Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Viborgsmanifestet—Vicente
Suojärvi; befolkningen är till största delen
grekisk-katolsk,
V. är industriellt ett av landets främsta
län. Vid Kymmene älv, som utgör gräns i v.,
och i Vuoksendalen finnas talrika
industrianläggningar; även vid Läskelä å ligga flera
fabriker. Talrika forsar i floderna äro
utbyggda, och skogarna i n. Karelen leverera
råvara för träförädlingsindustrien. En viktig
trafikåder utgör Karelska banan från Viborg
till Sordavala och Joensuu med bibana till
Suojärvi; om Saima kanal se S a i m a.
Jordbruket är högtstående, särskilt i s. delen av
länet och vid Ladogas v. kust. I socknarna
vid Finska viken och på utöarna idkas
betydande fiske. O. Brn.
Viborgsmanifestet, se Kadettpartiet.
Viborgs stift (till 1923 Nyslotts stift),
bildat 1897, omfattar Viborgs och S:t Mickels
län (utom Heinola kontrakt) samt den
karelska andelen av Kuopio län (Ilomants,
Libe-lits och Pielisjärvi härader). O. Brn.
Viborg stift, Danmark, omfattar Aars,
Gis-lum och Slet herreder av Aalborg amt,
Viborg amt utom Hovlbjerg, Lysgaard och Hids
herreder samt Hammerum, Iljerm, Ginding,
Skodborg och Vandfuld herreder av
Ringkö-bing amt; 247,734 inv. (1930).
Vi’bo Valentia [-bå valä’ntsia], före 1928
Monteleone di Calabria, stad i it.
prov. Catanzaro, Kalabrien, på en bergplatå s.
om Golfo di Santa Eufemia; 13,482 inv. (1921).
Betydande lämningar från grek, och rom. tid.
Vibra’nter, språkv., dets. som tremulanter,
se Konsonanter.
Vibration, svängning, dallring, oscillation.
Vibra’to [-tå], it., mus., darrande, bävande
ton. Se T r e m o 1 o.
Vibrera, darra, dallra, svänga; sjunga med
darrande stämma.
Vibriöner, se B a k t e r i e r, sp. 731 och 743.
Vibrfsser (lat. vibri’ssae). a) De vanligen
styva hår, som hos människan finnas vid
näshålornas mynning; även borsten i fåglarnas
munöppning kallas v. b) Känselförmedlande
hår hos många däggdjur, vanl. på överläppen
men även på andra delar av huvudet samt på
främre extremiteterna (halvapor). Jfr
Känsel o r g a n. L-e.*
Vibu’rnum, bot., se O 1 v o n.
Viby. 1. Socken i Örebro län, Grimstens
härad, på sydvästligaste delen av
Närkes-slätten och angränsande bergland i s.; 151.77
kvkm, 3.842 inv. (1934). 4,825 har åker, 7.016
har skogsmark. Egendomar: Körtingsberg
(se d. o.) m. fl. Vid V. stambanan Vretstorp
(omkr. 600 inv. 1933) och östansjö (omkr.
500 inv.). Ingår i V. och Tångeråsa pastorat
i Strängnäs stift, Edsbergs kontrakt.
2. Socken i Östergötlands län, Vifolka
härad, n. ö. om Mjölby, i s. utkanten av
öst-götaslätten; 24,25 kvkm, 1,088 inv. (1934).
1,613 har åker, 451 har skogsmark. Egendom:
Uljeberg (se d. o.). Ingår i Veta och V.
pastorat i Linköpings stift, Vifolka och Valkebo
kontrakt.
3. Cistercienskloster, se J u 1 i t a.
4. Villasamhälle, se Norrviken.
Vibyggerå, kustsocken i Väste rnorrlands
län, Ångermanlands s. domsagas tingslag, på
nordsidan av Ullångersf järden; 215,80 kvkm,
1,891 inv. (1934). Kyrkbygden ligger vid en
402
vik (Dockstafjärden) av Ullångersfjärden; f. ö.
höglänt skogs- och bergsbygd (intill 417 m
ö. h.). 1,041 har åker, 11,913 har skogsmark.
V :s gamla medeltida kyrka restaurerades
1916. N. om nya kyrkan ligger Skuleberget
(293 m), känt för den marina gränsens höga
läge (284 m ö. h.) och den rika
växtligheten (sydberg). Pastorat i Härnösands stift,
Ådalens kontrakt.
Vibyholm, fideikommissegendom i Ärdala
socken, mell. Södermanland; 2,203 har, därav
673 har åker; tax.-värde 825,100 kr. (1933).
Det på en ö i Båven belägna slottet
uppfördes på 1620-talet i holländsk högrenässans;
restaur. 1853—54. Godset bildades av Karl
IX för hans gemål Kristina, återgick 1625
till kronan, donerades 1637 till Gustaf af
Vasaborg, blev 1646 friherreskap, reducerades
av Karl XI och bortbyttes 1684 till J. J.
Ilastfer. Genom köp kom V. 1705 till
fri-herrliga ätten Ribbing och 1730 till G. Bonde
till Sävstaholm, vars måg riksmarskalken C.
Bonde 1783 gjorde V. till fideikommiss. Av
greve G. Trolle-Bonde (1806—84)
samman-bragtes på V. en av Sveriges rikhaltigaste
porträttsamlingar. V. innehas numera av
greve Carl Bonde på Hörningsholm.
Wica’nder, August, fabriksidkare (1836
—91). Grundläde 1868 en korkfabrik i
Stockholm, som 1889 övertogs av a.-b. W:s
korkfabriker. W. efterträddes i ledningen av
äldste sonen, August Hjalmar W. (f. 1860
28/io), konstsamlare, som 1928 skänkte sin
miniatyrsamling, den största i Sverige, till
Nationalmuseum (se K. Asplund, »Hjalmar
Wi-canders miniatyrsamling», 1920) och 1929
donerade 300,000 kr. till Konstakad. för
monumentala el. dekorativa verk vid offentliga,
staten ej tillhöriga byggnader el.
anläggningar. W. har även skänkt en stor samling
vapenporslin till riddarhuset. Han lämnade
1919 fabrikernas ledning åt sin son Carl
August W. (f. 1885 13/8).
Wicanders korkfabriker, a.-b., gr. 1889,
ak-tiekap. 8,650,000 kr. Bolaget äger fabriker i
Stockholm (177 arb.) och Göteborg (57 arb.)
samt på ett 20-tal platser i Danmark,
Finland, Lettland, Polen, Portugal, U. S. A.,
Ryssland (Vladivostok), Spanien och Tyskland.
Vicärius, lat., »ställföreträdare». I den
diocletiansk-konstantinska riksförfattningen
namn på ståthållare i en dieces,
ställföreträdare för någon av de fyra stora
riksståthål-larna el. pretorianprefekterna. — V. a p
o-stölicus, apostolisk vikarie (se
d. o.). — V. D e’i (»Guds ställföreträdare»),
beteckning på påven i Rom. — V.
genera-lis, generalvikarie, se Official.
Vi’ce, lat., i någons ställe;
ställföreträdande, vikarierande; betecknar stundom lägre
grad el. rang (vicekorpral, vicekonsul).
Viceamiral, näst högsta graden inom
flottans officerskår. Jfr Befälstecken (med
plansch) och Flaggman.
Vicekonung, en monarks omedelbara
ställföreträdare i ett biland. Titeln användes
alltjämt för Englands högste representant i
Indien (eng. vice-roy); i den norska grundlagen
infördes 1814 v. (se S v e r i g e-N o r g e, sp.
1034) men avskaffades 30 juni 1891 genom
ett formligt beslut i norska statsrådet.
Vicente [visè’nto], Gil, se Gil Vicente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
