373 Wetterdal—Wetterhorn 374 präglat tendentiös författare, som med stort patos förfäktade tidens demokratiska idéer. Varmhjärtat ömmande för samhällets styvbarn, skildrade han de fattigas liv, satiriskt de rikas oeh förnämas, oftast med motiv direkt från verkligheten. Hans romaner sakna komposition och närma sig de bjärta franska sensationsromanerna; på 1850-talet övergick han småningom till en lugnare framställning. Han var mycket läst. — Ytterst omtyckt vart han som förf, för barn i Linnea, Tidning för Barn, som han utgav 1862—72. — »Samlade skrifter» i 10 bd 1869—74, »Ur Onkel Adams portfölj» 1889. R-n B. Wetterdal, Henrik, läkare (f. 1857 1/o). Med. lic. 1887 och med. dr i Uppsala 1894, 1904—24 dir. för Sabbatsbergs sjukhus och överläkare vid en av dess invärtesavd. W. har lämnat värdefulla bidrag inom bakterio-logien och invärtes medicinen, på senare år särskilt inom lungtuberkulosens område. — Hans son Per Ludvig W. (f. 1892 414) blev med. dr i Stockholm 1920, docent i obstetrik och gynekologi vid Karol. inst. 1925 samt överläkare vid barnbördshuset Pro Patria 1930; han är en framstående gynekolog och obstetriker. I. H.* Wettergreen [-grèn], Ragna Marie, f. O 1 s e n, norsk skådespelerska (f. 1866). Var 1886—1905 anställd vid Kristiania teater (från 1899 Nationaltheatret) och 1905—09 vid Fahlströms teater i Oslo samt är sedan 1909 åter fäst vid Nationaltheatret. Hon är en skådespelerska med fantasi, humor och känslovärme; hennes framställningar av stora kvinnokaraktä-rer stå på höjden av vad samtida norsk teater frambragt. Bland hennes roller märkas fru Inger till östråt, Rebekka West i »Rosmersholm», Hedda Gabler, fru Arvik i »När det nya vinet blommar» och Karen Bor-neman. G. K-g. Wettergren, Ingeborg Ellen Katarina, textilkonstnärinna (f. 1878 20/n), syster till K. E. W. F. W. Har gjort sig känd genom utsökta broderier efter egna kompositioner, oftast med religiösa figurmotiv. Bland större arbeten märkas ett antependium, »Kristus och änglar», i Trosa stadskyrka, bonaderna »Lucia», »Barnet», »Det heliga vinet», »Skum» m. fl. Hon har även utfört vackra bokpärmar. Två figurbroderier ägas av Nationalmuseum, näml. »Pingst» och »Budbäraren». — Jfr uppsatser i Ord och Bild 1903 och Konst 1912—13. G-g N.* Wettergren, Karl Erik Wilhelm Fredrik, musei- och teaterman (f. 1883 18/4), bror till I. E. K. W. Blev fil. kand. 1908, var 1911—13 skådespelare vid Intima teatern och blev 1918 intendent vid Nationalmuseum. W. var sekr. i Sv. slöjdföreningen 1913—18 och blev dess ordf. 1931. W. har deltagit i anordnandet av ett flertal in- och utländska utställningar. Han har bl. a. utgivit monografierna »Reinhold Norstedt» (1914), »Georg von Rosens konst» (1919), praktverket »L’art décora-tif möderne en Suède» (1925; även eng. och ty. uppl.). I »Scenerier» (1927) har W. samlat en del av sina artiklar som teater-oeh konstanmälare i Göteborgs handels- och Sjöfartstidning 1924— 28. — W. var 1928— 34 chef för Dramatiska teatern. Som sådan såg han främst sin uppgift vara att hålla en modernt präglad repertoar och uppförde bl. a. flera verk ur den nyaste amerikanska och franska dramatiken. — Orn W:s maka se Pålson-Wetter-gren, Gertrud. E. L-k; O. W-n. Wettergrund, Josefina, f. Lundberg, författarinna (1830— 1903), förestod en flickskola i Ronneby 1850—57, g. m. revisor V. Wettergrund 1857. Hon skrev under märket Le a en mängd friska, ofta lätt skämtsamma berättelser, som blevo mycket omtyckta. De utgåvos i »Valda berättelser» (8 bd, 1878—88) och »Efterskörd» (2 bd, 1903). R-n B. Wetterhoff, finländsk släkt, enl. traditionen av tyskt adligt ursprung. Karl Gustaf W. (1832—87) flyttade 1856 av politiska skäl från Finland samt verkade som tidningsman i Sverige och som korrespondent till svenska tidningar från Rom och Paris. Postumt utgåvos »Dikter och bilder» (1889), med levnadsteckning av B. Schöldström. Hans brorson Adolf Fredrik W., finländsk jurist och självstän dighetsman (1878 —1922), vistades vid världskrigets utbrott i Berlin, där han i dec. 1914 tog initia- tivet till jägarrörelsen (se d. o.). W., som hade goda tyska förbindelser, var till okt. 1916 chef för rörelsens politiska byrå i Berlin, då han på grund av oenighet med andra finländska politiker försattes ur funktion och internerades. Från april 1917 deltog han som vanlig soldat i kriget på västfronten. W. var senare finländsk konsulatstjänsteman i Tyskland och tidningskorrespondent. — Litt.: J. Sundwall, »Kring jägarbataljonen» (1919); H. Gummerus, »Jägare och aktivister» (1927); A. Pakaslahti, »Suomen politiikkaa maail-mansodassa», I (1933). WeTterhorn [-hårn], alptopp i mell. Schweiz, inom Finsteraarhorngruppen av Bernalperna; Karl Gustaf Wetterhoff.