Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Westergaard, N. L.—Westermarck, E. A.
334
»Statistikens theori i grundrids» (1890), »Den
ældre nationalekonomis opfattelse af det
so-ciale spörgsmaal» (1896), »Nationalökonomien
i hovedtræk» (1908), »Economic development
in Denmark before and during the world war»
(1922) och »Den ökonomiske udvikling i det
19de aarhundrede» (1926). W. hyllades 1933
med en festskrift. W. har verksamt befordrat
uppförandet av nya kyrkor i Köpenhamn.
Led. av sv. Vet.-akad. (1914). E. Ebg.*
Westergaard [ går], Niels Ludvig, dansk
orientalist (1815—78). Besökte 1841—44
Indien och Persien och blev 1845 prof, i indisk
och orientalisk filologi i Köpenhamn. W., som
särskilt gjort sig berömd genom sina arbeten
på det iranska språkområdet — speciellt sin
utmärkta Avestaupplaga (1852—54) —, var också
en grundligt skolad indisk filolog. Han utgav
»Radices linguæ sanscritæ» (1841), grammatik
och läsebok i sanskrit (1846) samt avh.
rörande Indiens historia och tolkningen av
Asoka-och de fornpersiska inskrifterna. J. Ch-r.
Westergren, Alf Vilhelm, läkare (f. 1891
17/12), med. dr 1924, docent vid Karol. inst.
1926, överläkare vid S:t Eriks sjukhus 1933.
W :s vetenskapliga arbeten ha främst
behandlat blodets suspensionsstabilitet (jfr S ä n
k-nin gs reaktion) och tuberkulos. Ljd.
Vestergren, Jacob Tycho Conrad,
botanist (1875—1930), blev fil. lic. vid
Stockholms högskola 1909 och var sedan 1912
adjunkt vid dåv. Jakobs, sedermera Vasa
realskola i Stockholm. Han företog flera
botaniska resor i s. och mell. Europa. V. var en
skicklig specialist på svampar, särskilt Fungi
imperfecti, och på fanerogamer, där han
framför allt ägnade sig åt kritiska former, och
utgav förutom många skrifter över dessa grupper
bl. a. det viktiga arbetet »Om den olikformiga
snöbetäckningens inflytande på vegetationen i
Sarjekfjällen» (i Bot. Notiser 1902) samt
ex-sickatverket »Micromycetes rariores selecti
praecipue scandinavici» (1899—1914). K. A.
Westergren, Johan Adolf, donator (1859
—1917), grosshandlare i Gävle. Genom sitt
testamente donerade W. till staden Gävle över
1 mill. kr., därav omkr. 900,000 kr. till ett
hem för gamla kvinnor, Johan och
Lotten Westergrens stiftelse i Gävle.
Westergård, Anton Hilmer, geolog och
paleontolog (f. 1880 8/5), 1909 docent i geologi
i Lund och 1910 fil. dr där. S. å.
utnämndes W. till statsgeolog och sedan till
musei-föreståndare vid Sveriges geol. undersökning.
W:s arbeten behandla mestadels Sveriges
kam-brosilur; särskilt märkas »Studier öfver
dic-tyograptusskiffern och dess gränslager» (1909)
och »Sveriges olenidskiffer» (1922). N. Zn.
Westerholm, Victor Axel, finländsk
målare (1860—1919). Studerade i Düsseldorf
1878—80. I Finland slog han igenom med
sina Ålandsmotiv, framför allt 1885 med
»Oktoberdag» (Helsingfors) och »Eckerö
postbrygga» (Viborg). 1886—88 vistades han i
hemlandet, därefter två år i Paris, där han
tog starkt intryck av det moderna franska
friluftsmåleriet. Från övervägande idylliska
motiv — björkhagar, strandpartier —
övergick han till vidsträckta utsikter över berg,
dalar, skog och hav (»Åland», 1909, Åbo
museum) och på senare tid till fors- och
snömotiv. I Åbo, där han var bosatt sedan
1890, verkade han som konstlivets främja re
och medelpunkt, dels som föreståndare för
ritskolan, dels som intendent för konstmuseet,
färdigt 1904. — Jfr A. Haartman,
»Konstföreningen i Åbo 1891—1916» (1916), samt
monogr. av A. Gabriels (1918). G-gN.*
We’sterland [-lant], stad på ön Sylt i
Schles-wig-Holstein; 3,642 inv. (1925). Mycket
besökt badort; flyghamn, meteorologisk station.
Westerlund, Carl Agardh, zoolog (1831
—1908), fil. dr i Lund 1862, kollega vid
Ronneby läroverk 1862—93. W. studerade
framför allt land- och sötvattensmollusker i de
skandinaviska länderna och gjorde även en
faunistisk sammanställning av dessa
djurgrupper inom hela den palearktiska regionen
(1884—90). Ilan bearbetade likaledes det av
Vegaexpeditionen hemförda materialet av
dessa djurslag (1885). W. utgav bl. a.
»Skandinavisk oologi» (1867; ny uppl. 1905). Lönnb.
Westerlund, Ernst Otto Teodor,
läkare (1839—1924). Blev med. lic. 1867 och
s. å. stadsläkare i Enköping. Till följd av
sin omfattande praktik, säkerligen den
största någon svensk
läkare haft, lämnade W.
1886
stadsläkartjäns-ten men verkade
fortfarande i staden, där
många sjukhem växte
upp i sammanhang
med W:s praktik och
dit patienter från alla
delar av Sverige och
även från
grannländerna strömmade för
att rådfråga honom.
En annan plats för
hans verksamhet var
därjämte under många somrar Jämtland,
vars sanatorieverksamhet (Storlien, Mörsil,Åre
m. fl.) han i hög grad främjat. W. var
framstående särskilt i fråga om neurosernas
sjukdomar. Han blev med. hedersdr i Lund 1900.
Nekrolog av J. Billström i Hygiea 1924. (Ljd.)
Westerlund-Serlachlus [-la’kius], Nanny,
finländsk skådespelerska (f. 1895). Har vid
Svenska teatern i Helsingfors framträtt i
in-genue-, operett- och karaktärsroller, är
lärarinna vid teaterns elevskola och har utgivit
romanen »Folket vid fjärden» (1933). Hon är från
1919 g. m. ingenjör J. Serlachius. H. E. P.
Westermann, Anton Marius Teodor,
dansk agronom (f. 1852), prof, vid
Landbo-höjskolen 1896—1923.
W. har övat stort
inflytande på danska
jordbrukets
utveckling som ledande
personlighet i
lantbruks-föreningsliv samt
för-söksväsendet inom
växt- och mossodling.
Han har författat bd 1
och 3 i den av honom
tills, m. H. Goldschmidt
utg. »Landmansbogen»
(1891—95),
»Undersö-gelser over typer av
danske jorder» (1902) m. m. H. J. Dft.
Westermarck, Edvard Alexander,
finländsk sociolog och filosof (f. 1862), bror till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
