Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wikner, Carl Pontus - Vikornes norra kontrakt el. Vikornas norra kontrakt - Vikornes södra kontrakt el. Vikornas södra kontrakt - Vikramaditya - Viksala - Viksberg - Viksjö - Viksta - Viksten - Wikström, Anna - Vikström, Emil Erik - Wikström, Johan Emanuel - Vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Vikornes norra kontrakt—Vikt
474
ligheten av en relation mellan Gud och
världen, söker tänka Gud och det eviga livet
under tidens form.
Genom sitt skarpsinne, sin självständighet
och sin sällsynt nobla karaktär utövade W.
stort inflytande, ej minst på ungdomen. —
W:s skönlitterära skrifter utmärka sig för
rikt idéinnehåll och språklig formfulländning.
Bland W:s övriga skrifter märkas
»Filosofens morgondrömmar» (i »Sånger och
berättelser af Nio Signaturer», 1863), »Naturens
förbannelse» (1866), »Religiösa
meditationer och föredrag» (3 bd, 1873—74),
»Mantegnas ängel» (1877), »Några drag af
kulturens offerväsen» (1880) och »Narkissos-sagan
och platonismen» (s. å.). W :s vittra skrifter i
urval utg. av K. Warburg (1888; flera uppl.);
»I mensklighetens lifsfrågor» (2 dir, 1889);
»Samlade predikningar» (s. å.); saml. skr. utg.
av A. Ahlberg och T. Hjelmqvist (12 dir, 1920
—25). — Litt.: L. II. Åberg, »C. P. W.» (1889;
med fullständig bibliogr.); T. Bohlin, »P. W.
och Sören Kierkegaard» (1919); C. Hellström
i Nord. Tidskr. 1931. M. F-s.
Vikornes norra kontrakt el. Vikornas
norra kontrakt, i Göteborgs stift,
omfattar 5 pastorat: Tanum och Lur; Skee och
Tjärnö; Strömstad; Näsinge, Högdal och
Lom-meland; Naverstad och Mo. Kallas stundom
Norrvikens kontrakt.
Vikornes södra kontrakt el. V i k o r n a s
södra kontrakt, i Göteborgs stift,
omfattar 9 pastorat: Foss och Ilåby;
Svarteborg; Bro och Brastad; Lyse; Lysekil;
Tos-sene, Bärfendal och Hunnebostrand;
Kungshamn, Smögen, Askum och Malmön; Kville,
Bottna, Svenneby och Fjällbacka; Krokstad,
Hede och Sanna. Kallas stundom S u n n e
r-vikens kontrakt.
Vikramäditya, se M ä 1 w ä.
Viksala, socken, se T o r s ö.
Viksberg, egendom i Salems socken,
Stockholms län, vid Mälaren, n. om Södertälje;
310 har, därav 51 har åker; tax.-värde
156,300 kr. (1933). Ilar ägts av släkterna
Ehrenfelt, Piper, Cronstedt m. fl. och tillhör
nu prof. W. Fellenius. En 1683 upptäckt
hälsobrunn på V:s ägor var på 1700-talet mycket
besökt. Av brunnsintendenten, livmedikus J.
Linder, adlad Lindestolpe (1678—1724), utgavs
1716 »Flora Wiksbergensis».
Viksjö, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands s. domsagas tingslag, vid
Medel-padsgränsen; 246,40 kvkm, 1,216 inv. (1934).
Storkuperad skogs- och bergsbygd, bebyggd
och odlad främst i Mjällåns n.—s., djupa
dalgång med Västanå höga vattenfall. 587 har
åker, 19,377 har skogsmark. Ingår i Stigsjö och
V. pastorat, Härnösands stift, Domprosteriet.
Viksta, socken i Uppsala län, Norunda
härad, n. om Uppsala; 68,91 kvkm, 1,031 inv.
(1933). Består av kyrkbygden, kring
Fyrisåns biå Vendelsån, och Vikstahedens
skogs-och mossmarker i n. v. uppåt sjön Tämnaren.
2,237 har åker, 3,116 har skogsmark. Ingår i
Tensta, Lena och V. pastorat i Ärkestiftet,
Ulleråkers och Norunda kontrakt.
Viksten, 1886 anlagd blixtfyr i Stockholms
s. skärgård, vid Landsortsleden.
Wikström, Anna, blindfilantrop (1854—
1919). Blind sedan barndomen, inrättade hon
1878 i sitt hem i Stockholm ett tryckeri för
C. P. Wikner. Målning av Georg von Rosen.
blindskrift och 1884 en hantverksskola i
Uppsala med kostnadsfritt internat för blinda
kvinnor. Enl. hennes testamente skola skolans
fastighet samt ett kapital på 400,000 kr.
förvaltas av Svenska diakonissällskapet och
skolan äga bestånd, tills staten åtar sig de
blinda kvinnornas utbildning, då fastigheten
jämte fonden går till ett hem för äldre,
sjukliga blinda kvinnor. G. Ek.
Vikström, Emil Erik, finländsk
skulptör (f. 1864), studerade bl. a. i Wien och Paris.
1893 erhöll han första priset för gavelgrupp
till ständerhusets fasad, framställande
Alexander I, omgiven av Finlands ständer vid
lantdagen i Borgå 1809; gruppen avtäcktes
1903. Hans nästa monumentalverk blev Elias
Lönnrots monument (avtäckt 1902 i
Helsingfors). Bland V:s övriga alster märkas »När
oskulden sover» (barnhuvud, 1891; Åbo
museum), »Moder och barn» (halvfigurer i
marmor, 1900), »Fattiga barn» (grupp i brons,
1903; båda i galleriet i Helsingfors). Till hans
senare verk hör Snellmans monument
(Helsingfors). Flera av sina arbeten har han själv
gjutit i brons i eget gjuteri. G-g N.*
Wikström, Johan Emanuel, botanist
(1789—1856), avlade först hovrättsexamen,
studerade sedan medicin, blev med. dr i
Uppsala 1817, intendent vid Riksmuseums
botaniska avd. och lärare
vid Bergianska
trädgården 1818, medlem
av Vet.-akad. 1821 och
fick professors titel
1823. Ilan var lärare
vid Stockholms
gymnasium 1821—42
(största delen av tiden
utan lön). W. utgav på
Vet.-akad:s uppdrag
»öfversikt af
Botaniska arbeten och
upptäckter» för åren 1820
—51 (32 bd, 1822—55)
samt skrev vidare bl. a. »Conspectus
litteratu-ræ botanicæ in Suecia ab antiquissimis
tem-poribus usque ad finem anni 1831, notis
biblio-graphicis et biographiis auctorum adjectis»
(1831) och »Stockholms flora» (1840). K. A.
Vikt har i det gängse språkbruket
skiftande betydelser, vilka närmare bestämmas av
sammanhanget. 1. (Fys.) V. i betydelsen vikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
