407 Vickers limited—Wicksell, J. G. K. 408 är enårig och uppträder som ogräs i rågåkrar samt odlas på sandjord som foderväxt (jfr V i c i a). H ä c k v i c k e r, V. sepium, med rödvioletta blommor på korta skaft, förekommer på ängar och skuggiga ställen. Den i åkrar och på backar allmänna V. hirsuta, d u v 1 i n s, som har små, blekt blå blommor i klase och tvåfröiga baljor, föres ej sällan till ett särskilt släkte, Ervum. Dit hänföres ofta även linsen, Lens esculenta (Ervum el. Vicia lens), med tvåfröiga baljor och tillplattade frön, kulturväxt redan i det gamla Egypten, odlas ännu i flera sorter, särskilt i Medelhavsländerna. Om V. faba se B ö n s 1 ä k t e t. G. M-e. Vickers limited [vi'kaz IPmitid], eng. industriföretag, gr. 1828 av G. Naylor och E. Vickers, blev 1867 a.-b. Vickers sons & co. och fick 1911 namnet V. Det tillverkade i Sheffield stål samt hel- och halvfabrikat av stål. 1897 inköptes firman Maxim Norden-felt co. och Naval armaments co. med skeppsvarv i Barrow-in-Furness. V. har haft omfattande tillv. av järnvägsmateriel, fartyg och maskiner men är mest känt genom sin 1888 påbörjade tillv. av krigsmateriel, främst pansar, artilleripjäser och kulsprutor. V:s starka expansion under världskriget ledde efteråt till bakslag. 1927 sammanfördes V :s och firman W. G. Armstrong, Whitworth & co:s vapentillv. och skeppsbyggeri till Vickers Armstrongs limited. G. af W-dt. Vickersläktet, bot., se Vicia. Vickleby, socken på Kalmarsundssidan av Öland, Algutsrums härad, Kalmar län; 37,46 kvkm, 656 inv. (1934). Bördig strandremsa med lövskogslundar samt på platån ö. om landborgskrönet huvudsaki. alvarmarker. 925 har åker. Den på 1860-talet anlagda, nu för-. fallna Beijershamn når 2 km ut i sundet. Vid Karlevi Ölands märkligaste runsten (se K a r-levistenen). Pastorat (jfr R e s m o) i Växjö stift, Ölands medelkontrakt. Wicklow [<oi'klåu], irl. GUI Mantån, grevsk. i prov. Leinster, Irländska fristaten, vid Irländska sjön; 2,024 kvkm, 57,591 inv. (1926). Uppfylles till största delen av W. m o u n-t a i n s (högsta topp Lugnaquilla mountain, 926 m ö. h.), vilkas romantiska dalgångar (Ovocadalen o. a.) mycket besökas av turister. Boskapsskötsel, jordbruk och fiske. Huvudort är hamnstaden Wicklow (3,025 inv.). Wickman, Anders Johannes, tidningsman (f. 1882 15/3). Blev fil. dr i Lund 1911 på avh. »Mme de Stael och Sverige». W. blev s. å. medarbetare i Dagens Nyheter, var 1915—18 dess korrespondent i Paris och London samt är sedan 1918 chef för dess utrikesavd. W. har i stilistiskt ypperliga artiklar främst intresserat sig för fransk politik och med världskriget sammanhängande problem. Å. S-n. Wickman, Carl Gustaf Teodor, politiker (1856—1921), urspr. möbelsnickare, ordf, i Stockholms träarbetarförening 1884— 94. Till början av 1900-talet vaktmästare i riksbanken, blev W. 1902 sekr. och var från 1911 kassör i socialdemokratiska arbetarpartiet. Från 1915 var han led. av Första kammaren. S. II. Wickman, Gustaf, arkitekt (1858—1916). Studerade vid Chalmersska slöjdskolan i Gö- teborg samt 1881—84 vid Konstakad. och utomlands. W. ägde frodig fantasi och ovanlig kompositionsför-måga. Bland hans tidigare arbeten märkas Beskowska skolan i Stockholm och Nacka kyrka. 1893 utförde W. svenska utställ-ningsbyggnaden i Chicago och till utställningen i Stockholm 1897 bl. a. Stockholms stads paviljong. Under de följ, åren skapade han Skåneban-ken (numera Sv. han delsbanken) i hörnet av Drottninggatan och Fredsgatan i Stockholm (färdig 1900) med pompös, tung, överflödande rik och högst originell hörnfasad och genomtänkt plandisposition, Smålands enskilda bank i Jönköping (1901), Sundsvalls enskilda bank i Stockholm (1903), Skånes enskilda bank i Hälsingborg (1904) m. fl. Bland övriga offentliga byggnader, som W. utförde, märkas flera sjukhus, Borgerskapets gubbhus (1907), slakthuset (1912) och barnbördshuset (1913), alla tre i Stockholm, samt kyrkan (av trä) i Kiruna (1912). 1913 blev han Medicinalstyrelsens arkitekt. — Jfr Ringström, G. R. G-g N.* Wickman, Otto Ivar, nervläkare, medicinsk författare (1872—1914), docent i neurologi vid Karol. inst. i Stockholm 1907. Fick internationellt rykte genom sina grundläggande studier över barnförlamningen. S. I-r. WFckram, J ö r g, tysk författare (omkr. 1520—omkr. 1560). Skrev tyska litteraturens första prosaberättelser (»Gabriotto und Rein-hard», »Der jungen Knaben Spiegel», 1554, m. fl.); de behandla borgerligt liv med god karaktärsteckning. »Rollwagenbüchlin» (1555) är en Schwanksamling. R-n B. Vicksburg [vkksbäg], stad i staten Mississippi, U. S. A., vid mynningen av Yazoo river i Mississippi; 22,943 inv. (1930; ung. hälften negrer). Viktig flodhamn med bomulls- och trävaruhandel samt industri. Jfr Nordamerikanska inbördeskriget, sp. 1101. Wickse'Il, Johan Gustaf Knut, nationalekonom (185 1 20/i2—1926 3/s). Avlade 1885 fil. lic.-examen i Uppsala, bl. a. i matematik, bedrev 1885—89 i England, Frankrike, Schweiz, Österrike och Tyskland sociala och nationalekonomiska studier, avlade 1895 lic.-exa-men i nationalekonomi, blev fil. dr i Uppsala s. å., jur. utr. kand, där 1899, docent i nationalekonomi och finansrätt s. å. samt var prof, i Lund 1901 —16 i sistnämnda ämnen. W. skrev bl. a. »Några ord om sam- hällsolyckornas vigtigaste orsak och botemedel, med särskildt afseende på dryckenska-pen» (1880), urspr. ett föredrag, som väckte stort uppseende och framkallade flera mot-