371 Vetlanda järnvägar—Wetterbergh 372 Tidning (3 n:r i veckan) och Vetlanda-Posten (2 n:r i veckan). Tax.-värdet å skattepliktig fastighet utgjorde 1932 10,468,400 kr., å skattefri 1,025,100 kr., den tax. inkomsten 3,293,860 kr., stadens tillgångar vid årsskiftet 1931/32 1,509,975 kr. och skulder 1,054,716 kr. V. är sedan 1 jan. 1920 stad under landsrätt (Njud-ungs domsaga; se d. o., suppl.). Staden bildar tills, m. V. landskommun V. församl. (110,48 kvkm, 6,421 inv.), som utgör ett pastorat i Växjö stift, ö. härads kontrakt. 2. Landskommun i Jönköpings län, östra härad, huvudsaki. n. om Vetlanda stad och Emmån; 107.76 kvkm. 2.773 inv. (1934). Kuperad skogstrakt. 1,913 har åker, 7,068 har skogsmark. Glasbruk, möbelfabrik m. m. Utgör tills, m. V. stad V. församl. G. R-ll. Vetlanda järnvägar (sign. IIv. J.), spårvidd 0,891 m, utgöras dels av Hvetlanda — S ä f s j ö järnväg (29,8 km), som förbinder Vetlanda med Sävsjö station på Södra stambanan och öppnades för trafik 1884—85, och dels av Hvetlanda — M ålilla järnväg (50,6 km), som från Vetlanda leder till Målilla station på Nässjö—Oskarshamns järnväg och öppnades för trafik 1906. F. P. Ve'to, lat., »jag förbjuder», hos romarna beteckning för den makt tribuni plebis (se Tribun 1) hade att förbjuda ämbetsåtgär-der, t. ex. att upphäva giltigheten av offentlig myndighets förvaltningsföreskrifter, att inskrida mot senatsbeslut etc. Denna makt överflyttades med kejsardömet på romerske kejsaren. Uttrycket har sedermera upptagits som teknisk term för den vissa myndigheter tillkommande rätten att fullständigt (absolut v.) el. till en tid (s u s p e n s i v t v.) göra annan myndighets beslut kraftlösa. I främsta rummet brukas det om sådan rätt för regering gentemot folkrepresentation (se härom Lag, sp. 573, och Sanktion). Jfr L i b e-r u m veto och Lokalt veto. S. B.* Vette, sjöfågelsbulvan, som utlägges på vattnet för att locka simfåglar att slå ned (»fälla»). V. utgöres antingen av uppstoppade fåglar el. målade fågelbilder i trä. I Sverige jagas med v. mest ejder, alfågel, knipa, skrake och svärta. G. G.* Vette, Bohusläns nordligaste härad, mot Norge begränsat av Svinesund och Idefjorden; 4 66,90 kvkm, 11,232 inv. (1933). Socknar: Tjärnö, Skee, Näsinge, Högdal och Lomme-land. Municipalsamhälle: Björneröd och Kroken. Omfattar en bergig, av djupa sprickdalar uppdelad fastlandsdel, kantad av en starkt sönderskuren skärgårdskust, samt den betydande ögruppen Kosteröarna. Längst i ö. Björnerödspiggen, Bohusläns högsta punkt (224 m ö. h.). 7,400 har åker, 8,084 har skogsmark. Jämte jordbruk äro vid kusten stenindustri och fiske huvudnäringar. Genom V. går nordligaste delen av statsbanan till Strömstad, som h. o. h. omges av häradet. V. tillhör Norrvikens fögderi och domsaga. Wette, D e, se D e W e 11 e. Wetter, Folke Gustaf P : s o n, jurist (f. 1883 3O/io), son till G. A. Petersson (se d. o.) och bror till G. P. W. Blev 1907 docent, 1910 jur. dr och 1913 prof, i straffrätt m. m., allt vid Uppsala univ. W. har innehaft flera lagstiftningsuppdrag samt utgivit »Om trolöshet mot hufvudman» (1907), »Den villkorliga domen» (1912), »Grundlinjer till föreläsningar över straffrättens allmänna del», h. 1 (1923), »Straffansvar vid rus» (1929) ävensom talrika föredrag och uppsatser i straffrättsliga ämnen. Sedan 1917 är han krigsdomare och sedan 1919 sekr. hos Längmanska kulturfondens nämnd. Wetter, G i 11 i s P : s o n, teolog (1887— 1926), son till G. A. Petersson (se d. o.), bror till F. G. P. W. Blev teol. dr i Uppsala 1921, docent där 1914 och prof, i exegetik 1923. W. tillhörde den religionshistoriska riktningen inom bibelvetenskapen och intresserade sig särskilt för urkristendomens samband med hellenismen. På detta område utvecklade W. en stor och internationellt uppskattad produktion. Huvudverk: »Altchristliche Liturgien» (2 bd, 1921—22). På sv. märkas »Det romerska världsväldets religioner» (1918) och »Kristendomen och hellenismen» (1923). A. Fr. Wetterbergh, Carl Anton, författare under namnet Onkel Adam (1804—89). Vart med. lic. 1834 och kir. mag. 1835, var 1837—46 regementsläkare vid Jämtlands fält-jägarreg:te i Östersund, 1846—48 läkare i Stockholm och 1848 —74 bosatt i Östergötland som regementsläkare och fältläkare vid Andra militärdistriktet. — W. bidrog 1832 och från 1840 till Stockholmspressen med berättelser, som sedan utgå-vos i bokform (»Genremålningar», 1842, »De fyra signaturer na», 1843, m. fl.) och skrev flera romaner: »Guvernanten» (s. å.), »Ett namn» och »Pas-tors-adjunkten» (1845), »Penningar och arbete» (1847), »Altartaflan» (1848), »Hat och kärlek» (1849), »Träskeden» (1852), »Herr Simon Sell-ners rikedomar» (1853) m. fl. — W. var en ut- VETTE H? Skala 1:500000