Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Vicenza—-Vichy
404
Basilica Palladiana i Vicenza.
Loggia del Capitano i Vicenza.
Vicenza [vit,fä’ntsa], hertig av, se C a
u-1 a i n c o u r t.
Vicenza [vitjä’ntsa], stad i Venezien, n. ö.
Italien, vid floden Bacchiglione och n. foten
av Monti Berici; 65,161 inv. (1931);
huvudstad i prov. V. (2,722 kvkm, 528,262 inv.),
biskopssäte. Järnvägsknut på linjen Venezia
—Verona; betydande handel med
lantbruksprodukter; tillv. av maskiner,
musikinstrument, lergods m. m. Inre staden har flera
ståtliga byggnader, uppförda el. planlagda av
Palladio (se d. o.). Främst bland dessa märkas
Basilica Palladiana (uppförd 1549—1614 kring
det äldre Palazzo della Ragione), Loggia del
Capitano (gr. 1571), Palazzo Chiericati (1551
—57, nu inrymmande Museo civico), Teatro
olimpico (gr. 1579, fullb. 1584 av Scamozzi;
jfr bild vid Teater) samt den s. ö. om
staden belägna Villa Rotonda (1550—53). Andra
märkliga byggnader äro Palazzo del municipio
(el. Palazzo Trissino-Bastan, av Scamozzi),
Palazzo del Monte di Pieth (1500-talet),
Palazzo da Schio (1500-talet) och det 82 m höga
klocktornet Torre di Piazza (1300—1400-talet).
Bland de talrika kyrkorna märkas domkyrkan
(urspr. från 1100-talet), San Lorenzo
(1200-talet) samt, s. om staden, vallfartskyrkan
Basilica di Monte Berico. V. har flera högre
skolor, betydande stadsbibliotek (Biblioteca
comunale Bertoliana, gr. 1702), Museo
civico (tavelgalleri, naturhist. saml.) samt
vetenskapsakademi (Accademia olimpica, gr.
1556). — V., romarnas Vicetia, var under
1300-talet en stadsrepublik men underkuvades 1405
av Venezia. Maj 1848 reste sig V. mot
österrikarna, som 1866 avträdde staden till
Italien.
Vi’ce ve’rsa, lat., omvänt; tvärtom.
Wi’chern, J. H., se Diakon, sp. 847, och
Raues II a u s.
Wichita [miTJita], stad i Kansas, U. S. A.,
vid Arkansas river; 111,110 inv. (1930).
Viktig järnvägsknut, stor flyghamn. W. är ett
centrum för handeln med spannmål och
boskap samt har stora kvarnar och slakterier;
betydande tillv. av aeroplan.
Wichita falls [coiTJita fäTz], stad i n. Texas,
U. S. A., vid Wichita river, en biflod till Red
river: 43,690 inv. (1930). Har snabbt
upp
blomstrat som centrum för ett stort oljefält;
järnvägsknut, betydande bomullshandel.
Wichmann [vi^-], finländsk släkt,
härstammar från Pommern. Om V. K. E. W. och hans
kusin Y. J. W. se nedan. Seth Edvin W.
(f. 1885) blev 1924 prof, i obstetrik och
gynekologi vid Helsingfors univ. H. E. P.
Wichmann [vik;-], Viktor Karl Emil,
finländsk skald (f. 1856); jfr släktart. Biev
fil. mag. 1882 och var 1883—1916 lektor i
Ny-karleby. W. har under signaturen Gånge
Rolf utgivit diktsamlingarna »På fria
banor» (1880), »Dikt och drapa» (1882), »Bilder
och ballader» (1886), »Klubbekriget» (1893),
»Maning och minne» (1910) och
»Svenskhetssånger» (1919). W. stod länge ensam som
för-kunnare av »götiska» ideal och versepiker i
Geijers och Tegnérs stil. Han tog upp
polemiken mot fennomanerna, manade Finlands
svenskar att som germaner och arier hävda
sitt kynne och sin svenska kultur, skrev
österbottnisk hembygdsdikt, folkliga visor och
ballader, vilket gjort honom till en föregångare
för den senare svenska lyriken i Finland i
fråga om tendens och motiv. R-n B.
Wichmann [vi^-], Yrjö Jooseppi,
finländsk språkforskare (1868—1932); jfr
släktart.; 1909 e. o. och 1920 ord. prof, i finsk-ugrisk
språkforskning vid Helsingfors univ. W.
företog resor i språkvetenskapligt och
etnografiskt syfte och utgav viktiga
specialundersökningar om de finsk-ugriska språkens historia
samt publikationer av votjakisk, syrjänsk och
tjeremissisk folkpoesi. Han var huvudred, för
»Tietosanakirja» (se E n c y k 1 o p e d i, sp.
774). K. B. W.
VFchtis, fi. Vi’hti, socken i Nylands län,
Finland; 519 kvkm, 8,549 inv. (1933),
finsktalande.
Vichy [viJT], stad i fr. dep. Allier, vid
floden Allier, inom n. delen av Centralmassivet;
22,207 inv. (1931). V. är en av Frankrikes
elegantaste och mest besökta bad- och
kurorter (100,000—200,000 kurgäster årl.). I
staden och dess omgivningar finnas 15
utnyttjade källor, som dagl. producera 675,000 1.
Källvattnet har en temperatur av 12°—44° C,
är lätt radioaktivt och innehåller
natriumbikarbonat, fri kolsyra, arsenik- och litium-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
