Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westminstersynoden - Westmorland (grevskap) - Westmorland, John Fane (lord Burghersh) - Westmorland, Ralph Nevill - West New York - Westons element - Weston super Mare - West Palm Beach - Westphal, Joachim - Westphal, Karl Friedrich Otto - Westphals våg - West Point - Westpreussen - Vestre Slidre - West Riding - Westrin, Johan Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Westmorland—Westrin
350
mentet. Efter Cromwells och
independentis-mens seger blevo samtliga dokument utan
betydelse för England men godkändes däremot
i Skottland och utgöra alltjämt skotska
kyrkans och dess dotterbildningars auktoriserade
»standards». Dokumenten finnas i P. Schaff,
»Creeds of christendom», III (1878), och E.
F. K. Müller, »Bekenntnisschriften der
refor-mierten Kirche» (1903). — Litt.: W.
Beve-ridge, »Short history of the Westminster
as-sembly» (1904); G. B. Tatham, »The puritans
in power» (1913); Hj. Holmquist, »Engelsk
högkyrka, lågkyrka, frikyrka» (1916). E. Nwn.
Westmorland [<we’s(t)maland], grevskap i
n. v. England, innanför Morecambe bay; 2,043
kvkm, 65,398 inv. (1931); huvudstad: Kendal.
V. delen med talrika, för sin naturskönhet
berömda sjöar (Lake district) tillhör
Cumb-riska bergen, ö. delen Penninska bergen;
huvudfloder äro Eden mot n. v. och Kent mot s.
Boskapsskötsel, ylleindustri (i Kendal), stark
turisttrafik.
Westmorland [<we’s(t)molønd], John Fane,
earl av W., engelsk diplomat och militär
(1784—1859). Bar tidigare namnet lord
Burghersh, deltog i de napoleonska
krigen och var 1814—30 brittisk resident i
Florens. W. var ambassadör i Berlin 1841—51,
varunder han 1850 sökte medla mellan
Preussen och Danmark, i Wien 1851—55 och fick
1854 generals rang. Han skildrade sina
fälttågs-minnen i memoarer (1820 och 1822). R. Sv-m.
Westmorland [<ne’s(t)møland], R a 1 p h N
e-v i 11, earl av W., engelsk krigare (1364—
1425). Stödde 1399 Henriks av Lanca.st.er
(Henrik 1V:S) sak vid det uppror, som ledde
till Rikard II :s avsättning. W. fick icke
minst genom sina stora förläningar ett
betydande inflytande i de n. gränslandskapen,
vilket han befäste under strider med sin
ende farlige rival, Henry Percy, earl av
Northumberland. Shakespeares framställning
av W. i »Henrik V» är ohistorisk. R. Sv-m.
West New York [a>e’st njö jä’k], stad i New
Jersey, U. S. A., på högra stranden av nedre
Hudson; 37,107 inv. (1930). Industriförstad
till New York.
Westons element [coe’støn-], fys., se G
alva n i s k a element, sp. 352 (där
felaktigt kallat Weastons element).
Weston super Mare [we’støn sjöpa mä’a],
etad i Somersetshire, s. v. England, vid
Bris-lolkanalen; 28,555 inv. (1931). Livligt besökt
badort; fiskehamn.
West Palm Beach [cae’st päm bTtJ], se Palm
Beach.
Westphal [vä’stfäl], Joachim, tysk
teolog (1510—74), lutersk superintendent i
Hamburg. Mot den framträngande calvinismen
riktade han 1552 ett våldsamt angrepp,
»Farrago». som blev signalen till häftiga
och med mycken bitterhet förda strider
i nattvardsfrågan. — Litt.: P. Tschackert,
»Entstehung der lutherischen und
reformier-ten Kirchenlehre» (1910); O. Ritschl,
»Dog-mengeschichte des Protestantismus», III—IV
(1926—27). — Med W. förväxlas stundom den
samtida predikanten och teol. författaren
Joachim W. (d. 1569) från Mansfeld,
Spangenbergs vän. E. Nwn.
Westphal [vä’stfäl], Karl Friedrich
Otto, tysk läkare (1833—90), från 1874 prof.
i psykiatri och nervsjukdomar i Berlin. W.
beskrev bl. a. agorafobi (se d. o.) och
framhöll den diagnostiska betydelsen av
patellar-reflexen (se Reflex, sp. 547). Ljd.
Westphals våg [vä’stfäls-], se Våg.
West Point [(oe’st päPnt], Nordamerikas
förenta staters armékrigsskola för
officersaspi-ranter (military academy), i staten New York,
på högra stranden av Hudson, 80 km n. om
New York. Kursen vid skolan varar 4 år, och
antalet kadetter är omkr. 1,400. M. B-dt.
We’stpreussen [-pråison], f. d. preussisk
provins, på ömse sidor om nedre Weichsel;
25,552 kvkm, 1,703,474 inv. (1910); huvudstad
var Danzig. Polska korridoren (se d. o.) delar
de inom Preussens gränser kvarblivna
partierna av W. i två skilda områden. Det ö.
har såsom reg.-omr. W. (2,927 kvkm, 278,407
inv. 1933; huvudstad Marienwerder) förenats
med Ostpreussen; det v. utgör huvuddelen
av den nybildade prov. Grenzmark Posen-W.
(se d. o.), varjämte smärre delar lagts till
Pommern. — W. tillhörde Tyska orden (jfr
d. o. och Preussen, sp. 107), som 1466
måste avstå det till Polen, ingick 1629—35
och 1655—60 delvis i svenska
generalguverne-mentet Preussen (se d. o., sp. 111) och
avträddes genom Polens första och andra delningar
1772, resp. 1793 till Preussen. 1824—78 var
W. förenat med Ostpreussen till en provins.
1 Versaillesfreden 1919 delades W. mellan
Polen — som därav bildat vojevodskapet
Po-morze (jfr Polska korridoren) —,
fristaten Danzig och Preussen. S. F.; Å. S-n.
Vestre Slidre, se Valdres.
West Riding [<ne’st räi’diq], se Yorkshire.
Westrin, Johan The o do r, historiker,
arkivman, redaktör av Nordisk Familjebok
(1850 12/i—1928 10/10). Blev 1875 fil. dr i
Uppsala och tjänstgjorde i Riksarkivet 1876—
1917, från 1885 som
ord., från 1897 som
arkivarie (förste
arkivarie 1910); hans
främsta insats där
gällde de diplomatiska
samlingarnas
ordnande (en rad
förteckningar av W. över
dessa äro tr. i
Meddelanden från Svenska
Riksarkivet). W.
tillhörde 1877—1926
redaktionen av Nordisk
Familjebok och
redi
gerade (ensam el. som en av
huvudredaktörerna) med undantag av enstaka bokstäver
såväl 1 :a som 2:a uppl. (jfr E n c y k 1 o p e d i).
Han har väsentligen förtjänsten av Nordisk
Familjeboks planmässighet och noggrannhet
och förenade med utomordentlig arbetsenergi
vidsträckta kunskaper och framstående
chefsegenskaper. Han var också en flitig medarb.
i detta verk, E. Wallis’ »Illustrerad
verldshi-storia», Hist. Bibi, och Hist. Tidskr.
(»Friherre G. H. von Goertz’ bref ur fängelset i
Arnhem 1717», 1898, »Anteckningar om Karl
XII:s orientaliska kredito rer», 1900, »Om
Czqstochowa klosters belägring af Karl X
Gustafs trupper 1655», 1904, m. m.) o. a.
svenska och utländska vetenskapliga
publikationer. Genom W. utgav Riksarkivet bd 1—3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
