Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskaps- och vitterhets-samhället (Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg) - Vetenskapssocieteten, Finska - Vetenskapssocieteten i Lund - Vetenskapssocieteten i Uppsala - Vetenskapsstaden - Veteran - Veterinär, Djurläkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Vetenskapssocieteten—Veterinär
366
skapsavd. och vitterhetsavd. Den förra består
av 6 klasser: matematik och mekanik; fysik,
kemi, geologi och fysisk geografi; zoologi,
botanik och genetik; medicinska
vetenskaper; ekonomiska samt rätts- och
statsvetenskaper; teologi, filosofi och språkvetenskap.
Till vitterhetsavd. hänföras även historiska
vetenskaper och konst. V:s fonder utgjorde
31 dec. 1933 257,982 kr. Avkastningen
begagnas till understöd av forskning och
(huvudsaki.) till utgivande av Handlingar: 1778—
1806 9 h., 1808—22 (Nya Handlingar) 5 h.,
1850—97 (Handlingar. Ny tidsföl d) 32 h. och
1898—1928 (4:e följden) 33 h. (fr. o. m. n:r
26 kallade bd); 5:e följden, fr. o. m. 1929,
är uppdelad på en humanistisk (A) och en
matematisk-naturvetenskaplig (B) serie
(hittills 3 bd av vardera). Arl. utges Bihang till
Handlingar (t. o. m. 1933 52 n:r),
innehållande protokoll och ledamotsförteckning.
Genom skriftbyte har V. förvärvat ett
betydande bibliotek, som liksom dess arkiv
förvaras i Göteborgs stadsbibliotek (där även
V:s enskilda sammankomster hållas) och
förvaltas som detta. V. väljer 2 led. i styrelsen
för Göteborgs museum och en i styrelserna
för Göteborgs högskola, stadsbibliotek och
botaniska trädgård. Sekr. väljes på obestämd
tid. F. n. är prof. C. Skottsberg sekr. (från
1924). — Litt.: N. Beckman, »Göteborgs
Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle 1778—1928»
(i Handl., 4:e följden, XXXII, 1928); E.
Nach-manson, »Förteckning över ... ledamöter 1774
—1927» (ibid.); S. Aberstén, »Förteckning över
skrifter utg. av ...» (1 i Handl., 4:e följden,
IX, 1907; II i 5:e följden, XXXII); S.
Lan-dahl, »Förteckning över ... arkiv» (i Bihang,
50,1932). C. S-g.
Vetenskapssocieteten, Finska, se
Finska vetenskaps-societeten.
Vetenskapssocieteten i Lund, bildad 1920,
har till uppgift att främja humanistisk
vetenskaplig forskning, särskilt genom att
befordra vetenskapliga verk till trycket, lämna
understöd till vetenskapliga undersökningar,
ta initiativ till och planlägga
forskningsföre-tag samt anordna föredrag. V:s led., män och
kvinnor, indelas i tre grupper: stiftande led.
(högst 30), personer, som gjort sig kända för
livligt intresse för humanistisk vetenskap och
kultur, vilka under sex år betala en avgift av
1,000 kr. om året; arbetande led., dels
svenska (högst 50), dels utländska (högst 20);
seniores, arbetande led., som uppnått 55 års
ålder. Stiftande och arbetande led. (ej
seniores) kunna inväljas i V:s styrelse (9 pers.)
och nämnder samt delta i förhandlingar och
beslut. Hedersled, (högst 7) kunna väljas.
V. utger Årsbok med korta vetenskapliga
uppsatser samt Skrifter (hittills 16 bd). (I. A.)
Vetenskapssocieteten i Uppsala,
vetenskapligt samfund i Uppsala. V. har sin
upprinnelse i det av Erik Benzelius d. y. (se d. o.)
1710 stiftade C o 1 1 e g i u m curiosorum,
som snart avtynade men åter konstituerade
sig 1719 som Societas literaria
Sue-ciæ (»bokvettsgillet»). Av dess handl. utkom
början 1720—29 under titeln Acta Literaria
Sueciæ. Societetens bemödanden hämmades av
brist på medel och brist på närmare
förbindelse med regeringskretsarna. Genom att
till »praeses illustris» 1728 utse
kanslipresi
denten A. Horn och genom inväljande av flera
bland rikets höga herrar sökte man stärka
dess ställning. 1728 bekräftade regeringen
societetens statuter. Dess namn blev
Societas regia literaria et s c i e n t i
a-rum och titeln på dess offentliggjorda
arbeten Acta Literaria et Scientiarum Sveciæ
(från 1740 Acta Societatis Regiæ Scientiarum
Upsaliensis) och från 1773 Nova Acta Regiæ
Societatis Scientiarum Upsaliensis. V:s
arbeten skulle omfatta utom litteraturen i allm.
även de matematiska och naturvetenskapliga
disciplinerna med deras tillämpning på
landets kultur och näringar samt vidare
Sveriges geografi, antikviteter och språk. 1742
erhöll V. kungl. bekräftelse på sina nya
stadgar. Publicerandet av V:s handlingar, vilket
av brist på medel var nedlagt 1751—72,
kunde 1773 återupptagas tack vare frikostigt
bidrag av hertig Karl (sedermera Karl XIII),
som från 17G4 i över femtio år var »praeses
illustris». Platsen som »praeses illustris» har
alltsedan denna tid varit förbehållen
medlemmar av det kungliga huset och innehades
sedan 1880 av kronprins Gustav, vilken
jämväl som konung kvarstår i denna egenskap.
Konungen är tillika V:s beskyddare. — V.
har utövat en aktningsvärd vetenskaplig
verksamhet och tagit viktiga initiativ, främjat
svenska språket, lämnat reseunderstöd åt
yngre forskare, underlättat utgivningen av
lärda verk m. m.
V. består av 60 svenska och 100 utländska
medl. samt ett obestämt antal hedersled. Tre
sektioner finnas, en för fysik och matematik,
en för naturalhistoria och medicin samt en
för historia och arkeologi. V:s ordf, väljes
för ett år. I övrigt skötas dess
angelägenheter av en sekr., en skattmästare och en
bibliotekarie. Den äldsta boksamlingen är
numera införlivad med univ.-bibi. I V :s lokal
förvaras huvudsaki. de lärda sällskaps
handlingar, som V. erhåller i utbyte mot sina
egna, men även dessa komma delvis att
deponeras i univ.-bibi. — Litt.: N. C. Dunér,
»Kungl. vetenskapssocietetens i Upsala
tvåhundraårsminne» (1910); H. Schück,
»Bok-vettsgillets protokoll» (1918). O. W-e.
Vetenskapsstaden, till jan. 1934 namn på
stadsdelen Brunnsviken i Stockholm (jfr
d. o., sp. 520).
Veteran, gammal krigare, grånad i (krigs-)
tjänsten.
Veterinär, Djurläkare, en i konsten att
bota sjuka husdjur utbildad person, som äger
rätt att utöva sådan sjukvård och att från
apotek utfå därför erforderliga läkemedel. Från
Egypten, där uppmärksamhet ägnades
husdjurens sjukdomar, kom kännedomen om dessa
till Grekland, där bl. a. Hippokrates med
framgång ägnade sig jämväl åt
djurläkekonsten ; Aristoteles lämnar meddelanden om
behandlingen av många husdjurssjukdomar.
Romaren Columella gjorde djurläkekonsten till
en självständig vetenskap och beskrev 62
husdjurssjukdomar. Under medeltiden gick
veterinärkonsten starkt tillbaka och utövades
ända in på 1700-talet nästan uteslutande av
stallknektar och hovslagare. Kreatursfarsoter
gåvo dock anledning till upprättande av
särskilda läroanstalter för utbildning av v., den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
