Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Whitgift, John - Whitlock, Anna - Whitlockska samskolan i Stockholm - Whitman, Walt - Whitney, Mount - Whitney, Eli - Whitney, William Dwight
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Whitgift—Whitney
390
Whitgift [o>i’tgift], John, engelsk
teolog (omkr. 1530—1604). Blev 1563 teol. prof,
i Cambridge, 1571 domprost i Lincoln, 1577
biskop av Worcester samt 1583 ärkebiskop av
Canterbury. På en gång calvinistiskt och
episkopalt sinnad, gav W. den anglikanska
kyrkan dess särprägel samt visade stor
intolerans mot både puritaner och katoliker.
W :s »Collected works» (jämte biogr.) utgåvos
av J. Ayre i 3 bd 1851—54. Jfr H. J.
Clay-ton, »W. and his times» (1911). Hg Pl.
Whitlock [vi’t-], Anna, pedagog (1852—
1930). Genomgick Högre lärarinneseminariet
i Stockholm och grundade 1878 en skola,
sedermera Whitlockska samskolan (se d. o.), där
hon kunde praktiskt
tillämpa tidens
pedagogiska reformidéer.
I flera avseenden blev
hon en banbrytare
inom undervisningen.
Hon intog en ledande
ställning även inom
rörelsen för kvinnans
politiska rösträtt,
grundade
andelsföreningen Svenska hem
och medverkade vid
tillkomsten av de
första skollovskolonierna
i Sverige. Sin skolas ledning lämnade hon
1918. Hon skrev bl. a. »Skolans ställning till
religionsundervisningen i Sverige» (1888; 2:a,
omarb. uppl. utg. genom M. Björkquist 1906)
och »Skolreformen och ungdomen» (1922). —
Biogr. av Sigrid Björklund (1931). Fr. Sg.
Whitlockska samskolan i Stockholm
[vi’t-] leder sitt ursprung från en 1878 av Anna
Whitlock (se d. o.) grundad och ledd
flickskola, som 1893 ombildades till samskola
under namnet Stockholms nya samskola, högre
läroverk för allmän medborgerlig bildning.
Skolan utvidgades 1900 med real- och 1909
med latingymnasium och bär sedan 1905 sitt
nuv. namn. Den omfattar nu, utom fyraårig
småskola, en femårig mellanskola, på vilken
bygger dels en tvåårig flickskolavd., dels ett
fyraårigt gymnasium, inom vars latinlinje
bildats en nyspråklig-humanistisk linje. W.
har studentexamensrätt sedan 1903,
normal-skolekompetensrätt sedan 1909. Höstterminen
1933 var lärjungeantalet 540, därav 126 på
gymnasiet. Alltifrån början har skolan sökt i
stor utsträckning tillämpa aktuella
pedagogiska reformprinciper och har i flera
avseenden befrämjat utvecklingen på
undervisningens område i Sverige. Fr. Sg.
Whitman [coi’tmen], Walt, nordamerikansk
skald (1819—92). Fick knapphändig
skolundervisning och hade sedan en skiftesrik
ungdom i olika praktiska och litterära yrken.
Under inbördeskriget verkade W. som
frivillig sjukvårdare och tröstare, tills hans hälsa
bröts av ansträngningarna. 1865 fick han
anställning i ett dep. i Washington men
avskedades »såsom författare till en osedlig bok»,
hans berömda diktsamling »Leaves of grass»
(1855). Från en senare anställning fick han
taga avsked på grund av sjukdom, och han
levde sedan för sina litterära arbeten i New
Jersey, där vänner rett honom ett hem vid
Delawarefloden. Sitt egentliga intresse ägna-
de han från början sina dikter, som han
ständigt skrev om, oavlåtligt strävande att
fullkomligt frigöra sig från de konventionella
poetiska formerna. Bland dem må särskilt
nämnas »Song of
my-self» och »Carol of
occupations». Ehuru
diktsamlingen ej rönte
framgång, utgav W.
ständigt nya,
tillökade uppl., 1856 med
tjugu nya dikter (bl. a.
»Song of the open
road» och »Crossing B.
Ferry»), 1860 med
ytterligare 132 dikter,
1867 (bl. a. »The city
dead house»), 1871
(midnattsfantasien
»On the beach at night», vårhymnen »Warble
for lilac-time», de mäktiga »Passage to
India» och »Prayer of Columbus», sången om
Amerikas storhet och söndring), 1872, 1873
(»Dirge», klagosången över den älskade
modern), 1876 o. s. v. (uppl. med varianter utg.
av D. Mac Kay 1900). — Av hans övriga
författarskap må nämnas »Democratic vistas»
(1870), en politisk bekännelseskrift,
dagboksanteckningar under kriget jämte andra smärre
notiser och skisser, förenade under titeln
»Spe-cimen days» (1882). Dikter och prosastycken
samlades i »November boughs» (1888). Efter
W:s död utgåvos »The wound dresser» (1897),
innehållande hans brev till modern under
kriget, och 1902 ännu en samling brev och
uppsatser. Hans samlade arbeten utkommo 1902
i 10 bd, »An american primer» 1904 och »Diary
in Canada» s. å. — W:s diktning och betydelse
ha varit och äro omstridda, medan den
vid-hjärtade, karaktärsstarka, ädla
personligheten, som framträder ännu klarare i breven
än i dikterna, allmänt erkännes. W. ville
medvetet utmana den gamla världens
litteratur och mot dess konstnärliga ideal sätta
upp den nya världens, en h. o. h. ny,
»demokratisk» konstprincip, som för både form och
innehåll sökte och vandrade förut okända
vägar. I både Europa och Amerika har en
mängd poeter tagit intryck av W. men vanl.
endast lyckats följa honom i fel. — Biogr.
av J. Bailey (1926), E. Holloway (s. å.), F.
Schyberg (1933) m. fl. R-n B.*
Whitney [coi’tni], M o u n t, se S i e r r a N
e-v a d a, i Nordamerika.
Whitney [mi’tni], Eli, amerikansk
uppfinnare (1765—1825). Konstruerade de första
maskinerna för mekanisk rensning av bomull
(se E g r e n e r m a s k i n) och skapade
därigenom förutsättningar för bomullsodlingens
starka uppsving på den nordamerikanska
kontinenten under början av 1800-talet. G. H-r.
Whitney [coftni], William D w i g h t,
amerikansk sanskritist (1827—94), från 1854
prof, i sanskrit vid Yale-univ. W. sysslade
särskilt med Atharvaveda, vars text han
utgav 1856 och till vilken han anknutit
viktiga undersökningar; hans arbeten på detta
område funno sin avslutning genom den efter
hans död av Ch. R. Lanman utgivna övers
(1905). Viktiga äro W:s studier rörande den
indiska astronomien, i Journal of the
American Oriental Society (1860 ff.), och framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
