411 Victoria—Victorialandet 412 med rak konstruktionsgräns i v. och Murray som gränsflod i n.; 272,610 kvkm, 1,805,298 inv. (1932; beräkning), därav betydligt mer än hälften i Melbourne med förstäder. V. genomdrages i ö.—v. riktning av australiska kustkedjan och dess utlöpare, delvis bevuxna med stora skogar av Eucalyptus-nrter. I Mount Bogong når berglandet sin högsta höjd, 1,982 m ö. h. Bergsregionen skiljes från de s. massiven, Otway och Gippsland, av den av tertiära sediment täckta stora Victoria-dalen, som av den djupt inträngande Port Phillip bay delas i en v. och en ö. del. I n. sänker sig höglandet ned till Murrayslätten och de stora, trädlösa stäpperna i Mallee country v. om floden Loddon. Konstbevattning från Murraysystemet har förvandlat stora områden till kulturland; särskilt må nämnas det stora bevattningsdistriktet Goul-burn med fördämningen vid Nagambie. Om geologi, klimat, växt- och djurvärld se vidare Australien. — Censusåret 1921 (1,531.280 inv.) voro 87 % av inv. födda i Australien. S. å. voro 77 % av inv. protestanter, 21 % romerska katoliker och 1/2 % judar. Univ. finnes i Melbourne (huvudstad). V. intager tredje rummet i statsförbundet i fråga om får- och nötkreatursavel, andra rummet i fråga om mejerihantering. Den improduktiva arealen är den minsta i Australien. Jordbruket gynnas av det tempererade klimatet och frambringar mest vete (18,616 kvkm 1931). Dessutom odlas havre, korn, potatis, foderväxter och något majs. Vinodlingen är ung. jämställd med Nya Syd-Wales’. Staten understödjer grundandet av små kolonistjordbruk för mejeridrift (dairy farms). 1932 funnos 375,459 hästar, 1,637,530 nötkreatur, 16,376,217 får och 286,780 svin. Ullproduktionen hade 1930—31 ett värde av 4,4 mill. pd st. Upptäckten av guldfyndigheterna vid Ballarat 1851 medförde en snabb ekonomisk uppblomstring i V., som dock avtog, sedan Västaustraliens guldfält börjat exploateras. 1851—1931 producerades i V. guld till ett värde av 303,2 mill. pd st. Stenkol bröts 1931 till ett värde av 362,284 pd st. Industrien (livsmedelsfabriker, maskin- och textilfabriker m. m.), som mest är av lokal betydelse, sysselsatte 1930—31 126,016 arb. vid 8,197 företag (tillv.-värde 93,4 mill. pd st.). Järnvägsnätet är statsförbundets tätaste och har sin medelpunkt i Melbourne. M. Historia. V. utgjorde till en början en del av Nya Syd-Wales (se d. o.) men blev 1851 en särskild koloni och erhöll en författning, som inrymde ganska vidsträckt självstyrelse. Det exekutiva rådet utnämndes av kronan, men i det lagstiftande rådet utsågs hälften av representanterna genom val. Upptäckten av guldfyndigheterna (se ovan) medförde, att V :s folkmängd ökades från 77,000 pers. 1851 till 237,000 1854. Ett formligt uppror utbröt 1854 bland guldgrävarna som protest mot de rigorösa inmutningsbestämmelserna. Följ, år erhöll V. en ny konstitution, som ytterligare utvidgade självstyrelsen och skapade en folkvald tvåkammarrepresentation (lagstiftande rådet och lagstiftande församlingen). Socialismen vann tidigt insteg i V., och då 1891 en radikal-liberal regering avlöst den tidigare koalitionsministären, inleddes en starkt socialistiskt färgad socialpolitik (jfr Australisk sociallagstiftning). 1893 genomgick V. en svårartad ekonomisk kris. 1 jan. 1901 anslöt sig V. till Australiska statsförbundet (se d. o.). B. E-r. Litt.: J. W. Gregory, »Geography of V., historical, physical and political» (1903); H. G. Turner, »History of the colony of V.» (2 bd, 1904); officiella publikationer, bl. a. Vic-torian Yearbook och Mineral Statistics of V. (årliga). Se även litt. till Australien och Australiska statsförbundet. Victoria, republik, se N a t a 1, sp. 735. Victoria [viktå'rie], huvudstad i British Columbia, Kanada, på s. ö. spetsen av ön Vancouver; 39,082 inv. (1931; med förstäder omkr. 60,000 inv.). Viktig hamnstad; trävaru- och maskinindustri, tillv. av fiskkonserver m. m. V. har astrofysikaliskt och meteor, observa-torium samt avd. av provinsuniv. V. om staden ligger krigshamnen Esquimalt (se d. o.). Victoria [vitå'ria], huvudstad i staten Espi-rito Santo, Brasilien, på en ö i Espirito Santo-bukten; 31,124 inv. (1932). Viktig exporthamn för kaffe, socker, ris, manganmalm m. m. Järnvägsförbindelse med Rio de Janeiro och Minas Geraes; flyghamn. V. grundades 1535. Victoria [viktå'ria], huvudstad i britt, kolonien Hong-kong (se d. o.). Victoria [coiktå'ria], C i u d a d, huvudstad i mexikanska staten Tamaulipas (se d. o.). Victoria [viktå'rie], Port V., huvudstad i den britt, ögruppen Seychellerna, på ön Mahé ; 5,826 inv. (1931). Viktig hamn och telegraf-kabelstation. Victoria, vagn, se Viktoria. Victoria, brandförsäkrings-a.-b., gr. 1898 såsom rent brandförsäkringsbolag, omfattar f. n. även ansvarighets-, automobil-, glas-, inbrotts-, olycksfalls- och vattenledningsska-deförsäkring. Sedan 1932 verkar V. i intressegemenskap med Lifförsäkrings-a.-b. Thule. V:s totala ansvarssumma för direkt tecknade försäkringar i Sverige var 1932 922 mill. kr., den sammanlagda premieinkomsten 2,6 mill. kr. G. P-e. Victoria, namn, se Viktoria. Victoria [coiktå'-], T. L. de, se V i 11 o r i a. Victoria and Albert museum [viktå'rio and ä'lbøt mjozi'em], se London, sp. 167 och bild 45. Victöriafallen, vattenfall i Sambesi, s. Cent-ralafrika, bildas genom att floden från det jämna platålandet störtar lodrätt ned i en djup klyfta. De delas av klippöar i tre parallella fall, Devil’s cataract, huvudfallet och Rainbow falls, med en sammanlagd bredd av inemot 1,700 m; fallhöjden uppgår till 110 m. Jfr bild vid Afrika, sp. 218. Nedanför V. passeras Sambesi av järnvägen från Kapstaden medelst en 120 m över flodytan belägen balkbro, vars huvudspann är 150 m långt. V. upptäcktes 1855 av Livingstone. Victöriaförsamlingen el. V i k t o r i a f ö r-samlingen, Svenska, i Berlin, se B e r-1 i n, sp. 51. Victorialandet [viktäYia-]. 1. (Eng. Victoria island.) Arktisk ö utanför n. kusten av Kanada (se karta vid d. o.), skiljes från fastlandet av Dolphin and Union strait, Dease