Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vev el. Vevsläng - Vevey - Wexels, Wilhelm Andreas - Wexford - Vexillum - Wexionius - Weyden, Rogier (Roger) van der (Rogelet de la Pasture) - Weygand, Maxime
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Vevey—Weygand
380
»Korsnedtagningen.» Målning av Rogier van der
Weyden.
med cylinder, kolv, kolvstång, vevstake och
vev, överföres arbetet med dessa
maskindelar till vevtappen och från denna genom
v. till axeln. 1 motordrivna pumpar,
kompressorer och med dem jämförliga
arbets-förbrukande maskiner, försedda med nämnda
maskindelar, överföres däremot arbetet från
axeln genom v., vevtappen, vevstaken och
kolvstången till verktyget, kolven, vid
vilken det kommer till avsedd användning för
transport, vanl. uppfordring, av vatten o. a.
vätskor el. för komprimering av luft o. a.
gaser. I mindre vindspel och inom hantverket,
lantbruket och hushållet begagnade små
maskiner, ss. slipstenar, vissa slag av tröskverk,
vridmaskiner och manglar, kommer hand
veven till användning. Jfr Punkt 3. O. E. W.*
Vevey [vevä’], stad i schweiz. kantonen
Vaud, vid Genèvesjöns ö. del; 13,036 inv.
(1930). V. är en av de mest besökta
luftkurorterna i v. Schweiz. Betydande tillv. av
cigarrer, choklad och kondenserad mjölk.
Wexels, Wilhelm Andreas, norsk
präst (1797—1866), kaplan vid Vor Frelsers
kirke i Oslo 1846. W. medverkade bl. a. vid
omarbetningen av Pontoppidans »Förklaring
over Luthers katekismus» och i utredningar
rörande konventikelplakatet och
religionsfriheten. På 1830- och 1840-talet var han den
ledande kraften inom norskt kyrkoliv. Med sin
lära om omvändelse efter döden, sin tolerans
av dissenters och sitt motstånd mot helt
frigiven lekmannapredikan blev han föremål för
hätska angrepp från den strängt ortodoxa
och pietistiska riktning, som på 1850-talet
växte fram i den haugianska
lekmannaväc-kelsens spår. Bland W :s många skrifter
märkas »Andagtsbog for menigmand» (1826; 13
uppl.), en biblisk historia (1830; 20 uppl.),
»Förklaring over det Nye Testamentes
skrifter» (4 bd, 1837—54) och »Föredrag over
pastoraltheologien» (1853). Två av W:s
psalmer ingå i sv. psalmboken (667 och 672). —
Litt.: Biogr. av E. Mau (1867) och D. Thrap
(1905) samt A. Seierstad, »Kyrkjelegt
reform-arbeid i Norig», I (1923). E. Nwn.
Wexford [<ve’ksfed], irl. Loch Gar man,
grevskap i Irländska fristaten, vid S:t
Georgs-kanalen och floderna Barrow och Slaney,
bildar sydöstligaste delen av prov. Leinster;
2,351 kvkm, 95,848 inv. (1926).
Boskapssköt
sel och jordbruk. Huvudstaden W. (11,879
inv.) vid W. harbour, Slaneys estuarium,
driver fiske, handel och industri. Dess uthamn,
Rossiare harbour, har daglig förbindelse med
Fishguard i Wales, en av huvudtrafiklederna
mellan London och Irland.
Vexfllum, lat., se Fälttecken.
Wexiönius, se Gyldenstolpe, släktövers.
Weyden [veFden], Rogier (Roger) van
der, flamländsk målare (f. 1397—1400, d.
1464), var 1427—32 elev hos Robert Campin
(jfr d. o. och Flémallemästaren) i
Tournai; han kallade sig Rogelet de la
P a s t u r e efter sin fader, bildhuggarea
Henry de la Pasture. Omkr. 1440
utförde W. stora, figurrika målningar för
rådhuset i Bryssel (ej bevarade; kompositionen
känd genom en vävd tapet i Bern). 1450
besökte han Rom, där han fick flera uppdrag,
bl. a. av Lionello d’Este (porträtt av denne
i London). »Korsnedtagningen» i Escorial. en
för en kyrka i Louvain beställd altartavla,
är ett betydande ungdomsverk av W. På
stilkritiska grunder har man tillskrivit W. flera
märkliga altarmålningar, bl. a. »Yttersta
domen» i sjukhuset i Beaune, det s. k.
Johan-nesaltaret i Kaiser-Friedrich-Museum i Berlin,
»Kristus på korset» i målningsgalleriet i Wien
och i Filadelfia (se F 1 a m 1 ä n d s k konst,
bild på pl. 1) samt »Den helige Lukas målar
madonnan» i Bostons museum, vilken senare
tydligen tillkommit under påverkan av Jan
van Eycks målning »Madonnan med kansler
Rollin som stiftare». W. är dock i allm. icke
realist i lika hög grad som van Eyck, och
hans stil är ofta mera ålderdomligt gotisk.
Jämte sin lärare Campin var W. den
syd-nederländska konstens huvudinästare under
denna rika period. — Litt. (med litt.-anv.):
M. J. Friedländer, »Von Eyck bis Bruegel»
(1916) och »Die altniederländische Malerei», 2
(1924); P. Lafond, »Roger van der W.» (1911);
F. Winkler, »Der Meister von Flémalle und R.
van der W.» (1913); W. Burger, »Roger van
der W.» (1923); A. Schmarsow, »Robert van
der Kampine und Roger van der W.» (1928);
uppsatser av P. Hendy och Friedländer i
Burlington Magazine 1933, av Friedländer och
A. Niederstein i Pantheon s. å. E. L-k.
Weygand [väga’], M a x i m e, fransk
general (f. 1867). Blev 1912 chef för ett
husar-regzte och i aug. 1914 stabschef hos general
Foch (9:e armén). W. blev 1917 (som
divisionsgeneral) medlem
av det interallierade
krigsrådet i Versailles
och mars 1918 åter
chef för Fochs
generalstab. I aug. 1920,
då ryska sov jetarmén
närmat sig
Warszawa, anlände W. till
Polen som militär
rådgivare åt Pilsudski.
Då resultatet av
polackernas motoffensiv
blev Warszawas
räddning och ryssarnas
fullständiga nederlag, ansågs detta i hög
grad ha berott på W:s snabba och kraftiga
ingripande. W. var april 1923—nov. 1924
överkommissarie i Syrien, blev därefter ledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
