Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Victoria (Australien) - Victoria (Sydafrika) - Victoria (British Columbia) - Victoria (Brasilien) - Victoria (Hong-kong) - Victoria, Ciudad (Mexiko) - Victoria, Port (Seychellerna) - Victoria (vagn) - Victoria (brandförsäkringsbolag) - Victoria (namn) - Victoria, T. L. de - Victoria and Albert museum - Victoriafallen - Victoriaförsamlingen el. Viktoriaförsamlingen, Svenska - Victorialandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Victoria—Victorialandet
412
med rak konstruktionsgräns i v. och Murray
som gränsflod i n.; 272,610 kvkm, 1,805,298
inv. (1932; beräkning), därav betydligt mer
än hälften i Melbourne med förstäder.
V. genomdrages i ö.—v. riktning av
australiska kustkedjan och dess utlöpare, delvis
bevuxna med stora skogar av Eucalyptus-nrter.
I Mount Bogong når berglandet sin högsta
höjd, 1,982 m ö. h. Bergsregionen skiljes från
de s. massiven, Otway och Gippsland, av den
av tertiära sediment täckta stora
Victoria-dalen, som av den djupt inträngande Port
Phillip bay delas i en v. och en ö. del. I n.
sänker sig höglandet ned till Murrayslätten
och de stora, trädlösa stäpperna i Mallee
country v. om floden Loddon.
Konstbevattning från Murraysystemet har förvandlat
stora områden till kulturland; särskilt må
nämnas det stora bevattningsdistriktet
Goul-burn med fördämningen vid Nagambie. Om
geologi, klimat, växt- och djurvärld se vidare
Australien. — Censusåret 1921 (1,531.280
inv.) voro 87 % av inv. födda i Australien.
S. å. voro 77 % av inv. protestanter, 21 %
romerska katoliker och 1/2 % judar. Univ.
finnes i Melbourne (huvudstad).
V. intager tredje rummet i statsförbundet
i fråga om får- och nötkreatursavel, andra
rummet i fråga om mejerihantering. Den
improduktiva arealen är den minsta i
Australien. Jordbruket gynnas av det tempererade
klimatet och frambringar mest vete (18,616
kvkm 1931). Dessutom odlas havre, korn,
potatis, foderväxter och något majs. Vinodlingen
är ung. jämställd med Nya Syd-Wales’.
Staten understödjer grundandet av små
kolonistjordbruk för mejeridrift (dairy farms). 1932
funnos 375,459 hästar, 1,637,530 nötkreatur,
16,376,217 får och 286,780 svin.
Ullproduktionen hade 1930—31 ett värde av 4,4 mill.
pd st. Upptäckten av guldfyndigheterna vid
Ballarat 1851 medförde en snabb ekonomisk
uppblomstring i V., som dock avtog, sedan
Västaustraliens guldfält börjat exploateras.
1851—1931 producerades i V. guld till ett
värde av 303,2 mill. pd st. Stenkol bröts 1931
till ett värde av 362,284 pd st. Industrien
(livsmedelsfabriker, maskin- och
textilfabriker m. m.), som mest är av lokal betydelse,
sysselsatte 1930—31 126,016 arb. vid 8,197
företag (tillv.-värde 93,4 mill. pd st.).
Järnvägsnätet är statsförbundets tätaste och har
sin medelpunkt i Melbourne. M.
Historia. V. utgjorde till en början en del
av Nya Syd-Wales (se d. o.) men blev 1851
en särskild koloni och erhöll en författning,
som inrymde ganska vidsträckt självstyrelse.
Det exekutiva rådet utnämndes av kronan,
men i det lagstiftande rådet utsågs hälften
av representanterna genom val. Upptäckten
av guldfyndigheterna (se ovan) medförde, att
V :s folkmängd ökades från 77,000 pers. 1851
till 237,000 1854. Ett formligt uppror
utbröt 1854 bland guldgrävarna som protest
mot de rigorösa inmutningsbestämmelserna.
Följ, år erhöll V. en ny konstitution, som
ytterligare utvidgade självstyrelsen och skapade
en folkvald tvåkammarrepresentation
(lagstiftande rådet och lagstiftande församlingen).
Socialismen vann tidigt insteg i V., och då
1891 en radikal-liberal regering avlöst den
tidigare koalitionsministären, inleddes en
starkt socialistiskt färgad socialpolitik (jfr
Australisk sociallagstiftning).
1893 genomgick V. en svårartad ekonomisk
kris. 1 jan. 1901 anslöt sig V. till
Australiska statsförbundet (se d. o.). B. E-r.
Litt.: J. W. Gregory, »Geography of V.,
historical, physical and political» (1903); H.
G. Turner, »History of the colony of V.»
(2 bd, 1904); officiella publikationer, bl. a.
Vic-torian Yearbook och Mineral Statistics of V.
(årliga). Se även litt. till Australien
och Australiska statsförbundet.
Victoria, republik, se N a t a 1, sp. 735.
Victoria [viktå’rie], huvudstad i British
Columbia, Kanada, på s. ö. spetsen av ön
Vancouver; 39,082 inv. (1931; med förstäder omkr.
60,000 inv.). Viktig hamnstad; trävaru- och
maskinindustri, tillv. av fiskkonserver m. m.
V. har astrofysikaliskt och meteor,
observa-torium samt avd. av provinsuniv. V. om
staden ligger krigshamnen Esquimalt (se d. o.).
Victoria [vitå’ria], huvudstad i staten
Espi-rito Santo, Brasilien, på en ö i Espirito
Santo-bukten; 31,124 inv. (1932). Viktig
exporthamn för kaffe, socker, ris, manganmalm
m. m. Järnvägsförbindelse med Rio de
Janeiro och Minas Geraes; flyghamn. V.
grundades 1535.
Victoria [viktå’ria], huvudstad i britt,
kolonien Hong-kong (se d. o.).
Victoria [coiktå’ria], C i u d a d, huvudstad i
mexikanska staten Tamaulipas (se d. o.).
Victoria [viktå’rie], Port V., huvudstad i
den britt, ögruppen Seychellerna, på ön Mahé ;
5,826 inv. (1931). Viktig hamn och
telegraf-kabelstation.
Victoria, vagn, se Viktoria.
Victoria, brandförsäkrings-a.-b., gr. 1898
såsom rent brandförsäkringsbolag, omfattar
f. n. även ansvarighets-, automobil-, glas-,
inbrotts-, olycksfalls- och
vattenledningsska-deförsäkring. Sedan 1932 verkar V. i
intressegemenskap med Lifförsäkrings-a.-b. Thule.
V:s totala ansvarssumma för direkt tecknade
försäkringar i Sverige var 1932 922 mill. kr.,
den sammanlagda premieinkomsten 2,6 mill.
kr. G. P-e.
Victoria, namn, se Viktoria.
Victoria [coiktå’-], T. L. de, se V i 11 o r i a.
Victoria and Albert museum [viktå’rio and
ä’lbøt mjozi’em], se London, sp. 167 och
bild 45.
Victöriafallen, vattenfall i Sambesi, s.
Cent-ralafrika, bildas genom att floden från det
jämna platålandet störtar lodrätt ned i en
djup klyfta. De delas av klippöar i tre
parallella fall, Devil’s cataract, huvudfallet och
Rainbow falls, med en sammanlagd bredd av
inemot 1,700 m; fallhöjden uppgår till 110 m.
Jfr bild vid Afrika, sp. 218. Nedanför V.
passeras Sambesi av järnvägen från
Kapstaden medelst en 120 m över flodytan belägen
balkbro, vars huvudspann är 150 m långt.
V. upptäcktes 1855 av Livingstone.
Victöriaförsamlingen el. V i k t o r i a f ö
r-samlingen, Svenska, i Berlin, se B e
r-1 i n, sp. 51.
Victorialandet [viktäYia-]. 1. (Eng. Victoria
island.) Arktisk ö utanför n. kusten av
Kanada (se karta vid d. o.), skiljes från
fastlandet av Dolphin and Union strait, Dease
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
