349 Westmorland—Westrin 350 mentet. Efter Cromwells och independentis-mens seger blevo samtliga dokument utan betydelse för England men godkändes däremot i Skottland och utgöra alltjämt skotska kyrkans och dess dotterbildningars auktoriserade »standards». Dokumenten finnas i P. Schaff, »Creeds of christendom», III (1878), och E. F. K. Müller, »Bekenntnisschriften der refor-mierten Kirche» (1903). — Litt.: W. Beve-ridge, »Short history of the Westminster as-sembly» (1904); G. B. Tatham, »The puritans in power» (1913); Hj. Holmquist, »Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka» (1916). E. Nwn. Westmorland [<we's(t)maland], grevskap i n. v. England, innanför Morecambe bay; 2,043 kvkm, 65,398 inv. (1931); huvudstad: Kendal. V. delen med talrika, för sin naturskönhet berömda sjöar (Lake district) tillhör Cumb-riska bergen, ö. delen Penninska bergen; huvudfloder äro Eden mot n. v. och Kent mot s. Boskapsskötsel, ylleindustri (i Kendal), stark turisttrafik. Westmorland [<we's(t)molønd], John Fane, earl av W., engelsk diplomat och militär (1784—1859). Bar tidigare namnet lord Burghersh, deltog i de napoleonska krigen och var 1814—30 brittisk resident i Florens. W. var ambassadör i Berlin 1841—51, varunder han 1850 sökte medla mellan Preussen och Danmark, i Wien 1851—55 och fick 1854 generals rang. Han skildrade sina fälttågs-minnen i memoarer (1820 och 1822). R. Sv-m. Westmorland [<ne's(t)møland], R a 1 p h N e-v i 11, earl av W., engelsk krigare (1364— 1425). Stödde 1399 Henriks av Lanca.st.er (Henrik 1V:S) sak vid det uppror, som ledde till Rikard II :s avsättning. W. fick icke minst genom sina stora förläningar ett betydande inflytande i de n. gränslandskapen, vilket han befäste under strider med sin ende farlige rival, Henry Percy, earl av Northumberland. Shakespeares framställning av W. i »Henrik V» är ohistorisk. R. Sv-m. West New York [a>e'st njö jä'k], stad i New Jersey, U. S. A., på högra stranden av nedre Hudson; 37,107 inv. (1930). Industriförstad till New York. Westons element [coe'støn-], fys., se G alva n i s k a element, sp. 352 (där felaktigt kallat Weastons element). Weston super Mare [we'støn sjöpa mä'a], etad i Somersetshire, s. v. England, vid Bris-lolkanalen; 28,555 inv. (1931). Livligt besökt badort; fiskehamn. West Palm Beach [cae'st päm bTtJ], se Palm Beach. Westphal [vä'stfäl], Joachim, tysk teolog (1510—74), lutersk superintendent i Hamburg. Mot den framträngande calvinismen riktade han 1552 ett våldsamt angrepp, »Farrago». som blev signalen till häftiga och med mycken bitterhet förda strider i nattvardsfrågan. — Litt.: P. Tschackert, »Entstehung der lutherischen und reformier-ten Kirchenlehre» (1910); O. Ritschl, »Dog-mengeschichte des Protestantismus», III—IV (1926—27). — Med W. förväxlas stundom den samtida predikanten och teol. författaren Joachim W. (d. 1569) från Mansfeld, Spangenbergs vän. E. Nwn. Westphal [vä'stfäl], Karl Friedrich Otto, tysk läkare (1833—90), från 1874 prof. i psykiatri och nervsjukdomar i Berlin. W. beskrev bl. a. agorafobi (se d. o.) och framhöll den diagnostiska betydelsen av patellar-reflexen (se Reflex, sp. 547). Ljd. Westphals våg [vä'stfäls-], se Våg. West Point [(oe'st päPnt], Nordamerikas förenta staters armékrigsskola för officersaspi-ranter (military academy), i staten New York, på högra stranden av Hudson, 80 km n. om New York. Kursen vid skolan varar 4 år, och antalet kadetter är omkr. 1,400. M. B-dt. We'stpreussen [-pråison], f. d. preussisk provins, på ömse sidor om nedre Weichsel; 25,552 kvkm, 1,703,474 inv. (1910); huvudstad var Danzig. Polska korridoren (se d. o.) delar de inom Preussens gränser kvarblivna partierna av W. i två skilda områden. Det ö. har såsom reg.-omr. W. (2,927 kvkm, 278,407 inv. 1933; huvudstad Marienwerder) förenats med Ostpreussen; det v. utgör huvuddelen av den nybildade prov. Grenzmark Posen-W. (se d. o.), varjämte smärre delar lagts till Pommern. — W. tillhörde Tyska orden (jfr d. o. och Preussen, sp. 107), som 1466 måste avstå det till Polen, ingick 1629—35 och 1655—60 delvis i svenska generalguverne-mentet Preussen (se d. o., sp. 111) och avträddes genom Polens första och andra delningar 1772, resp. 1793 till Preussen. 1824—78 var W. förenat med Ostpreussen till en provins. 1 Versaillesfreden 1919 delades W. mellan Polen — som därav bildat vojevodskapet Po-morze (jfr Polska korridoren) —, fristaten Danzig och Preussen. S. F.; Å. S-n. Vestre Slidre, se Valdres. West Riding [<ne'st räi'diq], se Yorkshire. Westrin, Johan The o do r, historiker, arkivman, redaktör av Nordisk Familjebok (1850 12/i—1928 10/10). Blev 1875 fil. dr i Uppsala och tjänstgjorde i Riksarkivet 1876— 1917, från 1885 som ord., från 1897 som arkivarie (förste arkivarie 1910); hans främsta insats där gällde de diplomatiska samlingarnas ordnande (en rad förteckningar av W. över dessa äro tr. i Meddelanden från Svenska Riksarkivet). W. tillhörde 1877—1926 redaktionen av Nordisk Familjebok och redi gerade (ensam el. som en av huvudredaktörerna) med undantag av enstaka bokstäver såväl 1 :a som 2:a uppl. (jfr E n c y k 1 o p e d i). Han har väsentligen förtjänsten av Nordisk Familjeboks planmässighet och noggrannhet och förenade med utomordentlig arbetsenergi vidsträckta kunskaper och framstående chefsegenskaper. Han var också en flitig medarb. i detta verk, E. Wallis’ »Illustrerad verldshi-storia», Hist. Bibi, och Hist. Tidskr. (»Friherre G. H. von Goertz’ bref ur fängelset i Arnhem 1717», 1898, »Anteckningar om Karl XII:s orientaliska kredito rer», 1900, »Om Czqstochowa klosters belägring af Karl X Gustafs trupper 1655», 1904, m. m.) o. a. svenska och utländska vetenskapliga publikationer. Genom W. utgav Riksarkivet bd 1—3