359 Vetenskapsakademien 360 Bild 1. Vetenskapsakademiens byggnad. och ekonomisk art, som tillhöra V:s verkningskrets. V. firar offentlig högtid 31 mars (jfr sp. 362) varje år. Publikationer: Handlingar, vilka från stiftelsen t. o. m. 1854 utgåvos i med årgångar sammanfallande bd i oktav, utkommo 1856— 1924 i en ny serie i kvartformat, avsedd för större avh.; 1924 började en tredje serie i im-perialoktav. 1844—1903 utgavs öfversigt af K. Vet.-akad:s Förhandi. och 1872—1903 Bihang till K. Vet.-akad:s Handl., båda upptagande avh. av mindre omfång, den förra dessutom korta redogörelser för sammankomsterna, årsberättelser m. m. Fr. o. m. 1903 ha dessa båda serier upphört och det vetenskapliga innehållet fördelats på fyra Arkiv, näml, för matematik, astronomi och fysik, för kemi, mineralogi och geologi, för botanik och för zoologi, öfversigtens övriga innehåll ingår från samma tid i en Årsbok, vari även intagas föredrag vid högtidsdagar och presidiets nedläggande, biogr. över nyligen avlidna led. m. m. Utom i Årsboken publiceras dylika biogr., vilka under äldre tider dels utgåvos såsom särskilda Åminnelsetal, dels intogos i Handlingarna, från 1869 i en särskild serie »Lefnadsteck-ningar öfver Kongl. Svenska Vetenskaps Akademiens efter år 1854 aflidna ledamöter» (4 bd), fortsatt fr. o. m. bd 5 som »Levnadsteckningar över K. Svenska Vetenskapsakademiens ledamöter». övriga seriearbeten äro Meteorologiska Iakttagelser i Sverige 1859—1915 (utg. därefter av Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt), Astronomiska Iakttagelser och Undersökningar, Anställda på Stockholms Ob-servatorium (från 1880), Acta Ilorti Bergiani (från 1890), Meddelanden från K. Vet.-akad:s Nobelinstitut (från 1905) samt K. Svenska Vetenskapsakademiens Skrifter i Naturskydds-ämnen (från 1919). Bland av V. utgivna enstaka arbeten må nämnas: C. von Linnés »Ungdomsskrifter» (2 bd, 1888—89) och valda »Skrifter» (5 bd, 1905—13), E. Swedenborgs »Opera quædam de rebus naturalibus» (3 bd, 1907—11), J. Berzelius, »Själfbiografiska anteckningar» (1901), »Reseanteckningar» (1903) och »Brev» (6 bd, 1912—32), H. G. Söderbaum, »Jac. Berzelius. Levnadsteckning» (3 bd, 1929— 31), och A. Holmberg, »Bibliografi över J. J. Berzelius», I (1933). Innehållsförteckningar över V:s Handl. för 1739—1825 ha utgivits av A. J. Ståhl (1831) och över V :s Skrifter för 1826 —1917 av E. Colliander (1917). Institutioner. Akad:s egna institutioner äro f. n. ett astronomiskt observatorium (se O b-s e r v a t o r i u m), fysiska institutionen (sedan akad. utrymt den förut disponerade lokalen, äro det fysiska kabinettets samlingar magasinerade och institutionens verksamhet tills vidare inställd), Bergian-ska stiftelsen (se d. o.), Kristi-nebergs zoologiska station (se K ris t i n eb e r g), biblioteket och ett Berzeliusmuseum. Bibliotekets samling med avseende på matematisk-natur-vetenskaplig litteratur är utan jämförelse den största i Skandinavien. I den dithörande handskriftsavd. märkas Swedenborgs manuskript, brev av och till Linné, Wargentin, Berzelius o. a. akad:s led. och tjänstemän, »Bergianska brevsamlingen» (20 bd avskrifter, utförda under 1700-talet av bankokommissarien Bengt Bergius efter numera till stor del förlorade original av företrädesvis naturvetenskapligt, historiskt och kulturhistoriskt innehåll) samt av utlänningars skrifter den berömde matematikern Jean Bernoullis originalbrev. Av V. utgivna almanackor och kalendarier utarbetas på observatoriet. Undervisning i astronomi meddelas där, efter av V. för ett år i sänder lämnat medgivande, åt lärjungar vid Stockholms högskola. Under V :s inseende och vård äro ställda: Naturhistoriska riksmuseet (se d. o.), Nobelinstitutet för fysik och kemi, avd. för fysikalisk kemi (se Nobelinstitut), samt Sveriges nationalparker och fridlysta naturminnesmärken (se Nationalpark, sp. 764, och Naturskydd). Lokaler. Akad:s första sammankomst hade hållits på riddarhuset i det s. k. auditorium illustre. 1764 måste V. avflytta från riddarhuset. Efter att under några år ha hållit sina sammankomster dels i »gamla banken» (numera Finansdep.), dels i Bergskollegiums ses-sionsrum (i nuv. kanslihuset) inflyttade V. 1771 i »Greve Pers hus» på Helgeandsholmen. Tack vare den nedan omnämnda Rosenadler-ska donationen kunde V. 1778 inköpa det s. k. Lefebureska huset vid Stora Nygatan (nu n:r 30). Uppdraget att hysa och vårda Riksmuseets samlingar och dessa samlingars tillväxt gjorde snart ett nytt lokalbyte nödvändigt: 1828 försåldes huset vid Stora Nygatan, och akad. inköpte det s. k. Westman-ska huset i kvarteret Grönlandet norra vid Adolf Fredriks kyrkplan (nu Wallingatan). För att åt detta museum bereda ökat utrymme inköptes 1846 den återstående delen av samma kvarter, varefter genom ny- och ombyggnader kvarteret i sin helhet 1859—66 anordnades för V. och Riksmuseet. Härvid tillkom bl. a. en »hörsal», vilken länge ut