Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilhelmina (Västerbottens län) - Vilhelmina Helena Paulina Maria (drottning av Nederländerna) - Wilhelmj, August - Wilhelm Lejonet - Wilhelmsdorf - Wilhelmsen, Wilhelm - Wilhelmshaven - Wilhelmshöhe - Wilhelmson, Carl Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
V ilhelmina—Wilhelmson
502
Omfattar landskommunerna Vilhelmina (med
Dikanäs) och Dorotea (Dorotea och Risbäcks
församlingar). Municipalsamhälle:
Vilhelmina. Ligger kring Ångermanälvens övre lopp
och källsjöar samt omfattar i v. utmed
gränsen mot Norge Lapplands sydligaste fjäll,
bl. a. Marsfjället; ö. därom ligga vida
skogs-och myrmarker med betydande sjöar, bl. a.
Malgomaj och Vojmsjön. Odlingen och
bebyggelsen äro störst inom silurområdet kring
nämnda sjöar. 3,561 har åker, 483,520 har
skogsmark, 607,647 har impediment (fjäll, myr
m. m.). Från V. och Dorotea stationer på
Inlandsbanan buss- och båtförbindelser med
tingslagets skilda delar. Huvudnäring:
jordbruk i förening med skogsbruk och
boskapsskötsel. Tillhör Lappmarks fögderi och
Västerbottens v. domsaga.
2. Västerbottens läns största och
folkrikaste lappmarkssocken, i V. tingslag (jfr
ovan); 8,741,40 kvkm, 10,253 inv. (1933), därav
i Dikanäs kyrkobokföringsdistrikt i n. kring
övre Vojmsjön 1,024 inv. Huvudbygden ligger
kring Malgomaj och s. ö. därom; kyrkbyn är
municipalsamhälle. För fjälltrakterna äro
Dikanäs och Fatmomakke kapellbyar
huvudorter. 2,332 har åker, 316,153 har skogsmark,
486,366 har impediment (fjäll, myr m. m.). Vid
Volgsjön mönsterjordbruket Kristineberg. Jfr
F e m ö r e f ö r e n i n g e n. Pastorat i Luleå
stift, Lappmarkens första kontrakt. — Det
äldsta kända nybygget i socknen, Råsele,
grundades 1752.
3. Municipalsamhälle och kyrkby i V.
socken (jfr ovan), vid Volgsjön (334 m ö. h.); 310
har, 1,012 inv. (1933). Trafikknut vid
Inlandsbanan; tingsställe. Tax.-värde å fastighet
1,715,400 kr. (1932), tax. inkomst 732,690 kr.
Vilhelmina (holl. Wilhelmina) Helena
Paulina Maria, drottning av Nederländerna (f.
1880 31/s), dotter till
konung Vilhelm III
och Emma av
Wal-deck-Pyrmont, en
systerdotter till
drottning Sofia av Sverige.
V. besteg tronen 23
nov. 1890 under
för-mynderskap av sin
moder och övertog
1898 själv regeringen.
Hon förmäldes 1901
med prins Henrik av [-Mecklenburg-Schwe-rin,-]
{+Mecklenburg-Schwe-
rin,+} med vilken hon
har dottern Juliana. (Å. S-n.)
WilheTmj [-mi], August, tysk violinist (1845
—1908). Var en av sin tids främsta
violinister och firade
triumfer under sina i
nästan alla världsdelar
företagna
konsertresor. Sverige besökte
han 1871 och 1885.
W., som från mitten
av 1890-talet verkade
som violinpedagog i
London, utgav
»Grosse Violinschule» (blott
d. 1; 1903). —
Biografi av E. Wagner
(1928). H. G-t.
Wilhelm Lejonet, se Skottland, sp. 1169.
Wi’lhelmsdorf [ dårf], se Bodelschwingh.
Wilhelmsen, Wilhelm, norsk redare (f.
1872), son till skeppsredaren Wilhelm
Wilhelmsen (sen.), som 1863 i Tönsberg
grundade en rederi- och befraktningsfirma,
vilken hastigt utvecklade sig. Sedan 1920
driver W. ensam rörelsen, som är Nordens till
tontalet största rederi, omfattande nästan
uteslutande moderna linje- och tankfartyg. Jfr
tabell till Rederi. K. H. A.
Wilhelmshaven [ hä’fan], hamnstad i n. v.
Tyskland, på v. stranden av Jadebuktens
inlopp, tillhör preuss. prov. Hannover men
omges åt landsidan av fristaten Oldenburg;
27,861 inv. (1933). W. är Tysklands
förnämsta örlogshamn vid Nordsjön, dessutom
han-delshamn (ändpunkt för Ems—Jadekanalen)
och besökt badort. Stort örlogsvarv, kaserner,
sjukhus, radiostation m. m., dessutom ett
marinen tillhörigt observatorium samt
havsforsk-ningsinstitut. — W. har anlagts på ett
område, som 1854 genom köp övergick från
Oldenburg till Preussen, och blev stad 1872.
Wilhelmshöhe [ hÖ’o], se K a s s e 1.
Wilhelmson, Carl Vi 1 h e 1 m, målare (1866
—1928), började sina studier i Göteborg i
museets tecknings- och målarskola, där Carl
Larsson var lärare från 1886, och for 1889 till
Paris. På salongen i
Paris utställde han
1895 »Fiskarkvinnor
bindande nät», som
senare inköptes av
Göteborgs museum. 1896
flyttade han hem till
Sverige, var 1897—
1910 ledare av
tecknings- och
målarskolan i Göteborg och
öppnade 1912 en
elevateljé i Stockholm.
Under en följd av år
målade W. uteslutande
svenska motiv, »I byhandeln»
(Nationalmuseum) och »Det sjuka barnet» (1896),
»Väntan» och »Trött» (konstnärens moder i
vil-stol; 1898), »Konstnärens syster» (porträtt i
interiör; 1899) och »Fiskarkvinnor på väg till
kyrkan» (s. å.), de tre sistnämnda i
Nationalmuseum, »Lördagsafton» (1900; Thielska
galleriet), »Juniafton» (1902), »Gårdens dotter»
(1903), »Flicka i blått» (1904), »På berget»
(några fiskargubbar sitta på utkiksbergets
krön; 1907), de fyra sistnämnda tavlorna i
Göteborgs museum, »Jordarbetare» (1907;
Thielska galleriet), »Vårarbete» (s. å.;
Köpenhamns konstmuseum), »Kyrkfolk i båt» (1909;
Nationalmuseum). Under denna period
utförde W. även några större dekorativa
målningar, bl. a. en fresk i Göteborgs stadsbibliotek
(landskap från Värmland med allegoriska
figurer; 1901) och en väggmålning i posthuset
i Stockholm (lastningsarbete vid Skeppsbron;
1907). 1910 reste W. till Spanien. Den
främmande motivkretsen och de starka färgerna
påverkade honom starkt, och hans måleri fick
en elegantare karaktär, som i mycket skiljer
det från hans tidigare, mera ursprungliga
skapande. Zigenerskor o. a. folktyper, gatuscener
och stadsmotiv visa W :s intresse för sollo set
i Södern. Hemma igen, utförde W. bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
