Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veterinärinrättningen i Skara - Veterinärinrättningen i Stockholm - Veterinnärläkareföreningen - Veterinärtidskrift, Svensk - Vetesläktet - Veteål - Vetje - Vetlanda (Hvetlanda)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Veterinärinrättningen
i Stockholm—Vetlanda
370
Inrättningen, Sveriges första veterinärskola,
grundlädes genom k. br. 8 maj 1775,
varigenom prebendehemmanet Brogården invid
Skara överläts till veterinärinrättning. Förste
föreståndare var P. Hernqvist (se d. o.). Efter
dennes död (1808) låg undervisningen en tid
nere, men anstalten återställdes genom k. br.
12 juli 1810 med S. A. Norling (se d. o.) som
föreståndare. Sedan Veterinärinrättningen i
Stockholm upprättats 1821, förlorade V. i
väsentlig grad sin betydelse, då legitimation
som veterinär kunde förvärvas endast i
Stockholm. 1872 beviljades utexaminerade elever
rätt att idka privat veterinärpraktik, och 1875
års riksdag bestämde, att vid inrättningen
skulle utbildas en lägre klass veterinärer.
1886 bestämdes emellertid, att inrättningen
skulle förändras till hovbeslagsskola och
sjuk-vårdsanstalt för husdjur. E. T. N.
Veterinärinrättningen i Stockholm, se V
e-terinärhögskolan.
Veterinärläkareföreningen, se Svenska
veterinärläkareföreningen.
Veterinärtidskrift, Svensk, se
Svenska veterinärläkareföreningen.
Vetesläktet, Trtticum, ett till fam.
Gra-minae, underfam. Poaeoidae, gruppen llordeae,
hörande släkte med vanl. flerblommiga småax
och äggformiga, flernerviga skärmfjäll. Ang.
vetearter se Vete. — Ett närstående,
numera ur Triticum utskilt släkte är
Agropy-rum, till vilket bl. a. höra några i Sverige
vildväxande arter. Viktigast av dessa är
kvick- el. vitroten (A. repens), som är
ett av de vanligaste och svåraste s. k.
rotogräsen. Den sprider sig i åkrarna huvudsaki.
med tillhjälp av sina långa, näringsrika och
seglivade rotstockar. Även små bitar av dessa
kunna oerhört fort tillväxa och förgrena sig
(därav namnet kvickrot). G. N.-L.
Veteål, zool., se Nematoder.
Vetje [vje’tjä], rysk folkförsamling, se
Nov-g o r o d och P s k o v.
Vetlanda (förr II ve t lan da). 1. Stad i
Jönköpings län, omkr. 2 km n. om Emmån
och omkr. 190 m ö. h.; 272 har, därav 270 har
land, 3.648 inv. (1934). V. ligger mitt i
det gamla landskapet
Njudung, är nu
huvudort för östra härad
samt skärningspunkt
för Kalmar järnväg
och Vetlanda
järnvägar. Kyrkan, den
forna torg- och
marknadsplatsen samt den
gamla kyrkbyns
förnämsta byggnader
ligga i V:s n. v.
utkant; ortens nuv.
huvuddel har utbyggts
sedan 1888. De
förnämsta byggnaderna
ligga kring torget.
Industrien omfattade
1931 39 arbetsställen
med tills. 550 arb.,
däribland en större tändsticksfabrik,
tillhörande a.-b. Förenade svenska
tändsticksfabriker, ett 15-tal snickerifabriker med tillv.
av möbler, färdiga bostadshus m. m.,
Hvet-landa ullspinneri-a.-b:s ullspinneri, väveri och
färgeri (etabl. 1889, aktiekap. 225,000 kr., 100
arb.), Ilvetlanda mek. verkstad (gr. 1904)
m. fl. mek. verkstäder samt havregrynsfabrik,
skofabriker m. m. Av ålder hållas årl. tre
marknader med stor kreaturshandel. V. har
sparbank och avd.-kontor av två affärsbanker,
samrealskola, sjukstuga och ett landstingets
epidemisjukhus samt två tidningar, Hvetlanda
Bild 1. Vetlanda stads
vapen.
I fält av guld en med ett
veteax av samma metall
belagd, blå balk.
Bild 2. Del av torget i Vetlanda.
Bild 3. Storgatan i Vetlanda.
Vetlanda
Skala 1:20000
1 Stadshus
2 Stadshotell
3 östra H:ds Sparbank
4 Smålands ensk. bank
5 Sydsvenska Banken
6 Hotell
7 Post
8 Möbelfabrik
9 Elektricitetsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
