361 Vetenskapsakademien 362 gjorde Stockholms mest använda föreläsnings- och konsertlokal. En 1901 inom V. tillsatt byggnadskommitté fann, att enda utvägen att för V. och Riksmuseum bereda tillfredsställande lokaler vore nya anläggningar på en plats, som även erbjöd möjlighet för framtida utvidgning. Man valde ett område på Norra Djurgården, tillhörande dels V:s Bergian-ska stiftelse, dels lägenheten Freskati. Sedan 1904 K. m:ts och riksdagens godkännande av markförvärv här erhållits, påbörjades anläggningarna för Riksmuseet 1907. 1911 började arbetena för V:s egen byggnad, och 10 nov. 1915 höll V. sin första sammankomst i densamma. Riksmuseets invigning försiggick 13 nov. 1916. De sålunda tillkomna byggnaderna höra till de mest betydande, som i Sverige blivit för offentligt ändamål uppförda. V:s eget hus (bild 1), omgivet av särskilda bostadshus för tjänstemän och betjäning, innesluter V:s sessionssal (bild 2) med den stora samlingen porträtt av V:s led. samt vidare expeditionslokaler, Berzeliusmuseet och biblioteket. V :s egna byggnader ha med inredning kostat 777,600 kr. Arkitekt för samtliga byggnaderna har varit A. Anderberg. Se »Handlingar ang. K. Vet.-akad :s, Naturhistoriska riksmuseets och Vet.-akad:s Nobelinstituts byggnadsfråga» (1902—04) och »Nya handlingar» (1906). Historia. Bland initiativtagarna till akademiens stiftande voro M. Triewald, Linné, A. J. von Ilöpken, J. Alströmer, S. C. Bielke och C. W. Cederhielm. Det första sammanträdet hölls på riddarhuset i Stockholm 2 juni (g. st.) 1739, som är V :s stiftelsedag. Ett av Ilöpken utarbetat utkast till grundregler förelåg då och antogs. Jämlikt ett förslag av A. Celsius antogs namnet Vetenskapsakademi. Det nya samfundets egentliga uppgift preciserades då som »de vetenskapers förkovran och fortplantande, som jämte flit och idoghet alstra av sig lovvärda slöjders samt all hushållnings uppkomst». I överensstämmelse härmed ange de äldsta grundreglerna som föremål för akad:s verksamhet: experimentalfysik, naturalhisto-ria, kemi, medicin, anatomi och kirurgi, matematiska vetenskaper, ekonomi, kommers, konster och manufakturer. Vid det första sammanträdet beslöts, att frågor inom dessa ämnen skulle avhandlas vid gemensamma överläggningar samt att resultaten av dessa överläggningar ävensom ingivna, av akad. prövade och gillade »nya anmärkningar, påfund, rön och försök» skulle delges allmänheten i kvartalsvis utkommande akter på svenska språket, varigenom man särskilt ville betona det populariserande syftet, i motsättning mot Uppsalasocieteten, som tryckt sina Acta på latin. Linné blev den förste »presidenten», vars funktionstid bestämdes till tre mån.; till ständig sekr. valdes Höpken. Vid 1739 års slut räknade V. 38 led. Bild 2. Vetenskapsakademiens sessionssal. V. utvecklade från början livlig verksamhet. Sammanträdena höllos en gång i veckan eller oftare. Av V:s Handlingar utkom h. 1 i nov. 1739. Innehållet i Handlingarna utgjordes övervägande av »rön» i praktiska ämnen, lantbruk, trädgårdsskötsel, bergsbruk, husbyggnad, huslig ekonomi m. m. Framför allt ägnade man sin uppmärksamhet åt »lantkul-turen», och detta gav anledning till V:s första beröring med offentliga myndigheter. Snart kom V. att tjänstgöra som rådgivare åt regering och ämbetsverk i vetenskapliga frågor, en uppgift, som enl. gällande grundstadgar ännu tillkommer V. Ehuru annan åskådning småningom inträngde, blev det praktiska syftet karakteriserande för V:s verksamhet till in på början av 1800-talet. Privilegium på Handlingarnas utgivning erhölls 1739; kungl. fastställelse av grundreglerna utfärdades 31 mars 1741. De senare förblevo gällande till 1820. Presidiet växlade till en början varje kvartal men utsträcktes 1797 till en halvårig funktionstid. Bruket att vid presidiets nedläggande hålla föredrag över självvalt ämne inleddes av Linné med »Tal om märkvärdigheter uti insekterna». Dessa presidietal utgåvos av trycket i allm. regelbundet intill 1820, sedan mera sporadiskt. Sekretariatet fick 1744 med P. Elvius sin första uteslutande åt akad. ägnade kraft; särskilt genom P. Wargentin kom sekreterar-sysslan att inta ledande plats i akad. Genom donation fick V. 1776 medel till avlöning av en andre sekr., och därefter funnos, till 1809, två sekreterare, den ene för de egentliga sekreterargöromålen, den andre för observa-toriet och almanackornas utgivning. Ledamöternas antal blev först genom hävd, sedan genom beslut 1762 bestämt till 100. 1798 beslöts, att led. skulle indelas i 7 klasser. Från 1745 invaldes även utländska led., vilkas antal 1798 begränsades till 75. V. hade från början ej haft andra tillgångar än ledamöternas frivilliga sammanskott och förläggarhonorar för Handlingarna (detta upphörde 1779). Rikligare medel fick man genom almanacksprivilegiet 1747. Den äldsta av donationerna är den s. k.