Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westrin, Johan Theodor - Westring, Hjalmar Georg - Westring, Niklas - Vestris (Vestri), familj - Vestro-bothnienses - Westrup, Johan Wilhelm Magnus - West Virginia (W. Va)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Westring—West Virginia
352
(1719—34) av »Svenska riksdagsakter. Andra
serien» (1909—22). W. var 1906—13 sekr. i
Sällskapet Idun och utgav 1912 »Några bidrag
till Sällskapet Iduns historia i anledning af
dess 50-årsjubileum». Jfr H. Brulin i Hist.
Tidskr. 1928. H. B-n.
Westring, Hjalmar Georg, jurist,
ämbetsman (1857—1926). Blev 1881 jur. kand,
och 1907 jur. hedersdr i Uppsala. W.
utnämndes 1884 till v. häradshövding och 1891 till
hovrättsassessor, blev
efter tjänstgöring som
revisionssekr.
expeditionschef i Civildep.
1895, led. av
Lagbyrån 1897 och av
Högsta domstolen
(justi-tieråd) 1898. Han var
konsultativt statsråd
1901, civilminister i
andra Boströmska
ministären 1902 och i
Ramstedtska 1905,
avgick 2 aug. s. å. och
återinträdde som led.
av Högsta domstolen. Hösten 1909 företrädde
W. Sverige vid den interskandinaviska
konferens, som lade grunden till det
gemensamma lagstiftningsarbetet på familjerättens
område. När därpå Lagberedningen (se d. o., sp.
580) betroddes med att förbereda detta
arbete, blev W. densammas ordf. På denna
post ledde han 1910—48 utarbetandet av de
lagförslag, som sedermera (1915, 1917 och
1920) blivit lagar om äktenskaps ingående och
upplösning, om äktenskaplig börd, om barn
utom äktenskap och om adoption samt ny
giftermålsbalk, samtliga med
följdförfatt-ningar (se Adoption, Barnlagarna,
Giftermålsbalk och Äktenskaplig
börd). 1918 utnämnd till president i Svea
hovrätt, återgick W. 1920 till
lagstiftningsarbetet, nu som ordf, i processkommissionen;
1925 avgick han ur statstjänsten. Med
sällsynt energi och stort skarpsinne utförde W.
det högst betydande arbete, som anförda data
ange, samt medhann därjämte en
aktningsbju-dande litterär produktion, utgav bl. a.
konkurslagen (4 uppl.) samt stadsplanelagen och
nya giftermålsbalken (1920), författade
tid-skriftsuppsatser och redigerade (1910—26)
Nytt Juridiskt Arkiv, avd. II. Mest känd
var W. som utg. (1909—26) av årliga
utmärkta uppl. av Sveriges rikes lag. C. G. Bj.
Westring, Niklas, zoolog (1797—1882).
Var tullförvaltare i Göteborg 1834—58,
idkade entomologiska studier och studerade
särskilt Sveriges spindlar om vilka han utgav
ett sammanfattande arbete, »Araneæ suecicæ
descriptæ» (1861). W. var synnerligen
verksam som en av grundarna av Göteborgs
museum och var medlem av dess styrelse 1840—
74. Led. av Vet.-akad. (1863). Lönnb.
Ve’stris [fr. uttal västri’s], urspr. V e s t r i,
italiensk-fransk familj av dansörer och
skådespelerskor. — Gaetano A p ol 1 i n o B a
1-dassare V. (1729—1808) var elev av bl. a.
Dupré vid Stora operan i Paris, vilken scen
han tillhörde 1749—81, som balettmästare
1770—76. V. uppträdde för sista gången 1800.
Som dansör hade han en nära nog ouppnådd
framgång. V:s dans var av sällsynt behag,
originalitet och överlägsen lätthet. — Hans
hustru Anna Friederike V., f. Heinel
(1752—1808), uppträdde med stor framgång
från 1768 i Paris. Hon är känd som varande
den första, som på scenen utfört s. k.
piruetter (Stuttgart 1766). — Marie-Auguste
V e s t r i s-A 11 a r d (1760—1842) var son till
G. A. B. V. och dansösen Allard. Debuterade
1772 och var förste dansör vid Parisoperan
1780—1816, prof, vid konservatoriet 1819—28.
Trots att V. saknade faderns yttre
företräden, var han om möjligt en ännu mer
glänsande dansör än denne. Framgången svarade
mer än väl mot talangen. Elever voro bl. a.
A. Bournonville och Maria Taglioni. — G. A.
B. V:s svägerska Frangoise Rose V., f.
Gourgaud (1743—1804), var 1769—1803
societär vid Théätre frangais. Till stor del
genom inflytelserikt beskydd intog hon länge
ställningen som den berömda scenens främsta
tragiska skådespelerska. V. Fr.;G. K-g.
Vestro-bothnie’nses, se Angermanni.
Westrup, Johan Wilhelm Magnus,
industriman, donator (f. 1862 13/s). Blev efter
studentexamen och studier i Hamburg
delägare i faderns manufakturfirma i Lund;
sedermera huvudsakl. verksam inom
sockerindustrien (grundare av sockerfabriker i Lund
och Svedala, en av stiftarna av Sv.
socker-fabriks-a.-b.). F. ö. har W. varit verksam i
flera industriella, kommunikations- och
jordbruksföretag, initiativtagare till Sydsvenska
kredit-a.-b. och Skånes skiljenämnd för
handel, industri och sjöfart, led. av
sockerskatte-kommittén 1902—04. W. är dansk
vicekon-sul samt var stadsfullmäktig i Lund 1893—
1922, landstingsman 1906—22 och led. av
Första kammaren (höger) 1919. Han har med
donationer stött ett flertal vetenskapliga
inrättningar i Lund. Å. W:son M. (C. G. Bj.)
West Virginia [<ye’st vød^Fnje], förk. W.
V a, en av Sydatlantiska staterna i U. S. A.,
begränsad av staterna Pennsylvania,
Mary-land, Virginia, Kentucky och Ohio, mot
vilken sistnämnda floden Ohio bildar gräns (se
kartskiss vid Virginia); 62,598 kvkm,
därav 384 kvkm vatten. Befolkningen var
1870 442,012 och 1930 1,729,205 (23 inv. per
kvkm), därav 51,520 (3 %) utlandsfödda vita.
Negrernas antal var 114,893.
I sin v. fjärdedel fylles W. av
Appalacher-nas parallellkedjor och deras dalar; den
större, ö. delen intar Appalachiska platån,
som sluttar från Appalacherna åt n. v.
och sänker sig från 1,200 m vid platåns
s. ö. brant (Alleghany front) till 250 m vid
Ohio. I v. nå bergskedjans ryggar upp till
1,480 m (Spruce knob). Såväl
parallellkedjorna som platån äro uppbyggda av
paleo-zoiska lager av kalksten, skiffer och
sandsten, som i de förra ligga veckade men inom
platån täml. orubbade. Appalachiska platån
innehåller mycket betydande kolflötser.
Större delen av V. avvattnas av Ohio och dess
bifloder. Ohiodalen, W :s lägsta och
varmaste område, uppvisar i Parkersburg en
medeltemp. i jan. av 0,3° C, i juli av 24,1°
och en årsnederbörd av 1,001 mm, men
Appalachiska platåns högsta delar och
bergryggarna äro kallare och ha större nederbörd.
De högsta delarna av Appalachernas
parallellryggar intas av gran och tall, och där
utbre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
