Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Westen—Westergaard, H. L.
Westen, Thomas von, norsk präst (1682
—1727). Påverkades som kyrkoherde i Veö i
Romsdalen av pietismen och bildade med sex
ämbetsbröder föreningen Sjustjärnan, som 1715
till missionskollegiet i Köpenhamn insände
ett förslag till ordnande av missionen bland
lapparna. W. blev 1716 lektor i
Trondheim och vicarius missionis. Vid
latinskolan i Trondheim uppstod nu ett
seminarium för utbildning av missionärer bland
lapparna. W. ägnade därefter sitt liv åt arbetet
för lapparnas omvändelse och företog långa
resor bland de norska lapparna. Genom ett
sändebrev till prästerskapet i Jämtland 1723
verkade han också väckande och pådrivande på
missionsarbetet bland lapparna i Sverige. — Jfr
E. Haller, »Svenska kyrkans mission i
Lappmarken under frihetstiden» (1896). K. B. W.
West End [<ye’st e’nd], se London, sp. 161.
Weste’nde, kommun i belg. prov.
Västflan-■dern, vid Nordsjön, 14 km v. s. v. om Ostende;
1,579 inv. (1933). Mycket besökt badort.
Westenhielm, Tobias, historiker (1649—
1718). Blev 1681 assessor i
Antikvitetskollegium, adlades 1689 (hette förut Wester) samt
blev lagman 1713 i Västmanlands och Stora
Kopparbergs lagsaga och 1718 i Västerås läns
lagsaga. Den av Karl XII 1712 befallda
tryckningen av W:s krönika om Gustav I
(hand-skriftsex. i Riksarkivet, Kungl. bibi, och
Uppsala univ.-bibl.) inställdes 1715. W. skrev även
en krönika om Erik XIV. Som forskare var
han okritisk.
Westenholz, Aage, dansk ingenjör (f. 1859),
son till Regnar W. (1815—66),
finansminister 1859—60, som särskilt ivrade för
Jyllands utveckling och förseende med järnvägar.
W. vistades 1885—1910 i Siarn, där han i
Bangkok ledde flera industriella företag och
dessutom tjänstgjorde som kapten i
siamesiska flottan. Varmt nitisk för Danmarks
försvar, uppsatte han 1908 en efter honom
uppkallad frivillig försvarskår. E. Ebg.*
Wester, svensk släkt, härstammar från
Peder Andersson W. (d. 1703), bruksägare och
rådman i Kristinehamn. Till släktens äldsta
gren hörde A. M. T. E. W.; om honom och
hans syssling K. W. se nedan. Till yngre
grenar hörde Ellen S. W. och A. M. W. (se nedan).
Wester, Arvid Magnus Teodor Evald,
militär (1861—1910); jfr släktart. W. blev
överstelöjtnant vid Dalreg:tet 1909. Han var
tidningskorrespondent, militärattaché och
at-tacherad officer vid grekiska härens fälttåg i
Tessalien 1897, nordamerikanernas strider på
Kuba 1898 och engelsmännens fälttåg under
boerkriget (dec. 1899—juni 1900). Sina
minnen och erfarenheter skildrade han i
»Fälttågs-minnen från Thessalien» (1898),
»Santiagos-fälttåget 1898» (1901) och »Krigserfarenheter
från boerkriget» (1902). H. J-dt.*
Wester, Arvid Mauritz, militär,
Af-rikaresande (1856—1914); jfr släktart. W.
var 1883—86 anställd i Kongostatens tjänst,
1884—86 som chef för stationen Stanley falls,
vilken han lyckades hålla mot såväl
infödingar som Tippu Tips (se d. o.) araber, och kom
på god fot med Tippu Tip. I svensk tjänst
avancerade han till major vid Livreg:tets
gre-nadjärer 1905. Jfr G 1 e e r u p, S. E. O. Sjn.
Wester, Ellen Sofia, översättarinna (1873
—1930); jfr släktart. Hon gjorde under
mär
ket E. W e e r en mängd skickliga
översättningar, främst från polska och ryska men
även från latin och grekiska m. m. A-d J.*
Wester, Karl, sjömilitär (f. 1871 18/s); jfr
släktart. Blev officer 1893 och konteramiral
vid avskedstagandet 1931. W. har nedlagt
omfattande arbete på det sjöartilleristiska
området, bl. a. som chef för flottans
skjutskolor och som chef för Marinförvaltningens
artilleriavd. 1925—31 var han chef för
örlogs-varvet i Karlskrona. För bevarandet av
flottans historiska minnen har W. utfört ett
förtjänstfullt arbete samt är sedan 1932 ordf, i
Marinmuseums nämnd. ü-g.
Vesterberg, Karl Albert, kemist och
agrogeolog (1863—1927). Blev fil. dr i
Uppsala 1890, lektor i kemi och geologi vid
Ul-tuna lantbruksinstitut 1892 och var från
1911 prof, i allmän och
oorganisk kemi vid
Stockholms högskola.
V. utförde
grundläggande arbeten inom
hartsernas kemi och
framställde därvid i
rent tillstånd flera
hartssyror och
-alkoholer samt lyckades f.
ggn framställa
kristalliserande triterpener.
Han utförde
undersökningar över
salt-hydrolys, över
na
trium- och litiumsilikat, över kaolin samt
påvisade, att dolomit (se d. o. 1) är ett
självständigt dubbelsalt av kalcium- och
magne-siumkarbonat. Han utförde även
undersökningar inom marklära och geologi. W. utgav
läroböcker och författade ett stort antal
artiklar i Nordisk Familjebok. — Biogr. av C.
Kjellin i Svensk Kemisk Tidskr. 1927. (H. E.)
Westerdahl, Fanny Amalia,
skådespelerska (1817—73). W. var 1828—36 elev och
1836—62 anställd vid Kungl. teatern. Hennes
starka temperament kunde göra hennes
framställning inspirerad. Hon blev senare
bemärkt i komiska uppgifter. Bland hennes
roller märkas Luise i »Kabal och kärlek» och
Karin Månsdotter i Strindbergs »Erik XIV».
Hon uppbar även lyriska partier som
Papa-gena i »Trollflöjten». Hon var 1837—49 g. m.
skådespelaren Carl Hjortsberg (se
Hjortsberg, Lars). G. K-g.
Westergaard [-går], Harald Ludvig,
dansk statistiker och nationalekonom (f. 1853),
son till N. L. W.; prof, vid Köpenhamns univ.
1886—1924. W., som särskilt studerat
för-säkringsväsen (led. av
försäkringsrådet 1904
—32) och sociala
spörsmål, har som led. av
olika kommittéer
spelat en stor roll för
dansk
sociallagstiftning. Hans förnämsta
arbete är »Die Lehre
von der Mortalität
und Morbilität» (1881
—82; ny uppl. 1901).
Förutom många avh.
i utländska
tidskrifter har han författat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
