365 Vetenskapssocieteten—Veterinär 366 skapsavd. och vitterhetsavd. Den förra består av 6 klasser: matematik och mekanik; fysik, kemi, geologi och fysisk geografi; zoologi, botanik och genetik; medicinska vetenskaper; ekonomiska samt rätts- och statsvetenskaper; teologi, filosofi och språkvetenskap. Till vitterhetsavd. hänföras även historiska vetenskaper och konst. V:s fonder utgjorde 31 dec. 1933 257,982 kr. Avkastningen begagnas till understöd av forskning och (huvudsaki.) till utgivande av Handlingar: 1778— 1806 9 h., 1808—22 (Nya Handlingar) 5 h., 1850—97 (Handlingar. Ny tidsföl d) 32 h. och 1898—1928 (4:e följden) 33 h. (fr. o. m. n:r 26 kallade bd); 5:e följden, fr. o. m. 1929, är uppdelad på en humanistisk (A) och en matematisk-naturvetenskaplig (B) serie (hittills 3 bd av vardera). Arl. utges Bihang till Handlingar (t. o. m. 1933 52 n:r), innehållande protokoll och ledamotsförteckning. Genom skriftbyte har V. förvärvat ett betydande bibliotek, som liksom dess arkiv förvaras i Göteborgs stadsbibliotek (där även V:s enskilda sammankomster hållas) och förvaltas som detta. V. väljer 2 led. i styrelsen för Göteborgs museum och en i styrelserna för Göteborgs högskola, stadsbibliotek och botaniska trädgård. Sekr. väljes på obestämd tid. F. n. är prof. C. Skottsberg sekr. (från 1924). — Litt.: N. Beckman, »Göteborgs Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle 1778—1928» (i Handl., 4:e följden, XXXII, 1928); E. Nach-manson, »Förteckning över ... ledamöter 1774 —1927» (ibid.); S. Aberstén, »Förteckning över skrifter utg. av ...» (1 i Handl., 4:e följden, IX, 1907; II i 5:e följden, XXXII); S. Lan-dahl, »Förteckning över ... arkiv» (i Bihang, 50,1932). C. S-g. Vetenskapssocieteten, Finska, se Finska vetenskaps-societeten. Vetenskapssocieteten i Lund, bildad 1920, har till uppgift att främja humanistisk vetenskaplig forskning, särskilt genom att befordra vetenskapliga verk till trycket, lämna understöd till vetenskapliga undersökningar, ta initiativ till och planlägga forskningsföre-tag samt anordna föredrag. V:s led., män och kvinnor, indelas i tre grupper: stiftande led. (högst 30), personer, som gjort sig kända för livligt intresse för humanistisk vetenskap och kultur, vilka under sex år betala en avgift av 1,000 kr. om året; arbetande led., dels svenska (högst 50), dels utländska (högst 20); seniores, arbetande led., som uppnått 55 års ålder. Stiftande och arbetande led. (ej seniores) kunna inväljas i V:s styrelse (9 pers.) och nämnder samt delta i förhandlingar och beslut. Hedersled, (högst 7) kunna väljas. V. utger Årsbok med korta vetenskapliga uppsatser samt Skrifter (hittills 16 bd). (I. A.) Vetenskapssocieteten i Uppsala, vetenskapligt samfund i Uppsala. V. har sin upprinnelse i det av Erik Benzelius d. y. (se d. o.) 1710 stiftade C o 1 1 e g i u m curiosorum, som snart avtynade men åter konstituerade sig 1719 som Societas literaria Sue-ciæ (»bokvettsgillet»). Av dess handl. utkom början 1720—29 under titeln Acta Literaria Sueciæ. Societetens bemödanden hämmades av brist på medel och brist på närmare förbindelse med regeringskretsarna. Genom att till »praeses illustris» 1728 utse kanslipresi denten A. Horn och genom inväljande av flera bland rikets höga herrar sökte man stärka dess ställning. 1728 bekräftade regeringen societetens statuter. Dess namn blev Societas regia literaria et s c i e n t i a-rum och titeln på dess offentliggjorda arbeten Acta Literaria et Scientiarum Sveciæ (från 1740 Acta Societatis Regiæ Scientiarum Upsaliensis) och från 1773 Nova Acta Regiæ Societatis Scientiarum Upsaliensis. V:s arbeten skulle omfatta utom litteraturen i allm. även de matematiska och naturvetenskapliga disciplinerna med deras tillämpning på landets kultur och näringar samt vidare Sveriges geografi, antikviteter och språk. 1742 erhöll V. kungl. bekräftelse på sina nya stadgar. Publicerandet av V:s handlingar, vilket av brist på medel var nedlagt 1751—72, kunde 1773 återupptagas tack vare frikostigt bidrag av hertig Karl (sedermera Karl XIII), som från 17G4 i över femtio år var »praeses illustris». Platsen som »praeses illustris» har alltsedan denna tid varit förbehållen medlemmar av det kungliga huset och innehades sedan 1880 av kronprins Gustav, vilken jämväl som konung kvarstår i denna egenskap. Konungen är tillika V:s beskyddare. — V. har utövat en aktningsvärd vetenskaplig verksamhet och tagit viktiga initiativ, främjat svenska språket, lämnat reseunderstöd åt yngre forskare, underlättat utgivningen av lärda verk m. m. V. består av 60 svenska och 100 utländska medl. samt ett obestämt antal hedersled. Tre sektioner finnas, en för fysik och matematik, en för naturalhistoria och medicin samt en för historia och arkeologi. V:s ordf, väljes för ett år. I övrigt skötas dess angelägenheter av en sekr., en skattmästare och en bibliotekarie. Den äldsta boksamlingen är numera införlivad med univ.-bibi. I V :s lokal förvaras huvudsaki. de lärda sällskaps handlingar, som V. erhåller i utbyte mot sina egna, men även dessa komma delvis att deponeras i univ.-bibi. — Litt.: N. C. Dunér, »Kungl. vetenskapssocietetens i Upsala tvåhundraårsminne» (1910); H. Schück, »Bok-vettsgillets protokoll» (1918). O. W-e. Vetenskapsstaden, till jan. 1934 namn på stadsdelen Brunnsviken i Stockholm (jfr d. o., sp. 520). Veteran, gammal krigare, grånad i (krigs-) tjänsten. Veterinär, Djurläkare, en i konsten att bota sjuka husdjur utbildad person, som äger rätt att utöva sådan sjukvård och att från apotek utfå därför erforderliga läkemedel. Från Egypten, där uppmärksamhet ägnades husdjurens sjukdomar, kom kännedomen om dessa till Grekland, där bl. a. Hippokrates med framgång ägnade sig jämväl åt djurläkekonsten ; Aristoteles lämnar meddelanden om behandlingen av många husdjurssjukdomar. Romaren Columella gjorde djurläkekonsten till en självständig vetenskap och beskrev 62 husdjurssjukdomar. Under medeltiden gick veterinärkonsten starkt tillbaka och utövades ända in på 1700-talet nästan uteslutande av stallknektar och hovslagare. Kreatursfarsoter gåvo dock anledning till upprättande av särskilda läroanstalter för utbildning av v., den