Vetenskaps- oeh vitterhets-samhället 363 Thainiska, tillkommen redan före akad:s stiftande 1727 genom testamente av kommerserådet Sebastian Tham för upprättandet av ett »collegium illustre» vid riddarbuset. Enl. rid-derskapet och adelns beslut, stadfäst genom k. resol. 1746, anvisades inkomsten av denna donation som bidrag till avlöning åt akad:s sekr. mot skyldighet att hålla föreläsningar i matematik och naturkunnighet, 1747 utbytt mot åliggande att i akad:s Handlingar publicera redogörelser för vetenskapernas historia. 1759 återupptogos de thamiska föreläsningarna (se d. o.), nu i fysik, av en då tillsatt thamisk lektor. Bland äldre donationer må i övrigt nämnas Fr. Sparres (1747) och N. Sahlgrens (1773), vilka båda användes till belöningar för besvarandet av utsatta prisfrågor, vidare C. A. Rosenadlers (1777), avsedd till bidrag för inköp av ett hus åt akad., samt P. J. Bergius’ (1784), varigenom akad. kom i besittning av Bergianska trädgården (se Bergianska stiftelsen). Avkastningen av en del äldre donationer, bl. a. Sahlgrenska, vilkas syften blivit föråldrade, användes numera till årl. utgående understöd åt yngre naturforskare för att utföra resor inom Sverige med ändamål att undersöka landets naturförhållanden. V :s betydelsefullaste vetenskapliga insats under den första perioden av dess verksamhet var upprättandet av Stockholms o b-s e r vat o ri u m. På initiativ av Linné understödde V. hans lärjungars utrikes forskningsresor; ett inom akad. väckt förslag om fäderneslandets naturhistoriska undersökning gav första anledningen till Linnés egna berömda resor i olika landsdelar. Utom sina Handlingar utgav V. även andra vetenskapliga arbeten. Under den lysande period i svenska naturforskningens historia, som huvudsaki. sammanfaller med frihetstiden, intog V. en i flera avseenden ledande ställning. Mot årh:s slut återverkade det minskade intresset hos allmänheten för vetenskapliga frågor även på V., och i början av 1800-talet visades dess verksamhet en märkbar avmattning. En ny epok i V :s historia inleddes med J. Berzelius’ tillträde till sekretariatet (1819). Den rena vetenskapligheten kom i högsätet, övergången från praktiska uppgifter och vetenskapernas tillämpning hade förberetts genom instiftandet av Svenska läkaresällsk. (1809) och Lantbruksakad. (1811), vilka övertagit arbetsområden, varåt V. förut fått ägna en väsentlig del av sin verksamhet; blott de tekniska vetenskaperna fortforo under Berzelius’ tid att vara representerade inom akad. genom en särskild teknisk professur. Förändringen i V:s uppgift kom till synes i de nya grundreglerna av 30 nov. 1820. Dessa införde en ny klassindelning av led., som betonade vetenskaplighetens företräde framför den praktiska nyttan. Presidietiden utsträcktes till ett år. Samtidigt fick V. genom Naturhistoriska riksmuseets upprättande (se ovan) oeh dess ställande under akad:s inseende ett vidgat verksamhetsområde. Firande av en årlig högtidsdag stadgades. På Berzelius’ initiativ tillkommo bestämmelser, att vid dessa högtidsdagar V :s tjänstemän skulle redogöra för framstegen inom vars och ens vetenskaps 364 område. Berzelius åtog sig Årsberättelserna i kemi och fysik och fullföljde dem i kemi regelbundet till sin död (i fysik till 1839), då de övertogos av andra. Den vetenskapliga litteraturens tillväxt gjorde dock senare detta företag outförbart. Berzelius’ årsberättelser översattes omedelbart och fullständigt till ty., likaså, delvis, de i botanik (av J. E. Wikström). Akad:s verksamhet på detta område har varit banbrytande, i det att den utgjort förebilden för de Jahresberichte, som sedermera i så gott som alla vetenskapsgrenar sett dagen i Tyskland och även fått efterföljare i andra länder. Nya grundregler av 5 nov. 1842 och 13 juli 1850 införde i organisatoriskt hänseende vissa förändringar. Särskilda institutioner upprättades 1849 i fysik och kemi; den senare har upphört, och V:s fysikerbefattning står vakant sedan 1922. På V :s förslag tillkom 1872 Statens meteorologiska centralanstalt (se Meteorologi, sp. 1244—-45); Kristine-bergs zoologiska station upprättades 1877. De första Nobelprisen i fysik och kemi utdelade V. 1901, och 1905 upprättade V. Nobelinstitutets avd. för fysikalisk kemi. Sedan 1904 understöder V. Abisko (Vassijaure) naturvetenskapliga station. Efter världskriget utgjorde under ett flertal år återknytandet av det genom nämnda krig i hög grad rubbade vetenskapliga internationella samarbetet ett viktigt föremål för V:s verksamhet. — Om V :s historia se S. Sandel, »Tal om K. Svenska Vet. Acad:s inrättning och dess fortgång til närvarande tid» (1771), S. Rosenhane, »Anteckningar hörande till K. Vet. akad:s historia» (1811), J. Berzelius, »Själf-biografiska anteckningar» (1901; utg. genom H. G. Söderbaum), E. W. Dahlgren, »K. Svenska Vet.-akad:s personförteckningar 1739— 1915» (1915), »Svenska Vet. akad:s protokoll för åren 1739, 1740 och 1741» (med anmärkningar utg. av E. W. Dahlgren i 2 bd 1918). E. W. D. (N. Zn.) Vetenskaps- oeh vitterhets-samhället (off. Kungl. vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg), som anses leda sitt ursprung från en av J. Rosén (se d. o.) 1759 grundad vitterhetsklubb, stiftades 1773 av M. G. Wallenstråle (se d. o.) och fick kunglig stadfästelse 1778. V. odlade såväl frihetstidens nyttiga vetenskaper som gustaviansk vitterhet, utgav skrifter, utlyste pristävlingar och utdelade belöningar; Esaias Tegnér fick av detsamma sitt första offentliga erkännande (1802 och 1804). Länge dominerade naturvetenskaperna — häri inträdde en ändring först sedan Göteborgs högskola inrättats —, och Göteborgs museums naturvetenskapliga avd. tillkommo på V:s initiativ (1833). Enl. nu gällande stadgar av 9 mars 1906 (med ändring av 4 nov. 1924) är V :s uppgift att befrämja vetenskap och vitterhet. Det består av svenska hedersled., arbetande led. (högst 100) och utländska led. (1934 61, enl. arbetsordn. högst 67). Enskilda sammanträden hållas en gång i vardera av månaderna september—december och februari—maj; på årshögtiden, 24 jan. (Gustav III:s födelsedag), som firas offentligt, nedlägger ordf, presidiet. Enl. arbetsordningen äro arbetande och utländska led. fördelade på två avd., veten-