Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetlanda (Hvetlanda) - Vetlanda järnvägar (Hv. J.) - Veto - Vette (sjöfågelsbulvan) - Vette (härad) - Wette, De - Wetter, Folke Gustaf P:son - Wetter, Gillis P:son - Wetterbergh, Carl Anton (Onkel Adam)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Vetlanda järnvägar—Wetterbergh
372
Tidning (3 n:r i veckan) och Vetlanda-Posten
(2 n:r i veckan). Tax.-värdet å skattepliktig
fastighet utgjorde 1932 10,468,400 kr., å
skattefri 1,025,100 kr., den tax. inkomsten 3,293,860
kr., stadens tillgångar vid årsskiftet 1931/32
1,509,975 kr. och skulder 1,054,716 kr. V. är
sedan 1 jan. 1920 stad under landsrätt
(Njud-ungs domsaga; se d. o., suppl.). Staden bildar
tills, m. V. landskommun V. församl. (110,48
kvkm, 6,421 inv.), som utgör ett pastorat i
Växjö stift, ö. härads kontrakt.
2. Landskommun i Jönköpings län, östra
härad, huvudsaki. n. om Vetlanda stad och
Emmån; 107.76 kvkm. 2.773 inv. (1934).
Kuperad skogstrakt. 1,913 har åker, 7,068 har
skogsmark. Glasbruk, möbelfabrik m. m.
Utgör tills, m. V. stad V. församl. G. R-ll.
Vetlanda järnvägar (sign. IIv. J.), spårvidd
0,891 m, utgöras dels av Hvetlanda —
S ä f s j ö järnväg (29,8 km), som förbinder
Vetlanda med Sävsjö station på Södra
stambanan och öppnades för trafik 1884—85, och
dels av Hvetlanda — M ålilla
järnväg (50,6 km), som från Vetlanda leder till
Målilla station på Nässjö—Oskarshamns
järnväg och öppnades för trafik 1906. F. P.
Ve’to, lat., »jag förbjuder», hos romarna
beteckning för den makt tribuni plebis (se
Tribun 1) hade att förbjuda
ämbetsåtgär-der, t. ex. att upphäva giltigheten av offentlig
myndighets förvaltningsföreskrifter, att
inskrida mot senatsbeslut etc. Denna makt
överflyttades med kejsardömet på romerske
kejsaren. Uttrycket har sedermera upptagits som
teknisk term för den vissa myndigheter
tillkommande rätten att fullständigt (absolut
v.) el. till en tid (s u s p e n s i v t v.) göra
annan myndighets beslut kraftlösa. I främsta
rummet brukas det om sådan rätt för
regering gentemot folkrepresentation (se härom
Lag, sp. 573, och Sanktion). Jfr L i b
e-r u m veto och Lokalt veto. S. B.*
Vette, sjöfågelsbulvan, som utlägges på
vattnet för att locka simfåglar att slå ned
(»fälla»). V. utgöres antingen av uppstoppade
fåglar el. målade fågelbilder i trä. I Sverige
jagas med v. mest ejder, alfågel, knipa, skrake
och svärta. G. G.*
Vette, Bohusläns nordligaste härad, mot
Norge begränsat av Svinesund och Idefjorden;
4 66,90 kvkm, 11,232 inv. (1933). Socknar:
Tjärnö, Skee, Näsinge, Högdal och
Lomme-land. Municipalsamhälle: Björneröd och
Kroken. Omfattar en bergig, av djupa sprickdalar
uppdelad fastlandsdel, kantad av en starkt
sönderskuren skärgårdskust, samt den
betydande ögruppen Kosteröarna. Längst i ö.
Björnerödspiggen, Bohusläns högsta punkt (224
m ö. h.). 7,400 har åker, 8,084 har skogsmark.
Jämte jordbruk äro vid kusten stenindustri
och fiske huvudnäringar. Genom V. går
nordligaste delen av statsbanan till Strömstad,
som h. o. h. omges av häradet. V. tillhör
Norrvikens fögderi och domsaga.
Wette, D e, se D e W e 11 e.
Wetter, Folke Gustaf P : s o n, jurist
(f. 1883 3O/io), son till G. A. Petersson (se d.
o.) och bror till G. P. W. Blev 1907 docent,
1910 jur. dr och 1913 prof, i straffrätt m. m.,
allt vid Uppsala univ. W. har innehaft flera
lagstiftningsuppdrag samt utgivit »Om
trolöshet mot hufvudman» (1907), »Den
villkorliga domen» (1912), »Grundlinjer till
föreläsningar över straffrättens allmänna del», h. 1
(1923), »Straffansvar vid rus» (1929) ävensom
talrika föredrag och uppsatser i
straffrättsliga ämnen. Sedan 1917 är han krigsdomare
och sedan 1919 sekr. hos Längmanska
kulturfondens nämnd.
Wetter, G i 11 i s P : s o n, teolog (1887—
1926), son till G. A. Petersson (se d. o.), bror
till F. G. P. W. Blev teol. dr i Uppsala 1921,
docent där 1914 och prof, i exegetik 1923.
W. tillhörde den religionshistoriska
riktningen inom bibelvetenskapen och intresserade sig
särskilt för urkristendomens samband med
hellenismen. På detta område utvecklade W.
en stor och internationellt uppskattad
produktion. Huvudverk: »Altchristliche
Liturgien» (2 bd, 1921—22). På sv. märkas »Det
romerska världsväldets religioner» (1918) och
»Kristendomen och hellenismen» (1923). A. Fr.
Wetterbergh, Carl Anton, författare
under namnet Onkel Adam (1804—89).
Vart med. lic. 1834 och kir. mag. 1835, var
1837—46 regementsläkare vid Jämtlands
fält-jägarreg:te i
Östersund, 1846—48 läkare
i Stockholm och 1848
—74 bosatt i
Östergötland som
regementsläkare och
fältläkare vid Andra
militärdistriktet. — W.
bidrog 1832 och från
1840 till
Stockholmspressen med
berättelser, som sedan
utgå-vos i bokform
(»Genremålningar», 1842,
»De fyra
signaturer
na», 1843, m. fl.) och skrev flera romaner:
»Guvernanten» (s. å.), »Ett namn» och
»Pas-tors-adjunkten» (1845), »Penningar och arbete»
(1847), »Altartaflan» (1848), »Hat och kärlek»
(1849), »Träskeden» (1852), »Herr Simon
Sell-ners rikedomar» (1853) m. fl. — W. var en ut-
VETTE H?
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
