443 Wiesdorf—Wieselgren 444 (1905—07) och Kaiser-Friedrich-Bad (1910— 13). W. har 27 varma koksaltkällor, av vilka Kochbrunnen (65,7° C) är berömdast. De anlitas för reumatism, gikt, nerv- och magsjukdomar m. m.; omkr. 150 000 kurgäster ärl. I W. finnas arkeol. och naturhist. museum (båda inrymda i det 1913—15 uppförda Neues Museum), Nassauisches Landesbibliothek (225,000 vol.), flera teatrar, högre skolor m. m. Industrien, huvudsaki. i Biebrich o. a. förorter, omfattar bl. a. tillv. av maskiner, kemisktekniska fabrikat och livsmedel; betydande vinhandel. — W. är romarnas Aqriae mattia-corum, tillhörde sedan 1100-talet huset Nas-sau och var 1816—66 huvudstad i hertigdö-met Nassau. Wiesdorf [vl'sdårf], sedan 1930 off. kallat Leverkusen, industristad i preuss. Rhen-provinsen, vid Rhen, mellan Köln och Düsseldorf; 43.586 inv. (1933). Stora kemiska fabriker. tillhörande I. G. Farbenindustrie Aktien-gesellschaft (se d. o.), järnindustri, tillv. av tändhattar m. m. I staden ingå f. d. landskommunerna W., Leverkusen, Schlebusch m. fl. Wiesel [vi's-], svensk släkt, se V i s 1 a n d a. Wieselgren [vl's-], svensk släkt, urspr. från Västra Torsås socken (Kronobergs län), känd från 1600-talets slut. Släkten är en gren av den gamla Spånhultssläkten och på flera sätt befryndad med prästsläkten Wiesel i Vislanda. Namnet antogs av bondsonen från Spånhult i Vislanda P. J. W. Om honom, hans söner H. O W. och P. S. W. samt den senares son O. Il W. se nedan. Wieselgren [vi's-], Harald Ossian, bib-lioteksman, publicist (1835—1906), son till P. J. W. Blev fil. dr i Lund 1856, ingick 1854 vid Kungl. bibi., där han blev förste amanuens 1861 och var bibliotekarie 1877—1900. Han redigerade 1866—79 Ny Illustrerad Tidning och bokstäverna A—K i »Svenskt biografiskt lexikon», Ny följd. Han tog livlig del i Svenska forn-skrift-sällskapets verksamhet och satt flera år i dess styrelse. W:s skriftställen var synnerligen omfattande (art. i Afton bladet, Stockholms Dagblad, kalendern Svea samt en mängd tidskr.). — Som biblioteks-man ingrep W. på mångfaldiga sätt i Kungl. bibl:s utveckling, bl. a. genom modernisering av katalogiseringsmetoden och ingående studier över dess handskriftsbestånd. Som författare nådde W. högst på det biografiska området. Det viktigaste av vad han här åstadkommit finnes samlat i »Ur vår samtid» (1880), »Bilder och minnen» (1889) och »I gamla dagar och i våra» (1900—01). Betydelsefull och för uppfattningen inom den äldre svenska liberalismen typisk är hans biogr över L. J. Hierta (1880). Andra arbeten ägnade han åt J. F. Höckert (1900) och J. A Malmström (1904). Bibliotekshistoriskt värdefullt är inträdestalet i Vitt.-akad., »Drottning Kristinas bibliotek och bibliotekarier före hennes bosättning i Rom» (i Vitt.- akad:s HandL, d. 33:2, 1901). I huvudstadens vittra och vetenskapliga sällskapsliv gjorde W. en betydande insats genom det på hans initiativ 1862 stiftade och av honom som sekr. ledda sällskapet Idun (se d. o.). W. var en av centralfigurerna i den svenska rörelsen till förmån för Polens frihetsstrid 1863. — W:s omfattande och värdefulla brevsamling (nära 5,000 brev) förvaras i Kungl. bibi. O. W-n. Wieselgren [vl's-], Oscar Harald, bib-lioteksman (f. 1886 13ho), son till P. S. W. Blev fil. dr i Uppsala 1909 på avh. »Bidrag till svenska 1600-talsdramat i Sverige», andre bibliotekarie vid Kungl. bibi. 1914 och är sedan 1922 förste bibliotekarie och föreståndare för bibliotekets handskriftsavd. W. har publicerat en mängd uppsatser i litteraturhistoriska och bibliografiska ämnen i Nord. Tidskr. för Bok- och Biblioteksväsen, Samla-laren, Biblioteksbladet, Svensk Tidskrift och dagspressen. Han har redigerat Sveriges Teaterhistoriska Samfunds Årsbok 1912—14 och utgav 1933 »Teaterns historia». W. var 1923 —32 medlem av Dramatiska teaterns styrelse. Han är medarb. i Nordisk Familjeboks 3:e uppl. Wieselgren [vi's-], Per Sigfrid, ämbetsman, politiker, författare (1843—1910), son till P. J. W. Blev fil. dr i Uppsala 1869, ju-stitierådman i Göteborg 1884 samt general-dir. och chef för fångvården 1885. W. var led. av Andra kammaren 1876—77 och därefter av Första kammaren till sin död. Han fortsatte faderns kamp mot rusdrycks-missbruket, tillhörde Göteborgs utskänk-ningsbolags styrelse samt var ordf, i Svenska nykterhetssällska-pet och utgav bl. a. de uppmärksammade skrifterna »Om svenska bränvinslagstiftning-en 1855—77» (1880) och »Göteborgssystemet» etc. (1881). — Bland hans övriga verk må nämnas en monogr. över fadern (1900), »Vårt Uppsalalif» (1907) och de under märket H o-r a t i o utg. romanerna »En man öfver bord» (1882), som väckte uppseende genom skildringar från samtidens religiösa brytningar, »Genom hvirflarne» (2 bd, 1891) och »Under svärdet» (1897). Såsom chef för fångvården verkade W. för straffverkställighetens omdaning efter tidens krav, sökte bortrensa gemen-samhetsstraffets moraliskt nedbrytande verkningar, införde en rationellare yrkesdrift vid fängelserna och tog initiativ till införande av »villkorlig frigivning» m. m. W :s historiska arbete »Sveriges fängelser och fångvård» (1895) är av bestående värde. W., som anslöt sig till en moderat frihandelsvänlig riktning, intog i Andra kammaren en ledande ställning inom dess center. V. A-t;R-nB. Wieselgren [vi's], Peter (Per) Jonasson, präst, nykterhetsförkämpe, litteratur-och kulturhistoriker (1800—77); jfr släktövers. Idkade filologiska, historiska och vittra studier i Lund, upptog 1821 arbetet med Delagardieska arkivet (se d. o.), blev fil. mag.