslag genom lottning, som dock bortföll vid frivilligt erbjudande. Tjänsten varade 30 år. V :s bostad var Atrium vestale nära templet. Den vördnad, som Vestakultens ålderdomliga ceremonier väckte, återföll på v., och de hade vissa borgerliga företrädesrättigheter. De voro vid grymt dödsstraff ålagda obrotts- lig kyskhet. Vid tjänstens upphörande kunde de träda i äktenskap. E. St. We'starp, Kuno von, greve, tysk politiker (f. 1864), inträdde i preussisk statstjänst 1891 och var slutligen 1908—18 president i överförvaltningsdomstolen. W. invaldes 1908 i riksdagen, där han länge var en av de konservativas ledande män, under världskriget i det längsta kämpande mot alla eftergifter i fråga om såväl krigsmålen som inre reformer. Efter revolutionen tillhörde W. 1920—30 Tysknationella folkpartiets riksdagsgrupp, tidtals som ledare, 1930—32 Konservativa folkpartiets. Westberg, Eric, tonsättare (f. 1892 9/s), fil. kand. 1916, intendent i Konsertföreningen i Stockholm 1918—27, är verkst. dir. i Svenska tonsättarnas internationella musikbyrå (Stim) sedan 1927. W.,har skrivit bl. a. tre symfonier, flera violin- och pianostycken, uppsatser i svensk folkmusik och en musikhistoria (i »Universitet för alla», 1929). T. N. Vestberg, Sten Gustaf Edvard, läkare (f. 1869 29/u). Blev med. lic. 1899 och dr 1906 vid Karol. inst., tjänstgjorde vid olika sinnessjukhus, blev 1908 docent i psykiatri i Uppsala och är sedan 1912 överläkare vid Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn. V. har skrivit bl. a. »Bidrag till kännedomen om sinnessjukdomarnas familiära uppträdande» (1906; doktorsavh.) och »Histo risk-kritiska studier öfver läran om den förvandlande ärftligheten» (1908). West Bromwich [coe'st bra'mid$], stad och county borough i Black country, Staffordshire, v. England, n. v. om Birmingham; 81,281 inv. (1931). W. har järn- och stenkolsgruvor, kabelfabriker, glasbruk m. m. Westbury [coe'stbori], baron, hette först R i-chard Bethell, engelsk jurist (1800—73). Blev efter mångårig högt skattad advokatverksamhet och medlemskap i underhuset samt tjänstgöring som generaladvokat (attorney general) 1861 utnämnd till pär (lord W.) och lord chancellor. Initiativtagare till 1861 och 1863 års statute law revisions acts, som upphävde åtskilliga föråldrade lagbestämmelser. Berömd för sin sarkastiska skärpa i debatter och rättegångsförhandlingar. V. S-g.* Westcott [cue's(t)kot], Brooke Foss, engelsk teolog och kyrkomän (1825—1901), prof, i Cambridge, sedan biskop av Durham, framstående nytestamentlig textkritiker och exe-get. Tills, m. F. J. A. Hort utgav W. 1881—82 en ny, epokgörande textuppl. av N. T. Dessutom skrev han kommentarer o. a. arbeten till N. T. Biogr. av sonen A. W. (2 bd, 1903). A. Fr. Westdahl, Johan Carl Gustaf, polisman (f. 18 7 8 20/3), inträdde efter avlagd hov-rättsexamen i Stockholms poliskår och blev 1908 kommissarie. 1913 blev han cheforganisatör av polisväsendet i Persien, där han 1919 blev general i armén. 1924 lämnade han den persiska tjänsten.