Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien (Kungl. svenska Vetenskapsakademien) - Historia - Vetenskaps- och vitterhets-samhället (Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskaps- oeh vitterhets-samhället
363
Thainiska, tillkommen redan före akad:s
stiftande 1727 genom testamente av
kommerserådet Sebastian Tham för upprättandet av ett
»collegium illustre» vid riddarbuset. Enl.
rid-derskapet och adelns beslut, stadfäst genom
k. resol. 1746, anvisades inkomsten av denna
donation som bidrag till avlöning åt akad:s
sekr. mot skyldighet att hålla föreläsningar
i matematik och naturkunnighet, 1747
utbytt mot åliggande att i akad:s Handlingar
publicera redogörelser för vetenskapernas
historia. 1759 återupptogos de thamiska
föreläsningarna (se d. o.), nu i fysik, av
en då tillsatt thamisk lektor. Bland äldre
donationer må i övrigt nämnas Fr. Sparres
(1747) och N. Sahlgrens (1773), vilka båda
användes till belöningar för besvarandet av
utsatta prisfrågor, vidare C. A. Rosenadlers
(1777), avsedd till bidrag för inköp av ett
hus åt akad., samt P. J. Bergius’ (1784),
varigenom akad. kom i besittning av Bergianska
trädgården (se Bergianska
stiftelsen). Avkastningen av en del äldre
donationer, bl. a. Sahlgrenska, vilkas syften blivit
föråldrade, användes numera till årl. utgående
understöd åt yngre naturforskare för att
utföra resor inom Sverige med ändamål att
undersöka landets naturförhållanden.
V :s betydelsefullaste vetenskapliga insats
under den första perioden av dess
verksamhet var upprättandet av Stockholms o
b-s e r vat o ri u m. På initiativ av Linné
understödde V. hans lärjungars utrikes
forskningsresor; ett inom akad. väckt förslag om
fäderneslandets naturhistoriska undersökning
gav första anledningen till Linnés egna
berömda resor i olika landsdelar. Utom sina
Handlingar utgav V. även andra
vetenskapliga arbeten.
Under den lysande period i svenska
naturforskningens historia, som huvudsaki.
sammanfaller med frihetstiden, intog V. en i flera
avseenden ledande ställning. Mot årh:s slut
återverkade det minskade intresset hos
allmänheten för vetenskapliga frågor även på V.,
och i början av 1800-talet visades dess
verksamhet en märkbar avmattning.
En ny epok i V :s historia inleddes med J.
Berzelius’ tillträde till sekretariatet (1819).
Den rena vetenskapligheten kom i högsätet,
övergången från praktiska uppgifter och
vetenskapernas tillämpning hade förberetts
genom instiftandet av Svenska läkaresällsk.
(1809) och Lantbruksakad. (1811), vilka
övertagit arbetsområden, varåt V. förut fått ägna
en väsentlig del av sin verksamhet; blott de
tekniska vetenskaperna fortforo under
Berzelius’ tid att vara representerade inom akad.
genom en särskild teknisk professur.
Förändringen i V:s uppgift kom till synes i de
nya grundreglerna av 30 nov. 1820. Dessa
införde en ny klassindelning av led., som
betonade vetenskaplighetens företräde framför
den praktiska nyttan. Presidietiden
utsträcktes till ett år. Samtidigt fick V. genom
Naturhistoriska riksmuseets upprättande (se
ovan) oeh dess ställande under akad:s
inseende ett vidgat verksamhetsområde. Firande av
en årlig högtidsdag stadgades. På Berzelius’
initiativ tillkommo bestämmelser, att vid dessa
högtidsdagar V :s tjänstemän skulle redogöra
för framstegen inom vars och ens
vetenskaps
364
område. Berzelius åtog sig Årsberättelserna
i kemi och fysik och fullföljde dem i kemi
regelbundet till sin död (i fysik till 1839), då
de övertogos av andra. Den vetenskapliga
litteraturens tillväxt gjorde dock senare detta
företag outförbart. Berzelius’ årsberättelser
översattes omedelbart och fullständigt till ty.,
likaså, delvis, de i botanik (av J. E.
Wikström). Akad:s verksamhet på detta
område har varit banbrytande, i det att den
utgjort förebilden för de Jahresberichte, som
sedermera i så gott som alla vetenskapsgrenar
sett dagen i Tyskland och även fått
efterföljare i andra länder.
Nya grundregler av 5 nov. 1842 och 13
juli 1850 införde i organisatoriskt hänseende
vissa förändringar. Särskilda institutioner
upprättades 1849 i fysik och kemi; den senare
har upphört, och V:s fysikerbefattning står
vakant sedan 1922. På V :s förslag tillkom
1872 Statens meteorologiska centralanstalt
(se Meteorologi, sp. 1244—-45);
Kristine-bergs zoologiska station upprättades 1877. De
första Nobelprisen i fysik och kemi utdelade
V. 1901, och 1905 upprättade V.
Nobelinstitutets avd. för fysikalisk kemi. Sedan 1904
understöder V. Abisko (Vassijaure)
naturvetenskapliga station. Efter världskriget utgjorde
under ett flertal år återknytandet av det
genom nämnda krig i hög grad rubbade
vetenskapliga internationella samarbetet ett
viktigt föremål för V:s verksamhet. —
Om V :s historia se S. Sandel, »Tal om K.
Svenska Vet. Acad:s inrättning och dess
fortgång til närvarande tid» (1771), S.
Rosenhane, »Anteckningar hörande till K. Vet.
akad:s historia» (1811), J. Berzelius,
»Själf-biografiska anteckningar» (1901; utg. genom
H. G. Söderbaum), E. W. Dahlgren, »K.
Svenska Vet.-akad:s personförteckningar 1739—
1915» (1915), »Svenska Vet. akad:s protokoll
för åren 1739, 1740 och 1741» (med
anmärkningar utg. av E. W. Dahlgren i 2 bd 1918).
E. W. D. (N. Zn.)
Vetenskaps- oeh vitterhets-samhället (off.
Kungl. vetenskaps- och
vitterhets-samhället i Göteborg), som
anses leda sitt ursprung från en av J. Rosén
(se d. o.) 1759 grundad vitterhetsklubb,
stiftades 1773 av M. G. Wallenstråle (se d. o.)
och fick kunglig stadfästelse 1778. V. odlade
såväl frihetstidens nyttiga vetenskaper som
gustaviansk vitterhet, utgav skrifter, utlyste
pristävlingar och utdelade belöningar; Esaias
Tegnér fick av detsamma sitt första offentliga
erkännande (1802 och 1804). Länge
dominerade naturvetenskaperna — häri inträdde en
ändring först sedan Göteborgs högskola
inrättats —, och Göteborgs museums
naturvetenskapliga avd. tillkommo på V:s initiativ
(1833). Enl. nu gällande stadgar av 9 mars
1906 (med ändring av 4 nov. 1924) är V :s
uppgift att befrämja vetenskap och vitterhet.
Det består av svenska hedersled., arbetande
led. (högst 100) och utländska led. (1934 61,
enl. arbetsordn. högst 67). Enskilda
sammanträden hållas en gång i vardera av
månaderna september—december och februari—maj;
på årshögtiden, 24 jan. (Gustav III:s
födelsedag), som firas offentligt, nedlägger ordf,
presidiet. Enl. arbetsordningen äro arbetande
och utländska led. fördelade på två avd., veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
