Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wheaton, Henry - Wheatstone, sir Charles - Wheatstones brygga - Wheeling - Whigs - Whip, Inpiskare - Whippet - Whip-poor-will - Whips - Whisky el. Whiskey - Whist, Vist - Whistler, James Abbot Mac Neill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Wheatstone—Whistler
384
International law» (1836; 8:e uppl., med noter
av R. H. Dana, 1866) och »Ilistoire du progrès
du droit des gens» (1841; eng. uppl. 1842),
även utg. av W. B. Lawrence med kommentar
(4 bd, 1868—80; med biogr. över W.). Rid.*
Wheatstone [æiTstan], sir Charles,
engelsk fysiker (1802—75). Blev prof, i
experi-mentalfysik vid King’s college (London) 1834,
medlem av Royal society 1837, adlades 1847;
led. av sv. Vet.-akad.
(1859). — W :s
första arbeten behandla
akustiken. Bland hans
uppfinningar inom
optiken må nämnas
ste-reoskopet (se d. o.).
W. fann, att den
elektriska urladdningens [-fortplantningshastig-het-]
{+fortplantningshastig-
het+} i en ledare är av
samma
storhetsordning som ljusets. 1837
uttog W. tills, m. W.
F. Cooke patent på
en elektrisk telegraf, nåltelegrafen,
som dock först var täml. invecklad, bl. a.
med flera ledningstrådar; W. och Cooke
an-lade 1838 en järn vägstelegraf. Redan 1840
förbättrade han systemet genom att använda
en elektromagnet för signalernas mottagning.
W. uppfann även en automatisk avsändare,
bestående av en i dubbla rader med hål
genomborrad pappersremsa, som insattes i den
automatiskt verkande avsändningsapparaten
(jfr Telegraf, sp. 77), samt W:s brygga för
mätning av elektriska motstånd. T. E. A.*
Wheatstones brygga [wFtstans-], se
Elektriska mätinstrument, sp. 606.
Wheeling [ælTirj], stad i West Virginia, U.
S. A., vid Ohio, i statens nordligaste del (»the
panhandle»); 61,659 inv. (1930). Mångsidig
järnindustri, tillv. av porslin, glas, papper
m. m. 1 omgivningarna stora kolfält.
Whigs [wigz], eng. 1. Se T o r i e s. — 2. Se
Demokrater.
Whip [coip] (av eng. whipper-in), I n p i
s-k a r e, person, som har till uppgift att
övervaka, att medlemmarna av ett parti inom
ett parlament (urspr. i det engelska
underhuset) äro närvarande och rösta rätt vid
husets, resp, kammarens sessioner, samt att
hålla vederbörande partiledare underrättad
om ställningen inom partiet. En w. är alltid
själv led. av representationen.
Regeringspartiets fyra w. i det engelska underhuset äro
avlönade av kronan och inneha särskild
äm-betsställning (medl. av ministären);
chefwhi-pen är parliamentary secretary to the
trea-sury (el. patronage secretary of the treasury),
de tre övriga äro junior lords of the treasury.
Vid betydelsefulla omröstningar tjänstgöra
alltid w. som räknare i underhuset. G. H-n.
Whippet [æi’pit], zool., se Hundraser,
sp. 136, bild 25.
Whip-poor-will [aWp-poa-coFlJj^ooZ^se
Nattskärror.
Whips [coips], eng., se Jaktridning.
Whisky [wi’ski, sv. uttal även vi’-] el.
Whiskey, eng., ett slags brännvin, tillverkat
i Skottland, Irland och Nordamerika mest på
korn (skotsk w.) el. på korn och råg (i Irland
och Kanada). W. har säregen röksmak, som
bibringas genom maltens torkning i rök,
samt en karakteristisk gul färg, som urspr.
erhölls genom långvarig lagring på ekfat men
numera ofta torde frambringas med tillhjälp
av oxidationsmedel (ozonbehandling). G. H-r.
Whist [mist], eng., i sv. stavning även
Vist, det gamla, fordomdags populära
kortspel, som utgör grundformen för den moderna
bridgen och för de med denna mer el. mindre
besläktade spelen. W. har under 300 år gällt
som »det ädla spelet» par excellence och
om-nämnes i sin nuv. form f. ggn 1621 i »Poems»
av John Taylor under benämningen whislc och
1663 av Samuel Butler i »Hudibras». Spelet
är säkerligen av engelskt ursprung, och
namnet förklaras i allm. såsom identiskt med den
engelska interjektionen whist, tyst. Namnet
innebär enl. somligas mening, att spelet
kräver tystnad. Andra ha nöjt sig med
förklaringen, att w. i sin gamla form är ett »tyst
spel», d. v. s. att spelarna icke bjuda på sina
kort. Trumffärgen bestämmes näml, av
givarens sista kort el. genom kupering av den
vilande leken (liksom i vira). Alltifrån E.
Hoy-les »Short treatise» av 1743 ha w. och dess
varianter »remisswhisten» och »torrwhisten»
(utan trumf) flitigt behandlats i
spellitteraturen. Se t. ex. J. S. Ebersberg, »Das edle
Whist» (1843), C. Cavendish, »Principles of
whist» (24 :e uppl. 1902; sv. övers. 1909), och
T. Wilson, »Illustrerad spelbok» (1888). Denna
sistnämnda svenska utförliga behandling av
w. utgavs i separattryck, sammanställd av
H. L. Victorin, 1889. 1 serien Wahlström &
Widstrands »Små spelböcker» utkom 1920
»Whist» i en andra uppl. O. L-n.
Whistler [coi’sle], James Abbot Mac
N e i 1 1, nordamerikansk målare (1834—1903).
Började 1855 studera målning och etsning i
Paris. W:s oljemålning »Vid pianot» antogs
ej till salongen 1859,
men tavlan väckte
uppseende bland
franska konstnärer, och
W. slöt sig till den
krets av
oppositionella, som betecknas
av namnen
Fantin-Latour, Legros och
Manet. 1863
anordnades vid sidan av
den officiella
utställningen en »de
refuserades salong», och där
blev W :s »Ung dam
i vitt» uppmärksammad och berömd. S. å.
flyttade W. till London. Han utställde där
bl. a. damporträtt med stark dragning åt
ja-panism. Vid övergången till 1870-talet följde
hans båda mest ryktbara verk, porträtten av
W:s moder (Luxembourgmuseet i Paris) och
av Carlyle (museet i Glasgow). Till detta
skede hör även en följd stämningar från
Thames, dels i etsning, dels i akvarell och
olja. Dessa kallades i utställningskatalogerna
»symfoni i blått och rosa», »variation i blått
och grönt», »harmoni i grått och opal»,
»noc-turne i blått och guld». Kritiken var
avvisande. Mycket väsen väckte W:s strid med
Ruskin 1878, då han stämde denne inför rätta
för ett skarpt tidningsuttalande. Ruskin
dömdes att plikta den minsta möjliga summa, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
