501 V ilhelmina—Wilhelmson 502 Omfattar landskommunerna Vilhelmina (med Dikanäs) och Dorotea (Dorotea och Risbäcks församlingar). Municipalsamhälle: Vilhelmina. Ligger kring Ångermanälvens övre lopp och källsjöar samt omfattar i v. utmed gränsen mot Norge Lapplands sydligaste fjäll, bl. a. Marsfjället; ö. därom ligga vida skogs-och myrmarker med betydande sjöar, bl. a. Malgomaj och Vojmsjön. Odlingen och bebyggelsen äro störst inom silurområdet kring nämnda sjöar. 3,561 har åker, 483,520 har skogsmark, 607,647 har impediment (fjäll, myr m. m.). Från V. och Dorotea stationer på Inlandsbanan buss- och båtförbindelser med tingslagets skilda delar. Huvudnäring: jordbruk i förening med skogsbruk och boskapsskötsel. Tillhör Lappmarks fögderi och Västerbottens v. domsaga. 2. Västerbottens läns största och folkrikaste lappmarkssocken, i V. tingslag (jfr ovan); 8,741,40 kvkm, 10,253 inv. (1933), därav i Dikanäs kyrkobokföringsdistrikt i n. kring övre Vojmsjön 1,024 inv. Huvudbygden ligger kring Malgomaj och s. ö. därom; kyrkbyn är municipalsamhälle. För fjälltrakterna äro Dikanäs och Fatmomakke kapellbyar huvudorter. 2,332 har åker, 316,153 har skogsmark, 486,366 har impediment (fjäll, myr m. m.). Vid Volgsjön mönsterjordbruket Kristineberg. Jfr F e m ö r e f ö r e n i n g e n. Pastorat i Luleå stift, Lappmarkens första kontrakt. — Det äldsta kända nybygget i socknen, Råsele, grundades 1752. 3. Municipalsamhälle och kyrkby i V. socken (jfr ovan), vid Volgsjön (334 m ö. h.); 310 har, 1,012 inv. (1933). Trafikknut vid Inlandsbanan; tingsställe. Tax.-värde å fastighet 1,715,400 kr. (1932), tax. inkomst 732,690 kr. Vilhelmina (holl. Wilhelmina) Helena Paulina Maria, drottning av Nederländerna (f. 1880 31/s), dotter till konung Vilhelm III och Emma av Wal-deck-Pyrmont, en systerdotter till drottning Sofia av Sverige. V. besteg tronen 23 nov. 1890 under för-mynderskap av sin moder och övertog 1898 själv regeringen. Hon förmäldes 1901 med prins Henrik av [-Mecklenburg-Schwe-rin,-] {+Mecklenburg-Schwe- rin,+} med vilken hon har dottern Juliana. (Å. S-n.) WilheTmj [-mi], August, tysk violinist (1845 —1908). Var en av sin tids främsta violinister och firade triumfer under sina i nästan alla världsdelar företagna konsertresor. Sverige besökte han 1871 och 1885. W., som från mitten av 1890-talet verkade som violinpedagog i London, utgav »Grosse Violinschule» (blott d. 1; 1903). — Biografi av E. Wagner (1928). H. G-t. Wilhelm Lejonet, se Skottland, sp. 1169. Wi'lhelmsdorf [ dårf], se Bodelschwingh. Wilhelmsen, Wilhelm, norsk redare (f. 1872), son till skeppsredaren Wilhelm Wilhelmsen (sen.), som 1863 i Tönsberg grundade en rederi- och befraktningsfirma, vilken hastigt utvecklade sig. Sedan 1920 driver W. ensam rörelsen, som är Nordens till tontalet största rederi, omfattande nästan uteslutande moderna linje- och tankfartyg. Jfr tabell till Rederi. K. H. A. Wilhelmshaven [ hä'fan], hamnstad i n. v. Tyskland, på v. stranden av Jadebuktens inlopp, tillhör preuss. prov. Hannover men omges åt landsidan av fristaten Oldenburg; 27,861 inv. (1933). W. är Tysklands förnämsta örlogshamn vid Nordsjön, dessutom han-delshamn (ändpunkt för Ems—Jadekanalen) och besökt badort. Stort örlogsvarv, kaserner, sjukhus, radiostation m. m., dessutom ett marinen tillhörigt observatorium samt havsforsk-ningsinstitut. — W. har anlagts på ett område, som 1854 genom köp övergick från Oldenburg till Preussen, och blev stad 1872. Wilhelmshöhe [ hÖ'o], se K a s s e 1. Wilhelmson, Carl Vi 1 h e 1 m, målare (1866 —1928), började sina studier i Göteborg i museets tecknings- och målarskola, där Carl Larsson var lärare från 1886, och for 1889 till Paris. På salongen i Paris utställde han 1895 »Fiskarkvinnor bindande nät», som senare inköptes av Göteborgs museum. 1896 flyttade han hem till Sverige, var 1897— 1910 ledare av tecknings- och målarskolan i Göteborg och öppnade 1912 en elevateljé i Stockholm. Under en följd av år målade W. uteslutande svenska motiv, »I byhandeln» (Nationalmuseum) och »Det sjuka barnet» (1896), »Väntan» och »Trött» (konstnärens moder i vil-stol; 1898), »Konstnärens syster» (porträtt i interiör; 1899) och »Fiskarkvinnor på väg till kyrkan» (s. å.), de tre sistnämnda i Nationalmuseum, »Lördagsafton» (1900; Thielska galleriet), »Juniafton» (1902), »Gårdens dotter» (1903), »Flicka i blått» (1904), »På berget» (några fiskargubbar sitta på utkiksbergets krön; 1907), de fyra sistnämnda tavlorna i Göteborgs museum, »Jordarbetare» (1907; Thielska galleriet), »Vårarbete» (s. å.; Köpenhamns konstmuseum), »Kyrkfolk i båt» (1909; Nationalmuseum). Under denna period utförde W. även några större dekorativa målningar, bl. a. en fresk i Göteborgs stadsbibliotek (landskap från Värmland med allegoriska figurer; 1901) och en väggmålning i posthuset i Stockholm (lastningsarbete vid Skeppsbron; 1907). 1910 reste W. till Spanien. Den främmande motivkretsen och de starka färgerna påverkade honom starkt, och hans måleri fick en elegantare karaktär, som i mycket skiljer det från hans tidigare, mera ursprungliga skapande. Zigenerskor o. a. folktyper, gatuscener och stadsmotiv visa W :s intresse för sollo set i Södern. Hemma igen, utförde W. bl. a.