Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien (Kungl. svenska Vetenskapsakademien) - Lokaler - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Vetenskapsakademien
362
gjorde Stockholms mest
använda föreläsnings- och
konsertlokal. En 1901 inom V. tillsatt
byggnadskommitté fann, att
enda utvägen att för V. och
Riksmuseum bereda
tillfredsställande lokaler vore nya
anläggningar på en plats, som
även erbjöd möjlighet för
framtida utvidgning. Man valde ett
område på Norra Djurgården,
tillhörande dels V:s
Bergian-ska stiftelse, dels lägenheten
Freskati. Sedan 1904 K. m:ts
och riksdagens godkännande
av markförvärv här erhållits,
påbörjades anläggningarna för
Riksmuseet 1907. 1911 började
arbetena för V:s egen
byggnad, och 10 nov. 1915 höll V.
sin första sammankomst i
densamma. Riksmuseets invigning
försiggick 13 nov. 1916. De
sålunda tillkomna byggnaderna
höra till de mest betydande, som i Sverige
blivit för offentligt ändamål uppförda. V:s
eget hus (bild 1), omgivet av särskilda
bostadshus för tjänstemän och betjäning,
innesluter V:s sessionssal (bild 2) med den stora
samlingen porträtt av V:s led. samt vidare
expeditionslokaler, Berzeliusmuseet och
biblioteket. V :s egna byggnader ha med inredning
kostat 777,600 kr. Arkitekt för samtliga
byggnaderna har varit A. Anderberg. Se
»Handlingar ang. K. Vet.-akad :s, Naturhistoriska
riksmuseets och Vet.-akad:s Nobelinstituts
byggnadsfråga» (1902—04) och »Nya
handlingar» (1906).
Historia. Bland initiativtagarna till
akademiens stiftande voro M. Triewald, Linné,
A. J. von Ilöpken, J. Alströmer, S. C. Bielke
och C. W. Cederhielm. Det första
sammanträdet hölls på riddarhuset i Stockholm
2 juni (g. st.) 1739, som är V :s stiftelsedag.
Ett av Ilöpken utarbetat utkast till
grundregler förelåg då och antogs. Jämlikt ett
förslag av A. Celsius antogs namnet
Vetenskapsakademi. Det nya samfundets
egentliga uppgift preciserades då som »de
vetenskapers förkovran och fortplantande,
som jämte flit och idoghet alstra av sig
lovvärda slöjders samt all hushållnings
uppkomst». I överensstämmelse härmed ange de
äldsta grundreglerna som föremål för akad:s
verksamhet: experimentalfysik,
naturalhisto-ria, kemi, medicin, anatomi och kirurgi,
matematiska vetenskaper, ekonomi, kommers,
konster och manufakturer. Vid det första
sammanträdet beslöts, att frågor inom dessa
ämnen skulle avhandlas vid gemensamma
överläggningar samt att resultaten av dessa
överläggningar ävensom ingivna, av akad.
prövade och gillade »nya anmärkningar,
påfund, rön och försök» skulle delges
allmänheten i kvartalsvis utkommande akter på
svenska språket, varigenom man särskilt ville
betona det populariserande syftet, i
motsättning mot Uppsalasocieteten, som tryckt sina
Acta på latin. Linné blev den förste
»presidenten», vars funktionstid bestämdes till tre
mån.; till ständig sekr. valdes Höpken. Vid
1739 års slut räknade V. 38 led.
Bild 2. Vetenskapsakademiens sessionssal.
V. utvecklade från början livlig
verksamhet. Sammanträdena höllos en gång i veckan
eller oftare. Av V:s Handlingar utkom h. 1
i nov. 1739. Innehållet i Handlingarna
utgjordes övervägande av »rön» i praktiska ämnen,
lantbruk, trädgårdsskötsel, bergsbruk,
husbyggnad, huslig ekonomi m. m. Framför allt
ägnade man sin uppmärksamhet åt
»lantkul-turen», och detta gav anledning till V:s första
beröring med offentliga myndigheter. Snart
kom V. att tjänstgöra som rådgivare åt
regering och ämbetsverk i vetenskapliga frågor,
en uppgift, som enl. gällande grundstadgar
ännu tillkommer V. Ehuru annan åskådning
småningom inträngde, blev det praktiska
syftet karakteriserande för V:s verksamhet till
in på början av 1800-talet.
Privilegium på Handlingarnas utgivning
erhölls 1739; kungl. fastställelse av
grundreglerna utfärdades 31 mars 1741. De senare
förblevo gällande till 1820. Presidiet växlade
till en början varje kvartal men utsträcktes
1797 till en halvårig funktionstid. Bruket att
vid presidiets nedläggande hålla föredrag över
självvalt ämne inleddes av Linné med »Tal
om märkvärdigheter uti insekterna». Dessa
presidietal utgåvos av trycket i allm.
regelbundet intill 1820, sedan mera sporadiskt.
Sekretariatet fick 1744 med P. Elvius sin
första uteslutande åt akad. ägnade kraft;
särskilt genom P. Wargentin kom
sekreterar-sysslan att inta ledande plats i akad. Genom
donation fick V. 1776 medel till avlöning av
en andre sekr., och därefter funnos, till 1809,
två sekreterare, den ene för de egentliga
sekreterargöromålen, den andre för
observa-toriet och almanackornas utgivning.
Ledamöternas antal blev först genom hävd, sedan
genom beslut 1762 bestämt till 100. 1798
beslöts, att led. skulle indelas i 7 klasser. Från
1745 invaldes även utländska led., vilkas
antal 1798 begränsades till 75.
V. hade från början ej haft andra tillgångar
än ledamöternas frivilliga sammanskott och
förläggarhonorar för Handlingarna (detta
upphörde 1779). Rikligare medel fick man
genom almanacksprivilegiet 1747.
Den äldsta av donationerna är den s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
