Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Vichy vatten—Vicker
40G
salter m. m. V. är framför allt känt som
badort för mag- och leversjukdomar, men även
njursten, gikt, vissa former av reumatism och
fetma behandlas med framgång. Kring
källorna har en helt ny stadsdel uppväxt.
Källvatten och salt exporteras. Gamla staden
bevarar ännu rester av stadsmuren och flera
äldre byggnader, bl. a. ett klocktorn från
1300-talet. V:s hälsokällor voro kända av romarna
(Aquae calidae), började anlitas i större
utsträckning i slutet av 1700-talet och nådde
internationell ryktbarhet under Napoleon III :s
regering. S. F.; G. Kr.
Vichyvatten [vfji- el. -Jy-], eg. vatten från
Vichys hälsokällor, som försändes från
badorten, tappat på buteljer, och i Frankrike
mycket nyttjas som hälsovatten och
måltidsdryck. Det i Sverige vanliga »vichyvattnet»
är en artificiellt framställd läskedryck. Det
är ett starkt kolsyrat vatten, försatt med
natriumbikarbonat samt ytterst ringa mängd
koksalt. G. Kr.
Vi’cia, Vickersläktet (jfr Vicker).
Fröna av två hithörande arter, V. cracca och
den som ogräs i rågåkrar växande V. villosa,
kallas tranärter. Om V. amphicarpa se
Amfikarp. G. M-e.
Vicinälyta, kristallyta, som med en
obetydlig vinkel avviker från sitt teoretiska, av
lagen om axelavskärningarnas rationalitet (se
Kristall, sp. 72) betingade läge. V. kunna
utbildas av helt olika orsaker. G. A-ff.
Wick [coik] (av nord, vik), huvudstad i
grevsk. Caithness, nordligaste Skottland, vid
Nordsjön; 7,548 inv. (1931). W. är
medelpunkten för Skottlands sillfiske.
Wickenberg, Petter Gabriel, målare
(1812—46). W. blev 1831 elev vid Konstakad.
Ilan målade till en början motiv ur
mytologien och historien, ss. »Eva vid Abels lik»
(1835; Nationalmuseum), genrer, t. ex.
»Dalkarlar vid ett lass» (1836; Uppsala
museum), landskap och porträtt (självporträtt,
1832, Linköpings museum, J. M. Stäck, 1833,
Norrköpings museum). Umbäranden under
lärotiden hade emellertid börjat undergräva
lians hälsa; han ådrog sig en hotande
ögonsjukdom, sökte och vann bot vid baden i
Tep-litz 1836, stannade ett år i Berlin och
studerade där gammalt holländskt måleri, som
gjorde starkt intryck på honom. Från 1837
äro bl. a. »Landskap med vallgosse och får»
(Stockholms högskola) och »Fiske i månsken»
(Malmö museum). S. å. for han till Paris, där
han utförde bl. a. ett porträtt av författaren
K. A. Adlersparre (Nationalmuseum) och
genren »Fransk familjescen» (Stockholms slott).
De närmaste åren tillkommo »Moder vid sitt
barns bädd» (1839) och »Fiskarfamilj»
(kvinnor vid sitt arbete framför spiseln; 1840;
båda i Leipzigs museum) samt »Vinterlandskap»
(holländskt motiv; 1840) och »Holländskt
kustparti» (1841; båda dessa målningar nu i
Nationalmuseum). I Paris inköptes »Effet
d’hiver» 1841 för Luxembourggalleriet. 1842
målade han sin yppersta figurtavla, »Fransk
interiör» (Nationalmuseum), senare »Barn
med skottkärra» (1843; Stockholms högskola)
och »Vila» (1845; Göteborgs museum). Av
hälsoskäl sökte sig W. till ett mildare klimat,
Pau i Pyrenéerna, där han dog. — Litt.: J.
Kruses monogr. »P. G. W.» (1901) och upp-
»Holländskt kustparti.» Målning av P. G. Wickenberg
1841. I Nationalmuseum.
sats »W :s hjärtesorg» (i Ord och Bild 1905);
E. Wrangel, »W. och Wickenbergsbilder i
Skåne» (i »Malmö fornminnesförenings
minnesskrift 1909—19», tr. 1920). G-g N.*
Vicker, Vi’cia, artrikt baljväxtsläkte med
10 ståndare, parbladiga blad utan uddblad,
vanl. med klänge, och många småblad; små
stipler. Blommorna sitta i klasar el. parvis,
stundom ensamma i bladvecken. Baljorna äro
sammantryckta, flerfröiga, fröna klotrunda,
ärtliknande. I Sverige finnas 13 arter. Den
viktigaste är fodervickern, V. sativa, en
näringsrik enårig foderväxt, som odlas allmänt,
vanl. tills, m. havre och mest till grönfoder.
Den har fem—sjupariga blad, röda och
violetta blommor och grå el. bruna frön.
Kråkvickern, V. cracca, flerårig, har
mångblom-miga, långskaftade klasar, är allmän i ängar;
den mjukludna luddvickern, V. villosa,
Häckvicker, Vicia sepium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
