Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
V illaespesa—V il 1 ani
510
VILLANDS H9
Skala 1:500000
och vann stort anseende som ledare av
stadens musik. Han grundade den s. k.
vene-zianska skolan, vilken gav körmusiken nya
impulser genom införandet av flerkörigheten.
Skolan visade friare
drag än den gamla
nederländska, lade mera
vikt vid den
instrumentala musiken och
utvecklade även
kro-matiken. W. utgav
motetter, chansoner,
mässor, madrigaler
och verk för orgel.
Bland hans många
lärjungar märkas
Cypria-no de Rore, Andrea
Gabrieli och N. V.
Zar-lino. — Biogr. av E.
Gregoir (1869); se även E. Van der Straeten, »La
musique aux Pays-Bas» (8 bd, 1867—88). T. N.
Villaespesa [coiljaäspä’sa], Francisco,
spansk författare (f. 1879). Debuterade såsom
skald 1898 och blev populär genom sin dikt
»La hermana». V. har utgivit en mängd
diktsamlingar, prosaverk och dramer, av vilka
många mottagits med stort bifall; nämnas
kan »La copa del rey de Thule» (1912). Han
utmärker sig för formtalang och välljud,
tillhör den nyromantiska riktning, för vilken
J. Zorrilla var mästare, och väljer med
förkärlek moriska motiv. V:s »Obras completas»
i 12 bd började utgivas 1916. K. A. H.
ViTla FarnesFna, se F a r n e s i n a, V i 11 a.
Villafranca [ fra’ijka], stad i ital. prov.
Verona, Venezien, 16 km s. v. om staden Verona;
12,174 inv. (1921). Om preliminärfreden i V.
1859 se Italien, sp. 844.
Villafranca del Panadés [coiljafra’nka öäl
panaöä’s], stad i sp. prov. Barcelona,
Katalo-nien, 36 km v. s. v. om staden Barcelona;
8,439 inv. (1921). Vinodling och vinhandel
(Villafrancaviner).
Vi’lla Medici [-mäMitJi], en av kardinal
Ricci da Montepulciano av Annibale Lippi
1574—80 på Monte Pincio i Rom uppförd
villa, omedelbart ombyggd för kardinal
Fer-dinando de’ Medici. Silhuetten har fått en
karakteristisk form genom sidopartiernas
båda tornlika uppbyggnader. Fasaden mot
staden är enkel. Trädgårdsfasaden, som är
rikt utsmyckad med ornament och
figurskulptur, öppnar sig i bottenvåningen med en
loggia. I V. är sedan 1803 franska akad. i
Rom inrymd. H. C-l.
Villand, härad i Kristianstads län, mellan
Blekingegränsen och Hanöbukten i ö. samt
Helgeån och Kristianstad i v.; 758,1 kvkm,
25,632 inv. (1933). Omfattar
landskommunerna Åhus, Rinkaby, Gustav Adolf, Nosaby,
Fjälkinge, Nymö, Trolle-Ljungby, Gualöv,
Kiaby, Ivö, Ivetofta, Näsum, Vånga,
Opp-manna, österslöv och Fjälkestad samt Åhus
köping. Häradets sydligaste och tätast
bebyggda hälft ligger på Kristianstadsslätten,
vars sandiga jordarter på kritberggrund
gynnat uppkomsten av en betydande
potatis-och tobaksodling. Utmed Hanöbukten finnas
skogplanterade flygsandsdyner. Norrut vidta
kring Ivösjön m. fl. sjöar Sydsvenska
höglandets starkt kuperade sluttningar med bl. a.
gränsbergen Ryssberget och Boafallsbacke
(180 m ö. h.) samt
sjön Immeln. 26,313
har åker, 22,613 har
skogsmark. Jämte
jordbruk jord- och
stenindustri
(Ivöver-ken, se d. o.),
förädling av
jordbruksprodukter (brännerier,
stärkelsefabriker,
mejerier m. m.) samt
fiske (Åhus).
Kommunikationer: se kartan
vid Skåne. Tillhör
Kristianstads fögderi och Villands domsaga.
Villands domsaga, i Kristianstads län,
under Hovrätten över Skåne och Blekinge,
omfattar Villands härad, som utgör ett tingslag
(tingsställe: Fjälkinge).
Villands kontrakt, i Lunds stift, består av
12 pastorat: Kristianstad; Ivetofta;
Trolle-Ljungby och Gualöv; Åhus; Gustav Adolf och
Rinkaby; Nosaby; Oppmanna och Vånga;
Fjälkinge och Nymö; Fjälkestad; österslöv;
Ivö och Kiaby; Näsum.
Villane’11 (V i 1 a n e’l 1). 1. (Metr.) Urspr.
fransk versform från 1500-talet, består av
fem treversiga strofer och en fyrversig
slutstrof med rimflätningen aba, aba ... abaa.
Åtta verser, däribland de två sista, innehålla
omkväden från första och tredje versen. R-n B.
2. (Mus.) En under 1500-talet vanlig
italiensk gatvisa, som ej sällan upptogs till
konstnärlig behandling av dåtidens
kompositörer. Den var homofont hållen och hade
melodien alltid i överstämman. V. fick stor
betydelse för utbildandet av den homofona
korsatsen. T. N.
Villa’ni, Giovanni, italiensk
krönike-skrivare (omkr. 1275—1348). Var florentinare
av köpmanssläkt, reste mycket, bodde från
omkr. 1312 ständigt i Florens, fick
förtroendeposter där och diplomatiska uppdrag. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
