Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vete(gall)myggan - Vetehinen - Vetenskap - Vetenskapsakademien (Kungl. svenska Vetenskapsakademien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetehinen—Vetenskapsakademien
357
sätt och har långt mindre ekonomisk
betydelse än den förra, som f. n. är föremål för
omfattande undersökningar, vilka avse att finna
något effektivt bekämpningsmedel. Se även
färgpl. Lantbrukets skadedjur 1,
bild 2, och Vete. O. A-g.
Ve’tehinen, se Mytologi, sp. 578.
Vetenskap, systematiskt vetande. Idealet
för det mänskliga kunskapssträvandet vore,
att allt vetande sammanslötes till ett så långt
möjligt systematiskt helt. Urspr. förelåg också
en enda v., filosofien, men med växande
vetande blev en dylik förening omöjlig, varför
en mängd specialvetenskaper föreligga, som
skilja sig med hänsyn till såväl ämne som
metod. Frågan om v:s systematiska indelning
har behandlats bl. a. av Comte,Spencer, Rickert
och Wundt. — Litt.: A. Vannérus,
»Veten-skapssystematik» (2:a uppl. 1921). G. O-a.
Vetenskapsakademien (Kungl. svenska
Vetenskapsakademien), ett
samfund, som »har till uppgift att främja
vetenskaperna, företrädesvis matematik och
naturvetenskap». V:s nu gällande grundstadgar
äro av 15 april 1904 med ändringar av 8 dec.
1905 och 23 april 1920. Enl. dessa stadgar
består V. av högst 100 svenska och lika
många utländska led., fördelade i följ,
klasser: 1) för ren matematik (6 led.); 2) för
till-lämpad matematik och astronomi (6 led.); 3)
för fysik och meteorologi (10 led.); 4) för
kemi (10 led.); 5) för mineralogi, geologi och
fysisk geografi (8 led.); 6) för botanik (9 led.);
7) för zoologi (9 led.); 8) för medicinska
vetenskaper (14 led.); 9) för tekniska vetenskaper
(8 led.); 10) för ekonomiska, statistiska och
sociala vetenskaper (6 led.); 11) för övriga
vetenskaper och för framstående förtjänst om
vetenskaplig forskning (14 led.). Förslag till
nya led. upprättas av de särskilda klasserna.
Konungen är V:s »beskyddare»; till svensk
hedersled, äger V. kalla medlem av svenska
konungahuset och till utländsk hedersled,
högt stående person, som gjort sig
synnerligen förtjänt om svensk vetenskaplig
forskning. Ordet föres av preses och vid förfall
för honom av vice preses; båda väljas
för 1 år. Närmaste befattning med V:s
angelägenheter åligger ständige
sekreteraren och vid förfall för honom av
en för 4 år utsedd vice sekreterare.
V:s tjänstemän i övrigt äro 1 astronom, 1
fysiker, 1 föreståndare för Bergianska
stiftelsen (dessa tre, jämte sekreteraren, äga titel
av prof.), 1 föreståndare för Kristinebergs
zoologiska station, 1 bibliotekarie, 1
kamre-rare, 1 red. av statskalendern (se d. o.), 1
notarie, 1 ombudsman, 1 arkitekt, ett antal
amanuenser vid observatoriet och biblioteket
samt 1 trädgårdsmästare vid Bergianska
stiftelsen. De ekonomiska angelägenheterna
ombesörjas av ett förvaltningsutskott
(12 led.), övriga ärenden, som icke omedelbart
kunna avgöras, av ett
beredningsutskott (13 led.); preses och sekr. äro
självskrivna led. av båda dessa utskott, vice
preses och vice sekr. av det förstnämnda. Nuv.
sekr. är prof. II. B. M. Pleijel (från 1933).
V:s huvudsakliga inkomst härleder sig
från arrendet av
almanacksprivile-g i e t (se Almanacka, sp. 594). Ett stort
antal donationer ha för olika ändamål
358
tillfallit V. Den viktigaste av dessa är den,
som grundar sig på Alfred Nobels
testamente av 27 nov. 1895 och som givit V.
rätt att utdela två Nobelpris, i fysik och
kemi, samt berett tillgångar för upprättandet
av Nobelinstitut (se d. o.). Stiftelsens
(se Nobelstiftelsen) medel förvaltning
och övriga för samtliga prisgrupper
gemensamma ärenden besörjas av en särskild
styrelse under inseende av fullmäktige, av
vilkas 15 led. 6 tillsättas av V. Frågor om den
V. tillkommande prisutdelningen förberedas
av Nobelkommittéer för fysik, resp,
kemi samt behandlas av V., jämte övriga
Nobelärenden, vid särskilda sammankomster.
Vidare är att märka Letterstedtska
donationen (1862), som står under V:s förvaltning
men av vars avkastning den omedelbart
disponerar huvudsakligen blott de delar, som
anvisats till de Letterstedtska prisen och,
växelvis med andra institutioner, de Letterstedtska
resestipendierna, under det att huvudparten
går till Letterstedtska föreningen att för dess
särskilda ändamål användas (se
Letterstedtska föreningen). Om Makarna
Mittag-Lefflers matematiska stiftelse se M i
t-tag-Leffler, sp. 150, om V :s
llierta-Ret-ziusstipendiefond se II i e r t a-R e t z i u
s-stiftelsen, och om Per Erik Lindahls
stipendiefond, varifrån skola utdelas stipendier
såsom »bidrag till vetenskapliga studier eller
fortsatt praktisk utbildning inom och utom
Sverige», se Lindahl, Ester. Bland övriga
donationer, vilka av V. redan disponeras —
1933 upptagna till ett sammanlagt
kapitalvärde av 2,577,600 kr. — må såsom de
betydligaste omförmälas: V :s llierta-Retziusfond
för vetenskaplig forskning (se II i e r t
a-Retziusstiftelsen; nuv. kap. 551,300
kr.); A. F. Regnells botaniska och zoologiska
gåvomedel (tills. 205,700 kr.); C. II. Brandels
fonder (kapital 189,100 kr.); C. C. Söderströms
fond (173,500 kr.) för främjande av den
nationalekonomiska vetenskapen genom stipendier,
understöd och belöningar (Söderströmska
medaljen); Karl Langenskiölds minnesfond
(122,600 kr.); Cl. Adelskölds medalj- och
stipendiefond (99,500 kr.) till belöning för
synnerligen viktiga uppfinningar (Adelsköldska
medaljen) och resestipendier för ingenjörer;
J. A. Alilstrands testamentsfond (45,000 kr.);
S. J. Enanders donation (123,400 kr.); Th.
Nordströms testamentsfond (63,600 kr.); L. J.
Wallmarks testamentsfond (59,900 kr.); J. A.
Wahlbergs minnesfond och minnesmedaljfond
(tills. 49,100 kr.); P. F. Wahlbergs
minnesfond (60,100 kr.); E. Sidenbladhs fond (27,800
kr.). Utom ovannämnda prismedaljer äger V.
utdela Ferrnerska priset, Lindbomska
belöningen, Flormanska belöningen, Edlundska
priset, Arnbergska priset samt slutligen
Ber-zeliusmedaljen och stora Linnémedaljen, den
senare stiftad vid firandet av 200-årsminnet
(1907) av Linnés födelse och avsedd att vart
tredje år tilldelas en synnerligen förtjänt
forskare, svensk el. utlänning, växelvis inom
de botaniska och zoologiska vetenskaperna.
Vid sammankomster 1—2 ggr i mån. (utom
juli och aug.), varvid till led. utdelas en el.
flera jetonger, hållas föredrag i
vetenskapliga ämnen, refereras inkomna avh. och
behandlas de många ärenden av administrativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
