Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Widegren—Videnskabernes selskab
418
ponerat en mängd
verkningsfulla
manskvartetter, t. ex.
»Sommarfrid i Solelid»
(1897), »Dalmarsch»
(1899), »Tallarnas
barr» (1906),
»Spel-mansvisa», Smålands-sången: »Röd lyser
stugan bland
hembygdens tallar», av vilka
flera blivit mycket
populära. Han har
även skrivit blandade
körer, solosånger och två kantater för solo,
blandad kör och piano. T. N.
Widegren, Hjalmar Abraham Te o
f i 1, ichthyolog, fiskeritjänsteman (1838—78).
Blev 1863 fil. dr i Uppsala och docent i
zoologi. 1859—63
undersökte W. fiskfaunan i
Norrbottens
lappmarker, Jämtland, mell.
Sverige och Östersjön.
Han ägnade därvid
särskild
uppmärksamhet åt lax- och
sikarterna. 1864 blev W.
intendent för
fiske-rierna i rikets
sötvatten och Östersjön.
Han verkade nitiskt
för
fiskerilagstiftning-en och fiskeriadmi-
nistrationens ordnande. W. var en flitig
författare inom sitt fack. (K. A. A-n.)
Widegren, Maria Matilda Aurora,
lärarinna (f. 1863 7/8). Var 1904—23
ämnes-lärarinna vid Högre lärarinneseminariet i
Stockholm och biträdande föreståndarinna för
Normalskolan för flickor. Hon har varit
livligt intresserad för fredsrörelsen och särskilt
verkat för dess utbredning bland ungdomen.
Hon har utgivit bl. a. »Svenska språkets
allmänna satslära» (1897; 15:e uppl. 1928) och
»Svenska språkets formlära» (1902; 10:e uppl.
1928; tills, m. Dagmar Lauritzen). Fr. Sg.
Widekindi, Johan, historieskrivare (omkr.
1620—78). Efter studier i Uppsala och en
utrikes resa blev W. 1655 lektor vid Stockholms
gymnasium; erhöll 1665 fullmakt och lön som
historiograf. Hans uppdrag innebar
författandet av Vasakonungarnas historia fram
till 1630 men kom att inskränkas till
behandlingen av Gustav II Adolfs tid. Själv
hann W. endast utge »Thet svenska i
Ryssland tijo åhrs krijgzhistorie» (1671; kortare
uppl. på latin 1672), huvudsakligen skildrande
händelserna 1607—17. Ett verk av större
anläggning, »Gustaff Adolphs den andres och
stores lefvernes beskrifning», var under
tryckning vid författarens död och utkom 1691 i
en första del, framförd till 1617. Då denna
befanns innehålla dels politiskt oförsiktiga
uttryck och dels onöjaktigheter, indrogs 1692
nästan hela uppl. Arbetet har alltjämt värde
som källsamling. N. A.
Widell, Jakob Ludvig, ämbetsman,
statistiker, politiker (1870—1934). Blev fil.
dr och docent i Lund 1900 samt var 1905—
26 överdir. och chef för Statistiska
central
byrån. Såsom sådan utövade W. ett
betydande inflytande på den administrativa
statistiken. Tillkomsten av bl. a. Statistisk Årsbok
(1914) och Årsbok för Sveriges Kommuner
(1918) är främst hans förtjänst. Från 1914
var han högerledamot av Första kammaren
och från 1918 av statsutskottet samt var 1926
och 1928 ombud i Nationernas förbunds
församling. 1926 blev W.
generalkrigskommissarie och s. å. riksbanksfullmäktig. Han
medarbetade i tidskrifter och Nordisk
Familjeboks 2:a uppl. H. G-n.
Widén, J o h a n, politiker, ämbetsman (1856
—1933). Blev 1883 v. häradshövding, 1885
länsnotarie och 1896 landssekr. i
Södermanlands län (var 1885—96 även rådman i
Nyköping). W. tillhörde
1900—17 Andra
kammaren och var bl. a.
ledamot av olika
särskilda utskott 1901—
05,
konstitutionsutskottet 1905,
lagutskottet 1906—13 (ordf.
1912—13) samt
slutligen kammarens
talman 1914—17. Urspr.
mera konservativt
betonad, betraktades W.
under sin senare
riksdagstid som
moderat
liberal och var 1909—13 led. av Liberala
samlingspartiet. Han var aug.—nov. 1905
civilminister i Lundebergska koalitionsministären.
Okt. 1917 sökte W. på konungens uppdrag
förgäves bilda koalitionsministär. W. var 1906
—23 landshövding i Jämtlands län och
arbetade energiskt för norrländska intressen. I
riksdagen verkade W. för bl. a. Inlandsbanans
påbörjande 1907 och senare för dess
fortsättande, vidare för det norrländska
vägväsen-dets förbättring, för den norrländska
förbudslagen 1906 och dess fullständigande 1909
genom arrende- och vanhävdslagar. 1902—07
motverkade W. ivrigt införandet av
proportionella val. Han gjorde stora insatser för
fattievårdsväsendets reformering, var 1907—
21 ordf, i fattigvårds- och
lösdrivarlagstift-ningskommittén och från 1906 i Svenska
fattigvårds- och barnavårdsförbundet. W. var
vidare led. av el. ordf, i flera kommittéer. Gl.
Videnskabernes selskäb [vi’öen-], Det
kong-elige danske, stiftades i Köpenhamn 1742
av Hans Gram och J. L. Holstein. Sällskapet
verkar genom föredrag och förhandlingar
samt utger skrifter, företrädesvis av
medlemmar och fördelade på flera serier, samt
översikter över förhandlingarna. Vidare har V.
bl. a. utgivit en atlas över Danmark (1760—
1805), en ordbok över danska språket i 8 bd
(1793—1907) och »Regesta diplomatica
histo-riæ Daniæ» (7 bd, 1847—1907). Från 1876 har
det överinseendet över Carlsbergfonden (se
d. o.). Sällskapet uppställer prisuppgifter,
vilkas besvarande kan belönas med dess
guldmedalj ; vidare kan det vart femte år utdela
den Madvigska hedersmedaljen för ett
framstående verk inom J. N. Madvigs
studieområden. Såsom medl. upptagas danska, svenska
och norska vetenskapsmän till obegränsat
antal, av andra nationer till ett visst fastställt
XX. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
