Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veterinär, Djurläkare - Veterinärbakteriologiska anstalten - Veterniärhögskolan - Veterinärinrättningen i Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367 Veterinärbakteriologiska anstalten—Veterinärinrättningen i Skara 368
första i Lyon 1762 på initiativ av Claude
Bourgelat (se d. o.), och sedermera uppstodo
sådana skolor på flera ställen redan under
1700-talet. 1 Sverige anställde Collegium
me-dicum 1750 E. S. Tursen (se d. o.) för att
gå myndigheter och allmänheten till handa
med råd till farsoternas bekämpande. 1763
erhöllo P. Ilernqvist (se d. o.), G. Lenbom
och S. H. Falander (se d. o.) stipendier för
att studera hos Bourgelat i Lyon. Se vidare
Veterinärinrättningen i Skara
ooh Veterinärhögskolan, jfr F ä
1t-veterinärkåren.
För behörighet att i Sverige utöva
veterinäryrket fordras att ha avlagt examen vid
Veterinärhögskolan i Stockholm och att
därefter ha blivit av Medicinalstyrelsen
förklarad för legitimerad v. el. att ha av K. m:t
erhållit rätt att utöva veterinäryrket.
Veterinärtjänsterna äro dels civila, dels militära.
De civila äro läns-, distrikts-, stads- samt vid
den offentliga köttkontrollen anställda v.
Länsveterinärtjänster tillsättas av K. m:t på
förslag av Medicinalstyrelsen. Fr. o. m. 1934
tillsättas även distriktsveterinärerna av K.
m:t, och antalet distrikt är bestämt till 246.
Stadsveterinärer tillsättas av vederbörande
hälsovårdsnämnd och v. vid den offentliga
köttkontrollen av Medicinalstyrelsen. Inom
landet finnas f. n. (febr. 1934) 568 veterinärer.
Veterinärväsendet sorterar under
Jordbruks-dep. och lyder närmast under
Medicinalstyrelsen (se d. o.). — Litt.: O. E. A. Hjelt,
»Svenska och finska medicinalverkets
historia 1663—1812» (3 bd, 1891—93); P.
Heur-gren, »Utkast till Sveriges veterinärhistoria»
(1889); E. Schoug, »öfversigt af svenska
veterinärväsendets historia» (1899); N. Th.
Fryk-holm, »Svensk biografisk veterinär-matrikel
från 1750» etc. (2:a uppl. 1927). E. T. N.
Veterinärbakteriologiska anstalten, se S t
a-tens veter i n ärb a k teri o 1 o g isk a
anstalt.
Veterinärhögskolan i Stockholm har enl.
stadgar av 30 okt. 1914 (med senare
ändringar) till uppgift att meddela en på
vetenskaplig forskning grundad undervisning i alla
för en fullständig veterinärutbildning
erforderliga ämnen. Vid högskolan äro anställda
8 professorer, 1 lärare i hovbeslag och läran
om hovens sjukdomar, 2 prosektorer, 4
laboratorer samt 4 assistenter. Professorer samt
lärare i hovbeslag m. m. tillsättas av K. m:t,
övriga lärare av styrelsen efter
lärarkollegiets förslag.
För att vinna inträde som studerande
fordras studentexamen med minst godkända
insikter i biologi, matematik och fysik på
latin-el. realgymnasium samt i kemi på
realgym-nasium. Undervisningen är kostnadsfri, men
styrelsen kan fastställa vissa avgifter för
undervisningsmateriel. Studiekursen, som
sedan 1924 är bestämd till 41/2 år, indelas i
en avd. för de grundläggande ämnena, som
avslutas med veterinärkandidatexamen, och
en för de tillämpande ämnena i förening med
klinisk tjänstgöring med veterinärexamen
som avslutning. För beredande av tillfälle
till klinisk undervisning och praktisk övning
för de studerande utövas vid V. offentlig
sjukvård, omfattande kir. och med. avd. och
poli
klinik för större och smärre husdjur samt
ambulatorisk klinik för sjukvård utom
högskolan av företrädesvis idisslare och svin. De
studerande voro 1933 131, och det antal, som
årl. får intagas, är från 1932 begränsat till 15.
Högskolans angelägenheter handhas av
styrelsen, lärarkollegiet och rektor. Styrelsen
utgöres av en av K. m:t utnämnd ordf., tre
av K. m:t för tre år förordnade led., den
led. av Medicinalstyrelsen, som föredrar
veterinärärenden, samt högskolans rektor som
föredragande. Lärarkollegiet utgöres av
högskolans professorer. Till rektor förordnas för
tre år av K. m:t någon av högskolans prof.
Det ord. statsanslaget till
veterinärundervisningen utgör 334,500 kr., därav 4,000 kr.
som stipendier åt studerande.
V. leder sitt ursprung från den
Veterinärinrättning, som grundlädes genom
K. m:ts beslut 24 aug. 1819 och till lokal
fick koppympningshuset på Ladugårdslandet
i Stockholm. 16 febr. 1821 öppnades
Veteri-närin rättningen för allmänheten, och dess
förste föreståndare blev S. A. Norling (se
d. o.), som först ensam skötte undervisningen,
från april 1821 med biträde av en adjunkt,
A. A. Retzius, som 1823 blev teoreticus prof.
28 maj 1824 utfärdades det första
reglementet, varigenom styrelsen överflyttades till
Sundhetskollegium. Till en början hade
veterinärinrättningarna i Stockholm och Skara (se
Veterinärinrättningen i Skara)
samme föreståndare, men 1855 erhöll vardera
inrättningen sin särskilda föreståndare ocb
direktion, under Sundhetskollegiets
överinseende. Enl. 6 aug. 1859 utfärdat regi, bestod
lärarpersonalen av 3 professorer, 1 adjunkt
och 1 instruktionssmed. 24 maj 1867
utfärdades nytt regi., vari inrättningen fick
namnet Veterinärinstitutet och
bestämdes, att fr. o. m. 1870 skulle för inträde vid
institutet fordras fullständig studentexamen.
Lärarpersonalen skulle utgöras av 4
professorer, 1 lektor, 1 adjunkt och 1
instruktionssmed. Fullständig veterinärutbildning skulle
liksom tidigare kunna förvärvas på 4 år. 1880
invigdes institutets nya byggnad vid
Ladugårdslands tullgata. Nybyggnader på
kronolägenheten Kräftriket el. Katrineberg
utanför Roslagstull togos hösten 1911 i bruk och
invigdes 12 okt. 1912. I 1914 års regi,
utbyttes benämningen veterinärinstitut mot
veterinärhögskola, och genom att för
kompetens till lärarbefattningar uppställdes
samma fordringar som för professur vid univ.
har karaktären av högskola fastställts. — Se
J. Vennerholm, »Det nya veterinärinstitutet»
(1912); »Veterinärhögskolan hundra år», utg.
av lärarkåren (1921). E. T. N.
Veterinärinrättningen i Skara är enl. kungl.
stadgan 2 okt. 1908 hovbeslagsskola för
utbildning av civila och militära hovslagare
samt sjukvårdsanstalt för husdjur med
undervisning i behandling av enklare åkommor hos
husdjuren. Lärarpersonalen består av en
föreståndare, benämnd lektor, och en
instruktionssmed. Antalet hovslagarlärlingar för varje
kurs får icke överstiga 12 civila och 12
militära; kursen beräknas för civila till 4 mån.
och för militära till 6. Lärlingarna erhålla
avgiftsfritt undervisning, ved och ljus samt
bostad, i den mån som sådan kan beredas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
