Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilja - Viljandi - Viljeförklaring - Viljuj - Wilkama (Wilkman), Karl Fredrik - Wilken, George Alexander - Wilkes, Charles - Wilkes, John - Wilkes-Barre - Wilkesland - Wilkie, sir David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Viljandi—Wilkie
506
emot de momentana (Windelband).
Handlingens frihet består i att man ej
av tvång av något slag, inre eller yttre, är
hindrad att utföra vad man vill. Egentlig
vil-jefrihet i betydelsen av förmåga att av sig
själv börja en ny orsaksräcka och alltså vara
obunden av föreg. orsaker kan ej antas. Lika
litet kan ren slump eller godtycke (liberum
arbitrium) — att »vad som helst» kan inträffa
— antagas. De förhållanden, som av moderna
fysiker anföras som stöd för ett liknande
betraktelsesätt (radioaktiva processer,
»elektronsprång» inom atomerna), äro ej bevisande.
Från vår oförmåga att förutsäga och beräkna
naturskeendet kan ej slutas till en
obestämdhet i skeendet självt, även om det är
möjligt att metodiskt ange en gräns för våra
beräkningar (Heisenbergs
»osäkerhetsprin-cip»). — Mot den fria och medvetna v. brukar
sättas den ofria, blinda och omedvetna n
a-tu r d r i f t en. Därmed avses eg. en fysiskt
el. fysiologiskt bestämd inriktning av den
organiska livsprocessens yttringar; utan
medveten v. synas dessa riktade mot bestämda
mål. I analysen och beskrivningen av dylika
yttringars uppkomst och utveckling har man
mycket att lära av den moderna
behavioris-men och reflexpsykologien.
Litt.: Th. Ribot, »Les maladies de la
vo-lonté» (1883; sv. övers. 1890); E. Meumann,
»Intelligenz und Wille» (1908); N. Ach,
»Ue-ber den Willensakt und das Temperament»
(1910); E. Tegen, »Möderne Willenstheorien»
(I 1924, II 1928) och »Viljandet i dess
förhållande till jaget och aktiviteten» (1928;
systematiskt arbete); W. Windelband, Ȇber
Wil-lensfreiheit» (1904). E. T-n.
Vi’ljandi, se F e 11 i n.
Viljeförklaring, jur., mer el. mindre
uttrycklig delgivning av visst viljeinnehåll,
medelst muntligt uttalande, skriftligt
meddelande, bekräftande el. avvisande åtbörd (nick,
huvudskakning) el. dyl. I viss mån kan varje
medveten handling kallas v. V. har stor
betydelse för rättsordningen; se bl. a. A v t a 1,
Konkludent, Ratjhabition,
Testamente och Underskrift. C. G. Bj.
Viljuj [-jo’j], biflod till Lena (se d. o.).
WFlkama (urspr. Wilkman), Karl
Fredrik, finländsk militär (f. 1876). Genomgick
kadettkåren i Fredrikshamn och ryska
gene-ralstabsakad. och deltog i världskriget som
rysk överste. W. förde befäl i Finlands
frihetskrig, blev generalmajor 1918, var
arméchef 1918—26 och blev general 1928. II. E. P.
Wilken, GeorgeAlexander, holländsk
etnolog (1847—91). Efter anställning i
regeringens tjänst i Nederländska Indien blev W.
1885 prof, i Leiden i indiska arkipelagens
geografi och etnografi. Bland hans talrika
arbeten, om särskilt n. Indiens folk, må nämnas
»Verspreide geschriften» (4 bd, 1912; utg. av
F. v. Ossenbruggen). K. G. L.
Wilkes [cailks], Charles, nordamerikansk
sjöofficer och upptäcktsresande (1798—1877).
Sändes 1838 som chef för en eskader till Stilla
havet och antarktiska farvattnen. 16 jan. 1840
siktades land nära polcirkeln vid 158° ö. Igd,
och W. lyckades följa landet åt v. 2,300 km
(Wilkesland; se Polarexpeditioner,
sp. 1140, och W:s »Narrative of the exploring
expedition ... 1838—1842», 1845; 2:a uppl.
1850). Om de naturvetenskapliga
samlingarna från Oceanien utgavs ett särskilt verk.
Under inbördeskriget stod W. i
nordstaternas tjänst och blev konteramiral. C. S-g.
Wilkes [cuilks], John, engelsk politiker
och publicist (1727-—97). Led. av underhuset
1757, riktade i sin 1762 uppsatta tidning
The North Briton giftiga angrepp mot Georg
III:s autokratiska
regeringssystem, vilka
1763 föranledde hans
fängslande. Ilan
frigavs men utstöttes ur
underhuset efter
publiceringen av en
pas-tiche, än mer
skandalös än hans tidigare
produktion, och måste
några år leva i
landsflykt. I Paris firades
han som en
upplysningens martyr,
liksom han efter sitt
återvändande till England, då en ytterligt
häftig kamp om hans underhusmandat
utspann sig, hyllades som förkämpe för folkets
rättigheter. Han hade triumfen att 1774
väljas till lord mayor och intog 1774—90 en
mycket framskjuten plats i underhuset. —
Biogr. av H. Bleackley (1917). R. Sv-m.
Wilkes-Barre [coi’lksbäri], stad i n. ö.
Pennsylvania, U. S. A., vid Susquehanna; 86,626
inv. (1930). Järnvägsknut, centrum för
Pennsylvanias största antracitfält. Betydande
järn-och stålindustri (bl. a. tillv. av järnvägs- och
elektroteknisk materiel); textilfabriker.
Wilkesland [o>i’lkslend], se
Polarexpeditioner, sp. 1140.
»Byfesten.» Målning av sir David Wilkie 1811.
Wilkie [<wi’lki], sir David, skotsk målare
(1785—1841). 1805 blev han elev i Royal
aca-demy i London samt väckte uppseende med
»Bypolitikern» (1806), »Den blinde
violinspelaren» (1807), »Byfesten» (1811; de två sista
i National gallery) m. fl. Andra kända
arbeten äro »Testamentet öppnas» (1820; Nya
pinakoteket i München), »Avslaget» (Victoria
and Albert museum) och »Råttfångaren»
(Burlington house). 1825—28 besökte han
Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien. Under
denna resa förändrade han stil och ämnen; i
st. f. det noggranna utförandet valde han ett
målningssätt med bred pensel, av mera lätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
