Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Willesden—Williamson
518
fångatagen vid Cremona 1702 samt i grund
slagen vid Ramillies 1706, fråntogs honom
överbefälet. Wdt.
Willesden [mi’Izdon], stad i eng. grevsk.
Middlesex, n. v. förstad till London; 184,410
inv. (1931). Betydande järnvägsverkstäder;
stor idrottsplats (National athletic grounds).
Willette [vilä’t], A d o 1 p h e, fransk målare
(f. 1857). W. var en av de främsta
representanterna för sekelslutets Montmartreskola.
I hans målningar och teckningar uppträda
ofta Pierrot och Pierrette som representanter
för en naiv, stundom svärmisk, alltid lika
obekymrad livsglädje, ej sällan med inslag av
ironi och sensualism. W. (»Montmartres
Watteau») utgav 1919 sina memoarer (»Feu
Pierrot»). — Jfr P. Beuve, »Iconographie de
Willette» (1910). H. W-n.
Villette [vilä’t], M. M. de, se C a y 1 u s.
Villeurbanne [vilörba’n], stad i fr. dep.
Rhöne, ö. industriförort till Lyon; 82,038 inv.
(1931). Tillv. av siden- och yllevaror, skodon,
färgämnen m. m.
Willgren, Karl Salomon, finländsk
jurist (f. 1865). Blev jur. utr. dr 1892, var 1901
—22 adjunkt i nationalekonomi och 1922—32
prof, i förvaltningsrätt vid Helsingfors univ.
W. har bl. a. utgivit »Das Staatsbudget»
(1899), »Finlands finansrätt» (1906; ny. uppl.
1932), »Förvaltningsrättens allmänna läror»
(1924—25) och »Finlands ekonomiska rätt»
(1932; på fi. 1930). H. E. P.
Vi’lli, lat., anat., se Moderkaka. —
V i 11 i intestinäles, se
Tarmkana-I e n, sp. 1330 f., bild 2—4.
William [miTjom], eng. form för Vilhelm.
Williams [coi’ljamz], sir George, se
Kristliga föreningen av unge män.
Williams [coPljomz], John, engelsk
missionär (1796—1839). Utsändes 1816 av
London-missionssällskapet till Söderhavsöarna,
verkade där på Sällskapsöarna, Cooköarna och
Sa-moaöarna och led martyrdöden på Erromango
(Nya Hebriderna). W., kallad »Söderhavets
apostel», var framför allt missionspioniär, har
betydande andel i Polynesiens snabba
kristnande samt gjorde första övers, av N. T. till
Rarotongaspråket (Cooköarna; 1836). G. Lbrg.
Williams [<oi’ljomz], sir Monier Monier-,
engelsk indolog (1819—99). Var från 1860 prof,
i sanskrit i Oxford. Bland hans arbeten märkas
»Sanskrit-english dictionary» (1872) och
»Indian wisdom» (1875; 4:e uppl. 1893) samt
hans reseminnen, »Modern India and the
indians» (1878; 3:e uppl. 1879). J. Ch-r.
Williams [coiTjomz], Roger, engelsk
teolog (omkr. 1604—83). Utvandrade på grund
av intoleransen i anglikanska kyrkan till
Nordamerika 1630, tillhörde först baptismen,
slöt sig sedan till »seekers» och grundade
1636 nybygget Providence, som jämte Rhode
island blev hemvist för fullständig
religionsfrihet. 1644 utgav han ett vältaligt och
kraftigt försvar för en fullständig religiös
tolerans i sitt huvudarbete, »The bloody tenent
of persecution for cause of conscience». 1654
—58 var W. kolonien Rhode islands
president. W :s betydelse ligger i hans oförtrutna
och segerrika kamp för religionsfriheten. —
Litt.: Emily Easton, »R. W.» (1930); M.
Freund, »Die Idee der Toleranz im England der
grossen Revolution» (1927). Hg Pl.
»Bad i fontänen.» Teckning av A. Willette.
Williams [mPljemz], R. V., se V a u g h a n
Williams.
Williamsburg [coiTjomzbög], stad i Virginia,
U. S. A., s. ö. om Richmond; 3,778 inv. (1930).
W. grundades 1632 och var till 1779
Virginias huvudstad. Det 1693 grundade William
and Mary college (1,600 stud. 1932) är näst
Harvard college U. S. A:s äldsta. Vid W.
besegrade unionstrupperna de konfedererade 5
maj 1862.
Williamson [mkljomsn], Alexander
William, engelsk kemist (1824—1904), prof, vid
University college i London 1849—87. Genom
berömda experimentalundersökningar över
bildningen av organiska etrar och ketoner
kunde W. dels fastställa dessas och
besläktade ämnens molekylarvikter, dels ge en
betydelsefull utvidgning av den teori för de
organiska föreningarnas konstitution, som
benämnes typteorien (se L a u r e n t, A.), i det
att han framhöll, att ett stort antal
förenings-klasser kunna återföras till vattnets »typ»,
d. v. s. formellt erhållas därav genom
väteatomernas utbytande mot organiska och
oorganiska radikaler. Han bidrog därigenom
väsentligt till utvecklingen av läran om de
kemiska föreningarnas konstitution. G. S-ck.
Williamson [coiTjomsn], William C r a
w-f o r d, engelsk botanist, paleontolog (1816—
95), prof, vid dåv. Owens college, sedermera
Victoria university i
Manchester. W:s
tidigare arbeten behandla
bl. a. juralagren på
kusten av Yorkshire
och deras försteningar
samt fossila fiskar
från stenkolssystemet.
Snart ägnade han sig
företrädesvis åt
mikroskopiska studier
av botanisk och
zoologisk art; särskilt
böra framhållas hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
