Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Videnskapers selskap—Widniann
420
antal. Sällskapet äger omkr. 1/2 mill. kr. och
har lokaler i Carlsbergfondens byggnad på
Dan tes plads i Köpenhamn. P. E-t.
Videnskapers selskap, Det kongelige
norske, se Norske videnskapers
selskap.
Videnskaps-akademi i Oslo [vl’ten ]. Det
norske, sedan 1924 namn på
Videnskaps-selskapet i Kristiania, stiftat 3 maj
1857. V. har både norska och utländska medl.
och är delad i två klasser, en
matematisk-naturvetenskaplig och en historisk-filosofisk,
utom hedersled. I regel hållas 18
sammanträden om året. V. utger två serier Skrifter och
två serier Avhandlinger och har flera fonder,
av vilka Oslo kommunes fond til norsk
viden-skaps fremme, stiftad 1922—25, är störst. Till
V. är Nansenfonden knuten. J. Schr.
Videnskapsselskapet i Kristiania [vFton ], se
Videnskaps-akademi i Oslo, Det norske.
Widerberg, Andreas, skådespelare och
teaterledare (1766—1810). Ledde 1785—89
teatern i Göteborg och var där 1787 den förste
svenske Hamlet. Från 1789 till sin död var
W. anställd vid de kungl. teatrarna. Han
var en betydande och sällsynt mångsidig
skådespelare med levande temperament och
naturlighet i uttrycket. Bland hans talroller
märkas, utom Hamlet, Tankred (Voltaire),
Tell-heim i »Minna von Barnhelm», Almaviva i
»Figaros bröllop», Helmfelt (Gustav III) och
Pompé i »Oden» (Leopold), bland hans
sångroller Sören Norby i »Gustav Vasa» och
Mikeli i »Vattendragaren». W. var en
talangfull översättare för teatern (Holberg, Lessing,
Beaumarchais, Iffland m. fl.). G. K-g.
Widerberg, Henriette Sofi,
operasångerska (1796—1872), dotter till A. W. Var
1817—37 engagerad vid Kungl. teatern, där
hon i större sopranpartier, trots ojämna
prestationer, beundrades för sin skönhet och
väl-Ijudsrika sång. Efter tidig avgång från scenen
levde hon i stort armod. Litt.: Självbiogr., »En
skådespelerskas minnen» (1850—-51; ny uppl.,
utg. av E. v. Wendt, 1924). H. G-t.
Viderbobalk (fsv. viperbo balker), i
Upplandslagen och Hälsingelagen den avd., som
motsvarar byggningabalken (se d. o. och
Balk 3) i andra svenska lagar. C. G. Bj.
Viderboende, se N a b o.
Widerström, Karolina Olivia, läkare
(f. 1856 10/i2)- Genomgick Gymnastiska
centralinstitutet 1873—-85, blev med. lic. 1889
vid Karol. inst. och
Sveriges första
kvinnliga läkare. Med.
he-dersdr i Stockholm
1933. Till 1924
utövade hon praktik i
kvinnosjukdomar i
Stockholm. Hon har
hållit föreläsningar
om och undervisat i
kvinnohygien, varit
en flitig
populärmedi-cinsk författare samt
skrivit artiklar i med. facktidskrifter. Hon
var led. av Stockholms folkskoledirektion
1909—22, har tillhört skolråd m. m. (Bvn.)
Viderup, H v i d e r u p, gods i Gårdstånga,
Skeglinge och Igelösa socknar, Malmöhus län,
s. om Eslöv; 330 har, därav 295 har åker;
tax.-värde 609,900 kr. (1933). Det vid
Käv-lingeån 1623 fullbordade slottet omsluter en
borggård och omges av vattengravar. V :s
säteri grundades på 1560-talet av Werner
Parsberg, såldes 1604 av Holger Ulfstand till Sten
Sehested, vars änka uppförde slottet. Det
tillföll sedan hennes systerson H. Ramel, vars
släkt ännu äger V.
Videsparv, zool., se Gulsparvsläktet.
Videsvärmaren, zool., se
Svärmarefjä-r i 1 a r.
Videört, bot., se L y s i m a c h i a.
Vidi, lat., jag har sett, genomsett, granskat.
Vidimera, bestyrka avskrifts riktighet. —
Subst.: Vidimatiön el. V i d i m è r i n g.
Vi’din, stad i nordvästligaste hörnet av
Bulgarien, vid Donau; 18,507 inv. (1926); säte för
metropolit. V. har ett strategiskt viktigt läge
på en kulle mellan Donau och sumpmarkerna
kring dess biflod Topolovica. Ståtligt citadell,
ett av Bulgariens bäst bibehållna medeltida
fästningsverk. V. är numera en modern stad
och viktig flodhamn (export av spannmål och
frukt); överfartsort till Calafat i Rumänien;
järnvägsförbindelse med Sofia. — V. var
under medeltiden tidtals bulgarisk huvudstad,
sedan ett bålverk för turkarna, befästes starkt
av den i folkdiktningen berömde turkiske
rebellen paschan Pasvän Oglu, som 1798 här
trotsade Selim III:s stora övermakt.
Vidi’sse, lat. (perf. inf. av vidcre, se), eg.
ha sett; dets. som vidimatiön (se Vidimera).
Widman, Karl Oskar, kemist och
universitetslärare (1852-—1930). Blev 1877 fil. dr
och docent i kemi vid Uppsala univ., 1885
e. o. prof, och var 1905—17 ord. prof, i
organisk kemi där. W.
utförde talrika
orga-nisk-kemiska undersökningar, särskilt
gällande cykliska
föreningar, ss.
naftalinderivat, cymol,
derivat av triazol,
tetra-zol och triazin
(kvävehaltiga, cykliska
föreningar), samt av
lavsyror. Han utgav
(tills, m. P. T. Cleve)
»Handledning vid
kemiska laborationsöf-
ningar» (2 bd, 1885; 6:e uppl. 1917—32) och
»Elementär lärobok i organisk kemi» (1895;
8:e uppl. 1931). Led. av Vet.-akad. (1892). —
Biogr. av L. Ramberg i Vet.-akad:s Årsbok
1931. G. S-ck.
Widman, Wilhelm Leonard,
tandläkare (f. 187 1 23/u), kusin till K. O. W. Avlade
tandläkarexamen 1895 och blev med. lic. i
Stockholm 1908. W. är känd som
föregångsman för den operativa behandlingen av s. k.
alveolarpyorré (se d. o.).
Widniann [vi’t-], Joseph Viktor,
tyskschweizisk skald (1842—1911), 1868—80 rektor
i Bern, redigerade sedan den litterära bilagan
till Bund, skrev klassicerande dramer,
formsköna dikter, reseskildringar, epos och
romaner; högst stå hans själfulla, panteistiska
dialoger »Maikäferkomödie» (1897) och »Der
Heilige und die Tiere» (1905). — Monogr. av
M. och E. Widmann (2 bd, 1922—24). R-n B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
