Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Wildeboer—Vildkatt
488
»The real O. W.» (1915); lord A. Douglas, »O.
W. and myself» (1914); monogr. av F. Harris
(2 bd, 1918). Om processen se E.
Marjori-banks, »The life of lord Carson», I (1932). Se
även E. Schirmann, »Literarische Strömungen
im Werke O. W:s» (1933). R-n B.*
Wildeboer [viTdabör], G e r r i t, holländsk
protestantisk teolog (1855—1911), prof, i
G. T:s exegetik i Groningen och Leiden. W.
slöt sig till Kuenens och Wellhausens
uppfattning av Moseböckernas uppkomst men
fasthöll därvid tron på en gudomlig
uppenbarelse i Israels heliga böcker. Han skrev om
uppkomsten av G. T:s kanon (1891; 4:e uppl.
1907) och om de gammaltestamentliga
skrifternas uppkomst (1893; 3:e uppl. 1903),
kommentarer till Ordspråksboken, Predikaren och
Ester i Martis bibelverk m. m. E. S-e.*
Wildeman, Arvid Tönnesson till
Tjuster-by i Pernå, krigare (d. 1617). Bekämpade
1599 förgäves som amiral i Finland hertig
Karl men slöt sig 1600 till denne och blev
1602 ståthållare på Viborgs slott samt 1608
lagman i Karelen och därjämte i Keksholms
län 1611. — Jfr K. Antell i Skrifter utg. av
Sv. Litt.-sällsk. i Finland, 105, 1912 och i
Hist. Tidskr. för Finland 1932. H. E. P.
WiTdenbruch [brolj], Ernst von, tysk
författare (1845—1909), sonson till prins
Louis Ferdinand (se d. o.). Var officer,
deltog i krigen 1866 och 1870—71, tjänstgjorde
i utrikesdep. 1877—
1900. W:s krigsdikter
»Vionville» (1874) och
»Sedan» (1875) samt
de lidelsefulla och
patetiska »Lieder und
Gesänge» (1877)
trängde småningom igenom,
men han vart mest
känd som dramatiker.
Ilan besjälades av en
brinnande
fosterlandskärlek, och hans
skådespel ägnas ofta åt
att förhärliga
Tysk
land, mana till enighet och stordåd. Brist
på karakteriseringsgåva, ett nästan
oavbrutet stormande patos och förkärlek för
det teatraliska känneteckna hans dramatik,
som likväl genom sin tendens och effektfulla
teknik fick åtskillig framgång (»Die
Karo-linger», 1882, »Die Quitzow’s», 1888, »Die
Rabensteinerin», 1907; uppf. i Sthlm 1909).
I modern realistisk stil försökte han sig med
bl. a. »Die Haubenlerche» (1891 ; uppf. i Sthlm
1892). W. skrev även berättelser (bl. a. »Der
Meister von Tanagra», 1880; sv. övers. 1912)
och älskvärda barnskildringar. Sami, verk i
16 bd 1911—24. — Monogr. av B. Litzmann
(2 bd, 1913—16). ’ R-n B.
WiTdenvey [-väl], Herman, norsk
författare (f. 1886 20/?). Vistades 1904—06 i Förenta
staterna och blev 1905 bachelor of arts vid
Minneapolis univ. W. har utgivit
diktsamlingarna »Nyinger» (1907), »Galgenfugl» (1908),
»Prismer» (1911), »Aarets eventyr» (1913),
»Kjærtegn» (1916), »Hemmeligheter» (1919),
»Trold i ord» (1920), »Nedfaldfrugt» (1921),
>»Ildorkestret» (1923), »Streiftog i
hjembyg-den» (1924), »Fiken av tistler» (1925), »Der
jfalder stjærner» (1926), »Et Herrens år»
(1928) och »Höstens lyre» (1931). »Nye digte
i utvalg» utkommo 1922 och »Samlede digte»
i 3 bd 1927. W. har även skrivit
versdramat »Ringsgang» (1910), skådespelet »Lys over
land» (1913),
novellsamlingarna »Bræn-dende hjerter» (1915)
och »Flygtninger»
(1917) samt
memoarerna »På ville
ve-jer» (1932). Han har
drivit det poetiska
kåseriet till en i
norsk lyrik hittills
okänd
formfulländning; lätthet,
omedelbarhet och behag
utmärka hans diktning.
Den stannade tidvis i
maner men har senare också visat sig kunna
ge uttryck åt mer allvarsamma erfarenheter
än ungdomens sorglösa livsglädje. Den kvicka
reflexionsdikten tillhör också denne begåvade
poets alstring. J. L-t.
Wildeshausen [vildøshau’z9n], stad i ty.
fristaten Oldenburg, vid Hunte; 3,032 inv. (1925).
Amtet W. tillföll i westfaliska freden Sverige
men förpantades i freden i Nijmegen till
furstbiskopen av Mönster.
Wildgans [viTt-], Anton, österrikisk
författare (1881—1932), först jurist, chef för
Burgteatern i Wien 1921—22, 1930—32. W.
utgav diktsamlingarna »Herbstfrühling» (1909),
»Und hättet der Liebe
nicht» (1911), »Die
So-nette an Ead» (1913),
»Mittag» (1917),
»Aus-gewählte Gedichte»
(1922), »Gedichte um
Pan» (1928), »Buch
der Gedichte» (1929).
Efter debuten med
enaktaren »In Ewigkeit
Amen» (1913) utgav
han ett antal
bemärkta dramer: »Armut»
(1914), »Liebe» (1916),
»Dies iræ» (1918) och
»Kain» (1920). Barndomsminnen från Wien
berättade han i »Musik der Kindheit, ein
Heimatbuch» (1928). W:s dramer förena
under inflytande från Strindberg realism och
symbolism, i det att den sista akten stiger
till en patetisk versifierad dialog, förtätande
styckets stämning. Vek medkänsla
kännetecknar hans tidigare diktning; senare
eftersträvade han med Goethe som förebild
objektivitet och manligt lugn. — Jfr J. Landquist
i Vår Tid 1920. J. L-t.
Wildgraf [viTtgraf], se Rhengreve.
Vildgås, dets. som sädgås, se Gåsfåglar,
sp. 126 f. och bild.
Vildhäst, zool., se H ä s t d j u r e n, sp. 323.
Vild indigo, bot., se Baptisia tinctoria.
Vildjuver, se Mjölkkörtel 2.
Vildjäst, bot., se J ä s t s v a m p a r, sp. 77.
Vildkaprifol, bot., se L o n i c e r a.
Vildkatt, Félis silve’stris (ca’tus), tillhör
kattdjurens (se d. o.) fam., är större och har
något större tänder än tamkatten (se Kat t)
och en totallängd av omkr. 1 m, därav
svansen 1/3. V. är grå med svarta längsstrimmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
