529 Villåttinge kontrakt—Vilna 530 sträcker sig från Båven mot n. v. upp i Mä-larmårdens skogsbygd. Sjöarnas stränder kantas av talrika slott och herrgårdar. 14,169 har åker, 34,077 har skogsmark. Jämte jordbruk särskilt träindustri. Kommunikationer: se kartan vid Södermanland. Tillhör Rekarne fögderi samt Oppunda och V. härads domsaga. Villåttinge kontrakt, i Strängnäs stift, omfattar 4 pastorat: Dunker och Lilla Malma; Helgesta och Ilyltinge; (Lilla) Mellösa och Flen; Ärdala och Fors(s)a. Vilmar [fiT], August Friedrich Christian, tysk teolog och litteraturhistoriker (1800—68), prof, i teologi i Marburg 1855. Som pedagog främjade han undervisningens omorganisation i Kurhessen. Som teolog blev han jämte Kliefoth den främste förkämpen för den tyska nyluteranismen, som även påverkade svensk teologi. V:s främsta teologiska skrift var den 1854 utkomna stridsskriften »Die Theologie der Thatsachen wider die Theologie der Rhetorik» (4:e uppl. 1876). — Biogr. av E. R. Grebe (1904) och W. Hopf (2 bd, 1913). HgPl. Wi'lmersdorf [ dårf], se B e r 1 i n, sp. 47. Wilmington [cohlmiijtan]. 1. Största staden i staten Delaware, U. S. A., vid nedre Dela-ware river; 106,597 inv. (1930). Viktig hamnplats och järnvägsknut; flyghamn. Mångsidig industri, bl. a. skeppsbyggen, tillv. av järn-vägsmateriel, läder-, textil- och gummifabrikat, papper m. m. — W. har uppstått vid den av svenskarna 1638 anlagda skansen Kristina (jfr NyaSverige). Den 1699 invigda svenska kyrkan (Old Swedes el. Holy Trinity church), som ända till 1791 hade svensk präst, kvarstår ännu. 2. Hamnstad i Nord-Carolina, U. S. A., vid Cape Fear river, ovanför dess mynning i Atlanten; 32,270 inv. (1930; nära hälften negrer); järnvägsknut, flyghamn. Betydande bomullsexport; järnvägsverkstäder, kemiska fabriker m. m. Vilmorin [vilmåräT], Louis Levèque de, fransk växtförädlare (1816—60), dir. för den bekanta, ännu existerande fröfirman Vil-morin-Andrieux. V. var den förste, som i förädlingen använde individualurval med bedöm- V1LLÄTTINGE H5 Skala 1:500000 ning av avkomman. Hans arbete och metoder blevo av synnerligen stor betydelse, särskilt för sockerbetsförädlingen (se Beta och Växtförädling). G.N.-L. Wilmot [miTmet], engelsk släkt, se R o-c h e s t e r. Wilmotte [vilmå't], M a u r i c e, belgisk romanist (f. 1861), prof, i Liége. Av W:s arbeten må nämnas »Le wallon. Histoire et litté-rature des origines ä la fin du XVllle siècle» (1893), »Le frangais ä la téte épique» (1917) och »De 1’origine du roman en France» (1923). W. har outtröttligt kämpat för fransk kulturtraditions hegemoni i Belgien. (Kj. S-g.) Vilna, po. Wilno, lit. Vilnius, stad i n. ö. Polen, vid Njemens biflod Vilija (po. Wilja), nära nuv. polsk-litauiska gränsen; 196,383 inv. (1931); huvudstad i vojevodskapet Wilno (28,948 kvkm, 1,275,269 inv.). Enl. den polska folkräkningen 1931 uppgick den icke polsktalande befolkningen (judar, litauer, vitryssar och ryska emigranter) till 39 % av inv. V. är den historiska huvudstaden i Litauen, som fortfarande gör anspråk på staden. Av Utsikt över Vilna. — Pilgrimer framför Ostra BramakapeUet.