Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Wiesdorf (Leverkusen) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Wiesdorf—Wieselgren
444
(1905—07) och Kaiser-Friedrich-Bad (1910—
13). W. har 27 varma koksaltkällor, av vilka
Kochbrunnen (65,7° C) är berömdast. De
anlitas för reumatism, gikt, nerv- och
magsjukdomar m. m.; omkr. 150 000 kurgäster ärl. I
W. finnas arkeol. och naturhist. museum (båda
inrymda i det 1913—15 uppförda Neues
Museum), Nassauisches Landesbibliothek (225,000
vol.), flera teatrar, högre skolor m. m.
Industrien, huvudsaki. i Biebrich o. a. förorter,
omfattar bl. a. tillv. av maskiner,
kemisktekniska fabrikat och livsmedel; betydande
vinhandel. — W. är romarnas Aqriae
mattia-corum, tillhörde sedan 1100-talet huset
Nas-sau och var 1816—66 huvudstad i
hertigdö-met Nassau.
Wiesdorf [vl’sdårf], sedan 1930 off. kallat
Leverkusen, industristad i preuss.
Rhen-provinsen, vid Rhen, mellan Köln och
Düsseldorf; 43.586 inv. (1933). Stora kemiska
fabriker. tillhörande I. G. Farbenindustrie
Aktien-gesellschaft (se d. o.), järnindustri, tillv. av
tändhattar m. m. I staden ingå f. d.
landskommunerna W., Leverkusen, Schlebusch m. fl.
Wiesel [vi’s-], svensk släkt, se V i s 1 a n d a.
Wieselgren [vl’s-], svensk släkt, urspr. från
Västra Torsås socken (Kronobergs län), känd
från 1600-talets slut. Släkten är en gren av
den gamla Spånhultssläkten och på flera sätt
befryndad med prästsläkten Wiesel i Vislanda.
Namnet antogs av bondsonen från Spånhult
i Vislanda P. J. W. Om honom, hans söner
H. O W. och P. S. W. samt den senares son
O. Il W. se nedan.
Wieselgren [vi’s-], Harald Ossian,
bib-lioteksman, publicist (1835—1906), son till P.
J. W. Blev fil. dr i Lund 1856, ingick 1854
vid Kungl. bibi., där han blev förste amanuens
1861 och var
bibliotekarie 1877—1900. Han
redigerade 1866—79
Ny Illustrerad
Tidning och bokstäverna
A—K i »Svenskt
biografiskt lexikon», Ny
följd. Han tog livlig
del i Svenska
forn-skrift-sällskapets
verksamhet och satt
flera år i dess
styrelse. W:s skriftställen
var synnerligen
omfattande (art. i
Afton
bladet, Stockholms Dagblad, kalendern Svea
samt en mängd tidskr.). — Som
biblioteks-man ingrep W. på mångfaldiga sätt i Kungl.
bibl:s utveckling, bl. a. genom modernisering
av katalogiseringsmetoden och ingående
studier över dess handskriftsbestånd.
Som författare nådde W. högst på det
biografiska området. Det viktigaste av vad han
här åstadkommit finnes samlat i »Ur vår
samtid» (1880), »Bilder och minnen» (1889)
och »I gamla dagar och i våra» (1900—01).
Betydelsefull och för uppfattningen inom den
äldre svenska liberalismen typisk är hans
biogr över L. J. Hierta (1880). Andra
arbeten ägnade han åt J. F. Höckert (1900) och
J. A Malmström (1904). Bibliotekshistoriskt
värdefullt är inträdestalet i Vitt.-akad.,
»Drottning Kristinas bibliotek och
bibliotekarier före hennes bosättning i Rom» (i Vitt.-
akad:s HandL, d. 33:2, 1901). I huvudstadens
vittra och vetenskapliga sällskapsliv gjorde
W. en betydande insats genom det på hans
initiativ 1862 stiftade och av honom som sekr.
ledda sällskapet Idun (se d. o.). W. var en av
centralfigurerna i den svenska rörelsen till
förmån för Polens frihetsstrid 1863. — W:s
omfattande och värdefulla brevsamling (nära
5,000 brev) förvaras i Kungl. bibi. O. W-n.
Wieselgren [vl’s-], Oscar Harald,
bib-lioteksman (f. 1886 13ho), son till P. S. W.
Blev fil. dr i Uppsala 1909 på avh. »Bidrag
till svenska 1600-talsdramat i Sverige»,
andre bibliotekarie vid Kungl. bibi. 1914 och är
sedan 1922 förste bibliotekarie och
föreståndare för bibliotekets handskriftsavd. W. har
publicerat en mängd uppsatser i
litteraturhistoriska och bibliografiska ämnen i Nord.
Tidskr. för Bok- och Biblioteksväsen,
Samla-laren, Biblioteksbladet, Svensk Tidskrift och
dagspressen. Han har redigerat Sveriges
Teaterhistoriska Samfunds Årsbok 1912—14 och
utgav 1933 »Teaterns historia». W. var 1923
—32 medlem av Dramatiska teaterns
styrelse. Han är medarb. i Nordisk Familjeboks
3:e uppl.
Wieselgren [vi’s-], Per Sigfrid,
ämbetsman, politiker, författare (1843—1910), son
till P. J. W. Blev fil. dr i Uppsala 1869,
ju-stitierådman i Göteborg 1884 samt
general-dir. och chef för
fångvården 1885. W. var
led. av Andra
kammaren 1876—77 och
därefter av Första
kammaren till sin död.
Han fortsatte faderns
kamp mot
rusdrycks-missbruket, tillhörde
Göteborgs
utskänk-ningsbolags styrelse
samt var ordf, i
Svenska nykterhetssällska-pet och utgav bl. a.
de uppmärksammade
skrifterna »Om svenska
bränvinslagstiftning-en 1855—77» (1880) och »Göteborgssystemet»
etc. (1881). — Bland hans övriga verk må
nämnas en monogr. över fadern (1900), »Vårt
Uppsalalif» (1907) och de under märket H
o-r a t i o utg. romanerna »En man öfver bord»
(1882), som väckte uppseende genom
skildringar från samtidens religiösa brytningar,
»Genom hvirflarne» (2 bd, 1891) och »Under
svärdet» (1897). Såsom chef för fångvården
verkade W. för straffverkställighetens
omdaning efter tidens krav, sökte bortrensa
gemen-samhetsstraffets moraliskt nedbrytande
verkningar, införde en rationellare yrkesdrift vid
fängelserna och tog initiativ till införande av
»villkorlig frigivning» m. m. W :s historiska
arbete »Sveriges fängelser och fångvård»
(1895) är av bestående värde. W., som anslöt
sig till en moderat frihandelsvänlig riktning,
intog i Andra kammaren en ledande ställning
inom dess center. V. A-t;R-nB.
Wieselgren [vi’s], Peter (Per)
Jonasson, präst, nykterhetsförkämpe,
litteratur-och kulturhistoriker (1800—77); jfr
släktövers. Idkade filologiska, historiska och vittra
studier i Lund, upptog 1821 arbetet med
Delagardieska arkivet (se d. o.), blev fil. mag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
