Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Viborg
398
torftigt. Vid stora nordiska
krigets utbrott voro
befästningsverken i dåligt skick,
varför arbeten på dem åter
igångsattes 1704. Fästningen,
som så ofta (senast 1555 ocb
1556 samt 1706) trotsat
ryska angrepp, nödgades 13 juni
1710 kapitulera trots Magnus
Stiernstråles tappra ocb
uthålliga försvar.
Staden, som under
1500-talets första årtionde genom
rysk transitohandel upplevat
en kort ekonomisk blomstring,
gick efter Stolbovaf reden 1617
åter starkt framåt. Dess
handel överflyglade på 1640-talet
vida Åbos, och
befolkningssiffran var uppe i 3,500.
Senare började en tillbakagång
för V., särskilt efter ryska
ockupationen. Den i staden sedan medeltiden
förekommande tyska befolkningen tillväxte nu
i styrka, och tyskan var bildningsspråk ända
till föreningen med Finland. På 1780-talet
uppstod en betydande trävaruexport. Till de
gamla österut riktade försvarsverken kommo
nya, Kron S:tæ Annæ (1730—40), med tanke
på en angripare västerifrån. Gamla Finlands
förening med storfurstendömet (1811) innebar
en uppryckning. Inrättandet av V:s hovrätt
1839 band staden närmare vid det övriga
Finland. Saima kanal (1856) och järnvägar till
Petersburg (1870) och Joensuu öppnade nya
handelsmöjligheter för staden, som tillväxte
i invånarantal och omfång. De gamla
fästningsverken slopades på 1860-talet, och icke
minst med anledning av ett engelskt
land-stigningsförsök 1856 uppfördes verk, särskilt
mot sjösidan, t. ex. vid Trångsund (1864).
Under världskriget skapades vidlyftiga
försvarsverk, som bildade en sjöfront och en
landfront, av vilka den förra ännu delvis består.
Under frihetskriget råkade V. i de rödas
händer men togs av de vita under general
Löf-ström efter sex dagars belägring 29 april
1918. — Jfr J. V. Ruuth, »Viborgs stads
historia» (2 bd, 1906) och »Wiipurin
kau-pungin historia», I (1931). E-c A-i.
Viborg, residensstad i Viborg amt,
Danmark, mitt inne i Jylland, på en
höjdslutt-ning mot V. sö; 16,635 inv. (1930). Stadens
hamn är Hjarbæk, vid Limfjorden. V. är
säte för biskopen och stiftamtmannen
(tilllika amtman i amtet) i V. stift, vidare för
Vestre landsret (jfr Landsretter),
landsarkivet för Jylland, Det danske hedeselskab,
Jydske division av danska armén m. m. Det
är en av de viktigaste knutpunkterna för
Jyllands järnvägs- och landsvägsnät (se kartan
vid Danmark). Betydande industri. Störst
är tobaksfabriken. Staden är mycket
oregelbundet och vidlyftigt bebyggd. Trots dess
höga ålder finnas endast få äldre byggnader.
Förnämst är domkyrkan (Vor Frue kirke),
gr. 1130. Efter eldsvådor 1567 och 1726
restaurerades den illa, varför den 1864—76
återställdes i den ursprungliga romanska
basilike-stilen, och nu är domkyrkan (se bild) en av
de vackraste i Danmark. Materialet är
granit och tegel. Formen är en korskyrka med
Salutorget i Viborg (Finland) med Runda tornet.
huvudskepp och två sidoskepp samt avrundat
kor med spira. J. F. Skovgaard (se d. o.) har
1901—13 prytt kyrkan med freskomålningar,
framställande hela den bibliska historien.
Den gamla kryptan under koret är från
1100-talet. I kyrkan äro konungarna Sven Grathe
och Erik Klipping begravna. Även stadens
andra kyrka, Sönderssogns (från 1200-talets
slut), urspr. svartbrödernas, är av intresse
och har en praktfull altartavla i förgyllt
skulpturarbete från tiden omkr. 1500.
I forntiden var V. (urspr. V i b e r g) trol.
förnämsta offerstället och viktigaste
tingsplatsen i Jylland. Sedan var staden länge
platsen för kungaval och kungahyllning.
Adeln i Nörrejylland höll sina årsmöten i V.
ända till envåldstiden, och landstinget
samlades där till 1805. V. blev en av härdarna
för reformationen genom Hans Tausens pre-
Det inre av domkyrkan i Viborg (Danmark).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
