421 Widmanstätt(er)ska figurer—Vidrik Verlandsson 422 Widmanstätt(er)ska figurer [vPtmanftät-], benämnda efter österrikaren Alois Beckh von Widmanstätter (1754—1849), se Meteoriter, sp. 1240. Widmark, svensk släkt. Namnet antogs av urmakaren och rådmannen i Umeå Olof W. (1771—1825). Om hans son P. H. W., dennes son H. A. W. och den sistnämndes halvbror E. J. W. se nedan. Brorson till H A. W. är E. M. P. W. (se nedan). — Jfr G. W. Widmark, »Släkten W. från Lövånger» (1930). B. H-d. Widmark, Erik Johan, ögonläkare, akademisk lärare (1850—1909), halvbror till H. A. W.; prof, i oftalmiatrik vid Karol. inst. i Stockholm 1891. W. förenade på ett lyckligt sätt läkarens, lärarens och vetenskapsmannens arbetsuppgifter. Livligt intresserad av undervisning, förstod han att ge sina lärjungar del av sin egen forskningshåg. Från hans klinik publicerades en mångfald arbeten, först i den av W. tills, m. dansken Bjerrum 1888—92 utg. Nordisk Oftalmolo-eisk Tidskrift, senare i den av W. själv 1898—1909 redigerade Mitteilungen aus der Augenklinik des Ca-rolinischen Medico-Chirurgischen Instituts zu Stockholm. W :s vetenskapliga produktion var rik och av högt värde. Mest kända torde hans grundläggande arbeten rörande de ultravioletta ljusstrålarnas inverkan på levande vävnad, särskilt huden och ögat, vara. Ytterligare bör erinras om hans studier ang. ögats bakteriologi, ang. närsynthetens problem och över blindheten i Norden. Led. av Vet.-akad. (1902). — Livligt sportintresserad, gav W. uppslaget till Nordiska spelen (se d. o.). K. G. P-n. Widmark, E rik Matteo P roche t, medicinsk kemist (f. 1889 13/8); jfr släktart. Blev med. dr i Lund 1918 och är prof, i medicinsk och fysiologisk kemi där sedan 1920. W:s betydelsefullaste arbeten röra etylalkoho-lens fördelning och omsättning i organismen. Det av W. utarbetade förfarandet för alkoholpåvisning i blodet äger numera i Sverige såsom officiell rättskemisk metod stor betydelse. Hans omfattande undersökningar på området ha monografiskt samlats i »Die theore- tischen Grundlagen und die praktische Ver-wendbarkeit der gerichtlich-medizinischen Al-koholbestimmung» (1932). G. B-x. Widmark, Henrik Adolf, ämbetsman (1833—89), son till P. H. W. Tjänstgjorde vid Norrbottens läns ekonomiska kartverk, blev kapten vid Hälsinge reg:te 1870 och major i armén 1873. W. var landshövding i Norrbottens län 1873—85 och i Värmlands från 1885. Han satt 1879—81 i Andra kammaren och 1882—88 i Första (frihandlare). W. var liksom sin fader synnerligen praktiskt duglig, ivrade för väg- och järnvägsbyggen, befordrade skogs- och jordbruk, boskapsskötsel och mejerihantering m. m. Biogr. av H. Lindgren i tidskr. Norrbotten 1929. B. H-d. Widmark, Pe r Hen rik, ämbetsman (1800 -—61); jfr släktart. Blev 1842 förste lantmätare i Gävleborgs län och styresman för av-vittringen. W. gjorde ett utmärkt arbete för utvecklingen av samfärdsmedlen i Hälsingland, över vilket landskap han skrev en förträfflig historisk beskrivning (2 bd, 1849— 60; ofullb.). Han blev 1859 landshövding i Norrbottens län, skildrade detta 1859 med program för länets utveckling (tr. 1860) och verkade även här som föregångsman genom befordrande av väg- och järnvägsbyggen, nitisk omsorg om skogs- och skolväsendet m. m. Biogr. av G. Bergfors i tidskr. Norrbotten 1931 (tr. 1932). B. H-d. Widner, Nils, präst (f. 1870 30/9). Blev 1894 fil. och 1899 teol. kand., prästvigd 1900 och teol. dr 1918, allt i Lund. W. kallades av Svenska kyrkans missionsstyrelse till pastor i Köpenhamn 1901. Där skapade han en svensk församling, fick för denna till stånd en egen kyrka, Gustavs-kyrkan (se Köpenhamn, sp. 511 och bild på pl. 3), och tryggade det vid kyrkan uppförda ålderdomshemmet Viktoria-stiftelsens tillvaro. 1913 kallades han till förste kyrkoherde i Saltsjöbaden. W. var 1913 biträdande lärare vid teol. fakulteten i Lund och 1918—21 direktor för praktisk-teo-logiska institutet i Uppsala. 1921 blev han kyrkoherde i S:t Nikolai församl. i Stockholm och pastor primarius, 1925 överhovpredikant. W. är medlem av Svenska kyrkans diakonistyrelse m. m. och har tagit livlig del i de kyrkliga enhetssträvandena. (G. A-n.> Widnes [cofdnis], hamnstad i Lancashire, n. v. England, vid innersta delen av Merseys mynningsvik; 40,608 inv. (1930). Metall- och maskinindustri samt stora kemiska fabriker. Widor [vidå'r], Charles Marie, fransk organist och tonsättare (f. 1845). Har varit organist vid S :t-Sulpice i Paris och orgelprof., senare kompositionsprof. vid konservatoriet där. Mest kända bland W :s talrika eleganta och solida kompositioner äro hans 10 orgelsymfonier. — Biogr. av E. Rupp (1912). H. G-t. Vidrik Verlandsson, hjälten i flera nordiska folkvisor. V. är enl. dessa en av kämparna hos Didrik av Bern (se Didrikssagan) och blev hos denne särskilt ryktbar genom sin segerrika tvekamp med Långben Rese. Han är en från tyska dikter lånad sagofigur, kallas i den nordiska Didrikssagan Vidga och är väl identisk med den östgotiske hjälten Vidigoia. Med tiden bragtes han i förbindelse med Volundssagan, i det att han gjordes till son av smeden Verland, d. v. s. Volund, och konungadottern Bodel. Ad. N-n.*