369 Veterinärinrättningen i Stockholm—Vetlanda 370 Inrättningen, Sveriges första veterinärskola, grundlädes genom k. br. 8 maj 1775, varigenom prebendehemmanet Brogården invid Skara överläts till veterinärinrättning. Förste föreståndare var P. Hernqvist (se d. o.). Efter dennes död (1808) låg undervisningen en tid nere, men anstalten återställdes genom k. br. 12 juli 1810 med S. A. Norling (se d. o.) som föreståndare. Sedan Veterinärinrättningen i Stockholm upprättats 1821, förlorade V. i väsentlig grad sin betydelse, då legitimation som veterinär kunde förvärvas endast i Stockholm. 1872 beviljades utexaminerade elever rätt att idka privat veterinärpraktik, och 1875 års riksdag bestämde, att vid inrättningen skulle utbildas en lägre klass veterinärer. 1886 bestämdes emellertid, att inrättningen skulle förändras till hovbeslagsskola och sjuk-vårdsanstalt för husdjur. E. T. N. Veterinärinrättningen i Stockholm, se V e-terinärhögskolan. Veterinärläkareföreningen, se Svenska veterinärläkareföreningen. Veterinärtidskrift, Svensk, se Svenska veterinärläkareföreningen. Vetesläktet, Trtticum, ett till fam. Gra-minae, underfam. Poaeoidae, gruppen llordeae, hörande släkte med vanl. flerblommiga småax och äggformiga, flernerviga skärmfjäll. Ang. vetearter se Vete. — Ett närstående, numera ur Triticum utskilt släkte är Agropy-rum, till vilket bl. a. höra några i Sverige vildväxande arter. Viktigast av dessa är kvick- el. vitroten (A. repens), som är ett av de vanligaste och svåraste s. k. rotogräsen. Den sprider sig i åkrarna huvudsaki. med tillhjälp av sina långa, näringsrika och seglivade rotstockar. Även små bitar av dessa kunna oerhört fort tillväxa och förgrena sig (därav namnet kvickrot). G. N.-L. Veteål, zool., se Nematoder. Vetje [vje'tjä], rysk folkförsamling, se Nov-g o r o d och P s k o v. Vetlanda (förr II ve t lan da). 1. Stad i Jönköpings län, omkr. 2 km n. om Emmån och omkr. 190 m ö. h.; 272 har, därav 270 har land, 3.648 inv. (1934). V. ligger mitt i det gamla landskapet Njudung, är nu huvudort för östra härad samt skärningspunkt för Kalmar järnväg och Vetlanda järnvägar. Kyrkan, den forna torg- och marknadsplatsen samt den gamla kyrkbyns förnämsta byggnader ligga i V:s n. v. utkant; ortens nuv. huvuddel har utbyggts sedan 1888. De förnämsta byggnaderna ligga kring torget. Industrien omfattade 1931 39 arbetsställen med tills. 550 arb., däribland en större tändsticksfabrik, tillhörande a.-b. Förenade svenska tändsticksfabriker, ett 15-tal snickerifabriker med tillv. av möbler, färdiga bostadshus m. m., Hvet-landa ullspinneri-a.-b:s ullspinneri, väveri och färgeri (etabl. 1889, aktiekap. 225,000 kr., 100 arb.), Ilvetlanda mek. verkstad (gr. 1904) m. fl. mek. verkstäder samt havregrynsfabrik, skofabriker m. m. Av ålder hållas årl. tre marknader med stor kreaturshandel. V. har sparbank och avd.-kontor av två affärsbanker, samrealskola, sjukstuga och ett landstingets epidemisjukhus samt två tidningar, Hvetlanda Bild 1. Vetlanda stads vapen. I fält av guld en med ett veteax av samma metall belagd, blå balk. Bild 2. Del av torget i Vetlanda. Bild 3. Storgatan i Vetlanda. Vetlanda Skala 1:20000 1 Stadshus 2 Stadshotell 3 östra H:ds Sparbank 4 Smålands ensk. bank 5 Sydsvenska Banken 6 Hotell 7 Post 8 Möbelfabrik 9 Elektricitetsverk