Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Widmanstätt(er)ska figurer - Widmark, släkt - Widmark, Erik Johan - Widmark, Erik Matteo Prochet - Widmark, Henrik Adolf - Widmark, Per Henrik - Widner, Nils - Widnes - Widor, Charles Marie - Vidrik Verlandsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Widmanstätt(er)ska figurer—Vidrik Verlandsson
422
Widmanstätt(er)ska figurer [vPtmanftät-],
benämnda efter österrikaren Alois Beckh
von Widmanstätter (1754—1849), se
Meteoriter, sp. 1240.
Widmark, svensk släkt. Namnet antogs av
urmakaren och rådmannen i Umeå Olof W.
(1771—1825). Om hans son P. H. W., dennes
son H. A. W. och den sistnämndes halvbror
E. J. W. se nedan. Brorson till H A. W. är E.
M. P. W. (se nedan). — Jfr G. W. Widmark,
»Släkten W. från Lövånger» (1930). B. H-d.
Widmark, Erik Johan, ögonläkare,
akademisk lärare (1850—1909), halvbror till H. A.
W.; prof, i oftalmiatrik vid Karol. inst. i
Stockholm 1891. W. förenade på ett lyckligt
sätt läkarens, lärarens
och
vetenskapsmannens arbetsuppgifter.
Livligt intresserad av
undervisning, förstod
han att ge sina
lärjungar del av sin egen
forskningshåg. Från
hans klinik
publicerades en mångfald
arbeten, först i den av
W. tills, m. dansken
Bjerrum 1888—92 utg.
Nordisk
Oftalmolo-eisk Tidskrift, senare
i den av W. själv 1898—1909 redigerade
Mitteilungen aus der Augenklinik des
Ca-rolinischen Medico-Chirurgischen Instituts
zu Stockholm. W :s vetenskapliga
produktion var rik och av högt värde. Mest
kända torde hans grundläggande arbeten
rörande de ultravioletta ljusstrålarnas
inverkan på levande vävnad, särskilt huden och
ögat, vara. Ytterligare bör erinras om hans
studier ang. ögats bakteriologi, ang.
närsynthetens problem och över blindheten i Norden.
Led. av Vet.-akad. (1902). — Livligt
sportintresserad, gav W. uppslaget till Nordiska
spelen (se d. o.). K. G. P-n.
Widmark, E rik Matteo P roche t,
medicinsk kemist (f. 1889 13/8); jfr släktart. Blev
med. dr i Lund 1918 och är prof, i medicinsk
och fysiologisk kemi där sedan 1920. W:s
betydelsefullaste
arbeten röra
etylalkoho-lens fördelning och
omsättning i
organismen. Det av W.
utarbetade förfarandet
för alkoholpåvisning i
blodet äger numera i
Sverige såsom
officiell rättskemisk
metod stor betydelse.
Hans omfattande
undersökningar på
området ha monografiskt
samlats i »Die theore-
tischen Grundlagen und die praktische
Ver-wendbarkeit der gerichtlich-medizinischen
Al-koholbestimmung» (1932). G. B-x.
Widmark, Henrik Adolf, ämbetsman
(1833—89), son till P. H. W. Tjänstgjorde vid
Norrbottens läns ekonomiska kartverk, blev
kapten vid Hälsinge reg:te 1870 och major i
armén 1873. W. var landshövding i
Norrbottens län 1873—85 och i Värmlands från 1885.
Han satt 1879—81 i Andra kammaren och
1882—88 i Första (frihandlare). W. var
liksom sin fader synnerligen praktiskt duglig,
ivrade för väg- och järnvägsbyggen,
befordrade skogs- och jordbruk, boskapsskötsel och
mejerihantering m. m. Biogr. av H. Lindgren
i tidskr. Norrbotten 1929. B. H-d.
Widmark, Pe r Hen rik, ämbetsman (1800
-—61); jfr släktart. Blev 1842 förste
lantmätare i Gävleborgs län och styresman för
av-vittringen. W. gjorde ett utmärkt arbete för
utvecklingen av samfärdsmedlen i
Hälsingland, över vilket landskap han skrev en
förträfflig historisk beskrivning (2 bd, 1849—
60; ofullb.). Han blev 1859 landshövding i
Norrbottens län, skildrade detta 1859 med
program för länets utveckling (tr. 1860) och
verkade även här som föregångsman genom
befordrande av väg- och järnvägsbyggen,
nitisk omsorg om skogs- och skolväsendet m. m.
Biogr. av G. Bergfors i tidskr. Norrbotten
1931 (tr. 1932). B. H-d.
Widner, Nils, präst (f. 1870 30/9). Blev
1894 fil. och 1899 teol. kand., prästvigd 1900
och teol. dr 1918, allt i Lund. W. kallades av
Svenska kyrkans missionsstyrelse till pastor i
Köpenhamn 1901. Där
skapade han en svensk
församling, fick för
denna till stånd en
egen kyrka,
Gustavs-kyrkan (se
Köpenhamn, sp. 511 och
bild på pl. 3), och
tryggade det vid
kyrkan uppförda
ålderdomshemmet Viktoria-stiftelsens tillvaro.
1913 kallades han till
förste kyrkoherde i
Saltsjöbaden. W. var
1913 biträdande lärare vid teol. fakulteten i
Lund och 1918—21 direktor för
praktisk-teo-logiska institutet i Uppsala. 1921 blev han
kyrkoherde i S:t Nikolai församl. i Stockholm
och pastor primarius, 1925 överhovpredikant.
W. är medlem av Svenska kyrkans
diakonistyrelse m. m. och har tagit livlig del i de
kyrkliga enhetssträvandena. (G. A-n.>
Widnes [cofdnis], hamnstad i Lancashire, n.
v. England, vid innersta delen av Merseys
mynningsvik; 40,608 inv. (1930). Metall- och
maskinindustri samt stora kemiska fabriker.
Widor [vidå’r], Charles Marie, fransk
organist och tonsättare (f. 1845). Har varit
organist vid S :t-Sulpice i Paris och orgelprof.,
senare kompositionsprof. vid konservatoriet
där. Mest kända bland W :s talrika eleganta
och solida kompositioner äro hans 10
orgelsymfonier. — Biogr. av E. Rupp (1912). H. G-t.
Vidrik Verlandsson, hjälten i flera nordiska
folkvisor. V. är enl. dessa en av kämparna
hos Didrik av Bern (se Didrikssagan)
och blev hos denne särskilt ryktbar genom
sin segerrika tvekamp med Långben Rese.
Han är en från tyska dikter lånad sagofigur,
kallas i den nordiska Didrikssagan Vidga
och är väl identisk med den östgotiske hjälten
Vidigoia. Med tiden bragtes han i förbindelse
med Volundssagan, i det att han gjordes till
son av smeden Verland, d. v. s. Volund, och
konungadottern Bodel. Ad. N-n.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
