Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Western Australia - Westerstrand, Sven Peter (Per) - Westerwald - Vesterålen - Westeråsmaskiner - Westeson, Hjalmar - Westfalen (kungarike) - Westfalen (provins)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Westermarck, H. Ch.—Westfalen
336
H. Ch. W. Blev fil. dr 1889 på första delen
av »The history of human marriage», som
utkom i sin helhet 1891
och med ens grundläde
W :s ryktbarhet (övers,
till sju språk; 5:e,
fullständigt omarb. uppl.
i 3 bd 1921; förk.
uppl., Ȁktenskapets
historia i dess
huvuddrag», 1927). W. var
docent i sociologi vid
Helsingfors univ. 1890
—1906, prof, i
praktisk filosofi där 1906
—18 och i filosofi
vid Äbo akad. 1918
—32 samt denna akad:s förste rektor 1918
—21. Delvis samtidigt innehade han
lärar-befattning vid univ. i London, »appointed
teacher» i sociologi 1904—07, ord. prof, i
samma ämne 1907—30. W. har bedrivit
omfattande etnologiska studier i Marocko sedan
1897. Till hans förnämsta arbeten hör »The
origin and development of the moral ideas»
(2 bd, 1906 och 1908; 2:a uppl. 1912 och 1917;
»Moralens uppkomst och utveckling», d. 1,
1916). Häri utvecklas ingående det moraliska
medvetandets beskaffenhet och uppkomst samt
undersökas och förklaras talrika seder hos
olika folk, förnämligast på basen av
människornas magiska och religiösa motiv av
självisk art. Till förenämnda
monumentalverk ansluta sig »Ethical relativity» (1932)
samt »Early beliefs and their social influence»
(s. å.). Bland arbeten i marockanska ämnen
utgöras de förnämsta av »Marriage
ceremo-nies in Morocco» (1914) samt »Ritual and
belief in Morocco» (2 bd, 1926); en populär
framställning är »Sex år i Marocko» (1918).
Sina memoarer har W. skildrat i »Minnen ur
mitt liv» (1927). W. är ett av det nuv.
Finlands främsta vetenskapliga namn och
åtnjuter världsrykte. Han är hedersdr vid univ. i
Uppsala, Aberdeen och Glasgow och hedersled,
av talrika lärda sällskap. G. Ltn.
Westermarck, Helena Charlotta,
finländsk skriftställarinna (f. 1857), syster till
E. A. W. Var först målarinna men har sedan
huvudsaki. ägnat sig åt författarskap. Bland
hennes verk märkas romanerna »I fru Ulrikas
hem» (1900), »Ljud i natten» (1903) och
»Vandrare» (1911), som ge kulturhistoriska
skildringar från 1800-talets Finland, samt
biogr. över Fredrika Runeberg (1904),
Elisabeth Blomqvist (1916—17) och Adelaide
Ehrn-rooth (1928). Hon har tagit verksam del i
kvinnorörelsen i Finland. G-r C.
Westermark, Frans
Johan Eugène,
läkare, akademisk
lärare (f. 1853 6/n). Var
1902—18 prof, i
ob-stetrik och gynekologi
vid Karol. inst. samt
överläkare och
direktor vid Allmänna
barnbördshuset, som
under hans tid fick
sin nuv. nya byggnad
på N. Djurgården. W.
har skrivit talrika
avh. i sitt fack, bl. a. i Skandinavisches
Ar-chiv für Physiologi 1892 och 1897, i Archiv
für Gynäkologie 1900 samt »Om förlossningen
vid trångt bäcken» (s. å.). R. T-dt.*
Western Australia [coe’stan ästrélTje], se
V ästaustralien.
Westerstrand, Sven Peter (Per),
ämbetsman, teaterledare och författare (1785—
1857), president i Statskontoret 1832—51. W.
anlitades i ekonomiska frågor såsom led. av
eller sekr. i ett flertal kommittéer och
inrättningar av olika slag. Hans högt skattade
äm-betsmannagärning resulterade bl. a. i det av
ständerna 1823 antagna formuläret till
riks-huvudbok. W. var 1832—38 chef för Kungl.
teatern, kvarstod till namnet på denna post
till 1840 men lyckades som teaterledare
varken ekonomiskt eller konstnärligt. Han var
även verksam som kompositör och författare.
W. adlades 1842. G. K-g.
We’sterwald [-valt], bergstrakt i mell.
Tyskland (Rhenprovinsen och Hessen-Nassau),
mellan Rhen och dess bifloder Sieg och Lahn.
W. utgör en del av Rhenska skifferbergen och
är en till större delen karg, i ö. skogfattig
högplatå; högst når Fuchskauten (657 m ö. h.).
Vesterålen, gemensamt namn för öarna n.
om Lofoten i Nordland fylke, Norge (se
kartan vid d. o.). Omfattar bl. a. Andöy, Langöy,
Hadselöy och en del av Hinnöy. Från
fisklägen i V. bedrives fiske året om, särskilt
från Andenes på Andöys nordspets (stor fyr).
Större handelsplatser äro Stokmarknes,
Mel-bo (se dessa ord) och Sortland (på Langöy).
V. omfattar 8 herreder; tills. 2,368,09 kvkm,
29,130 inv. (1930). Ax. S.
Westeråsmaskiner, a.-b., se Morgongåva.
Westeson, Hjalmar, präst (f. 1884 9/8).
Var kyrkoherde i Karesuando 1915—23, i
Gällivare 1923—31 och är sedan 1931 pastor
vid Blasieholmskyrkan i Stockholm. W. har
ingående studerat Sveriges nordligaste lappars
och finnars förhållanden och skildrat deras
religiösa liv i »Min vildmark» (1920; 5:e uppl.
1925), »ödemarksprofetens lärjungar» (1922)
och »ödemarkens lustgård» (1923; 5:e uppl.
1927). _ K. B. W.
Westfalen, konungarike, bildat av
Napoleon I 1807, bestod av huvuddelen av det gamla
hertigdömet W. samt preussiska,
hannover-ska, hessiska och braunschweigska områden.
Napoleon gav konungariket åt sin yngste
bror, Jéröme, som blev medlem av
Rhenför-bundet och gjorde Kassel till sin huvudstad.
Författningen, utfärdad 15 nov. 1807, var
utarbetad efter franskt mönster, likaså landets
administrativa indelning. I början av 1810
ökades W:s område med en stor del av
Hannover, men redan i slutet av året måste det
till Frankrike avträda stora delar av det
nyvunna området jämte Osnabrück och Minden.
Jérömes välde försvagades genom landets
urusla finanser, och i sept. 1813 fördrevs han
av en rysk här. Han återkom med franska
trupper men lämnade vid underrättelsen om
Napoleons nederlag vid Leipzig för alltid
landet (okt. 1813). Konungariket upplöstes i
sina forna beståndsdelar. R. Sv-m.
Westfalen, preuss. prov, i n. v. Tyskland,
s. om prov. Hannover, näst Rhenprovinsen
Preussens största prov.; 20,214 kvkm,
5,031.211 inv. (1933). Huvudstad: Münster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
