367 Veterinärbakteriologiska anstalten—Veterinärinrättningen i Skara 368 första i Lyon 1762 på initiativ av Claude Bourgelat (se d. o.), och sedermera uppstodo sådana skolor på flera ställen redan under 1700-talet. 1 Sverige anställde Collegium me-dicum 1750 E. S. Tursen (se d. o.) för att gå myndigheter och allmänheten till handa med råd till farsoternas bekämpande. 1763 erhöllo P. Ilernqvist (se d. o.), G. Lenbom och S. H. Falander (se d. o.) stipendier för att studera hos Bourgelat i Lyon. Se vidare Veterinärinrättningen i Skara ooh Veterinärhögskolan, jfr F ä 1t-veterinärkåren. För behörighet att i Sverige utöva veterinäryrket fordras att ha avlagt examen vid Veterinärhögskolan i Stockholm och att därefter ha blivit av Medicinalstyrelsen förklarad för legitimerad v. el. att ha av K. m:t erhållit rätt att utöva veterinäryrket. Veterinärtjänsterna äro dels civila, dels militära. De civila äro läns-, distrikts-, stads- samt vid den offentliga köttkontrollen anställda v. Länsveterinärtjänster tillsättas av K. m:t på förslag av Medicinalstyrelsen. Fr. o. m. 1934 tillsättas även distriktsveterinärerna av K. m:t, och antalet distrikt är bestämt till 246. Stadsveterinärer tillsättas av vederbörande hälsovårdsnämnd och v. vid den offentliga köttkontrollen av Medicinalstyrelsen. Inom landet finnas f. n. (febr. 1934) 568 veterinärer. Veterinärväsendet sorterar under Jordbruks-dep. och lyder närmast under Medicinalstyrelsen (se d. o.). — Litt.: O. E. A. Hjelt, »Svenska och finska medicinalverkets historia 1663—1812» (3 bd, 1891—93); P. Heur-gren, »Utkast till Sveriges veterinärhistoria» (1889); E. Schoug, »öfversigt af svenska veterinärväsendets historia» (1899); N. Th. Fryk-holm, »Svensk biografisk veterinär-matrikel från 1750» etc. (2:a uppl. 1927). E. T. N. Veterinärbakteriologiska anstalten, se S t a-tens veter i n ärb a k teri o 1 o g isk a anstalt. Veterinärhögskolan i Stockholm har enl. stadgar av 30 okt. 1914 (med senare ändringar) till uppgift att meddela en på vetenskaplig forskning grundad undervisning i alla för en fullständig veterinärutbildning erforderliga ämnen. Vid högskolan äro anställda 8 professorer, 1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar, 2 prosektorer, 4 laboratorer samt 4 assistenter. Professorer samt lärare i hovbeslag m. m. tillsättas av K. m:t, övriga lärare av styrelsen efter lärarkollegiets förslag. För att vinna inträde som studerande fordras studentexamen med minst godkända insikter i biologi, matematik och fysik på latin-el. realgymnasium samt i kemi på realgym-nasium. Undervisningen är kostnadsfri, men styrelsen kan fastställa vissa avgifter för undervisningsmateriel. Studiekursen, som sedan 1924 är bestämd till 41/2 år, indelas i en avd. för de grundläggande ämnena, som avslutas med veterinärkandidatexamen, och en för de tillämpande ämnena i förening med klinisk tjänstgöring med veterinärexamen som avslutning. För beredande av tillfälle till klinisk undervisning och praktisk övning för de studerande utövas vid V. offentlig sjukvård, omfattande kir. och med. avd. och poli klinik för större och smärre husdjur samt ambulatorisk klinik för sjukvård utom högskolan av företrädesvis idisslare och svin. De studerande voro 1933 131, och det antal, som årl. får intagas, är från 1932 begränsat till 15. Högskolans angelägenheter handhas av styrelsen, lärarkollegiet och rektor. Styrelsen utgöres av en av K. m:t utnämnd ordf., tre av K. m:t för tre år förordnade led., den led. av Medicinalstyrelsen, som föredrar veterinärärenden, samt högskolans rektor som föredragande. Lärarkollegiet utgöres av högskolans professorer. Till rektor förordnas för tre år av K. m:t någon av högskolans prof. Det ord. statsanslaget till veterinärundervisningen utgör 334,500 kr., därav 4,000 kr. som stipendier åt studerande. V. leder sitt ursprung från den Veterinärinrättning, som grundlädes genom K. m:ts beslut 24 aug. 1819 och till lokal fick koppympningshuset på Ladugårdslandet i Stockholm. 16 febr. 1821 öppnades Veteri-närin rättningen för allmänheten, och dess förste föreståndare blev S. A. Norling (se d. o.), som först ensam skötte undervisningen, från april 1821 med biträde av en adjunkt, A. A. Retzius, som 1823 blev teoreticus prof. 28 maj 1824 utfärdades det första reglementet, varigenom styrelsen överflyttades till Sundhetskollegium. Till en början hade veterinärinrättningarna i Stockholm och Skara (se Veterinärinrättningen i Skara) samme föreståndare, men 1855 erhöll vardera inrättningen sin särskilda föreståndare ocb direktion, under Sundhetskollegiets överinseende. Enl. 6 aug. 1859 utfärdat regi, bestod lärarpersonalen av 3 professorer, 1 adjunkt och 1 instruktionssmed. 24 maj 1867 utfärdades nytt regi., vari inrättningen fick namnet Veterinärinstitutet och bestämdes, att fr. o. m. 1870 skulle för inträde vid institutet fordras fullständig studentexamen. Lärarpersonalen skulle utgöras av 4 professorer, 1 lektor, 1 adjunkt och 1 instruktionssmed. Fullständig veterinärutbildning skulle liksom tidigare kunna förvärvas på 4 år. 1880 invigdes institutets nya byggnad vid Ladugårdslands tullgata. Nybyggnader på kronolägenheten Kräftriket el. Katrineberg utanför Roslagstull togos hösten 1911 i bruk och invigdes 12 okt. 1912. I 1914 års regi, utbyttes benämningen veterinärinstitut mot veterinärhögskola, och genom att för kompetens till lärarbefattningar uppställdes samma fordringar som för professur vid univ. har karaktären av högskola fastställts. — Se J. Vennerholm, »Det nya veterinärinstitutet» (1912); »Veterinärhögskolan hundra år», utg. av lärarkåren (1921). E. T. N. Veterinärinrättningen i Skara är enl. kungl. stadgan 2 okt. 1908 hovbeslagsskola för utbildning av civila och militära hovslagare samt sjukvårdsanstalt för husdjur med undervisning i behandling av enklare åkommor hos husdjuren. Lärarpersonalen består av en föreståndare, benämnd lektor, och en instruktionssmed. Antalet hovslagarlärlingar för varje kurs får icke överstiga 12 civila och 12 militära; kursen beräknas för civila till 4 mån. och för militära till 6. Lärlingarna erhålla avgiftsfritt undervisning, ved och ljus samt bostad, i den mån som sådan kan beredas.