Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilson, sir Henry Hughes - Wilson, Horace Hayman - Wilson, John - Wilson, sir Robert Thomas - Wilson, Woodrow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Wilson, H. H.—Wilson, W.
536
medverkade han vid tillkomsten av högsta
krigsrådet i Versailles, vari han blev brittisk
representant. Febr. 1918—febr. 1922 var W. chef
för brittiska
generalstaben. 1922 led. av
parlamentet, anslöt
han sig till de
konservativa opponenterna
mot Lloyd Georges
koalitionsregering,
men Ulsterman som
han var, blev han i
juni mördad av två
sinnfeinfanatiker. —
W. gjorde sin
måhända främsta insats
under åren närmast före
världskriget, då han
i övertygelsen, att ett krig mot Tyskland var
i antågande, energiskt arbetade på att sätta
den engelska »expeditionskåren» i stånd att
hastigt och effektivt rycka upp vid franska
arméns sida. Hans av C. E. Callwell utgivna
dagbok (2 vol., 1927) är genom sin
oförbehållsamma ton, sina samtidigt med händelserna
nedkastade notiser och sina spontana
reflexioner av stort värde för världskrigets
historia. L-ts.
Wilson [milsn], Horace Hayman,
engelsk indolog (1784—1860). Tjänstgjorde 1808
—33 i Indien och erhöll sedan den första
professuren i sanskrit i Oxford. W. var en
utomordentlig kännare av så gott som hela
sanskritlitteraturen. Han utgav en mängd
betydande arbeten, bl. a. följ.: en uppl. med
eng. övers, av Meghadüta (1813); ett
sanskrit-engelskt lexikon (1819; 2:a uppl. 1856—70), det
första arbetet i sitt slag; »Select specimens
of the theatre of the hindus» (1827; 2:a uppl.
1835), i vilket han dels översätter, dels
analyserar ett 40-tal indiska dramer; »A sketch
of the religious sects of the hindus» (i
Asiatic Review 1828—32, separat 1846;
nyutgiven i hans samk arb., I, 1862), ett
verk, som ända in till senaste tiden utgjort
det viktigaste inom sitt område; »The Vishnu
Puräna, a system of hindu mythology and
tradition» (1840); »The Dasa Kumära Charita or
ad ventu res of ten princes» (1846) samt
arbeten om myntfynd och fornlämningar i
Afga-nistan och om Asokainskrifterna. Hans sista
stora arbete var en övers, av Rigveda (1850—
88), som helt återger den inhemska indiska
exegesen. J.Ch-r.
Wilson [<oilsnl, John, skotsk skald och
essäförfattare (1785—1854). Stod den äldre
kretsen av engelska romantiker nära men
verkade själv huvudsaki. genom artiklar i
Black-wood’s Magazine (under pseud. Christopher
North). Av intresse äro särskilt W:s
prosauppsatser »Noctes ambrosianæ» (4 bd, 1843;
bästa uppl. i 5 bd 1863), ett slags
bordssamtal, vari politik, litterär kritik och skämt
omväxla, och »Miscellaneous essays» (utg. i 4
bd 1866). »Memoir» utg. i 2 bd 1862 av hans
dotter mrs Gordon. W:s »Poetical works»
utgåvos 1874. S. B. L.
Wilson [wilsn], sir Robert Thomas,
engelsk general, skriftställare (1777—1849).
Efter att som officer ha tjänat på olika
krigsskådeplatser inom och utom Europa deltog W.
på ryska sidan i kriget mot Napoleon 1807.
Under 1813 års fälttåg uppehöll han sig tidvis
vid Karl Johans högkvarter. Sedermera
fronderade W. mot den engelska politiken dels
1816 i Frankrike, dels i samband med
processen mot drottning Karolina, dels genom att
1823 medverka i den spanska frihetsrörelsen.
Han avskedades därför ur engelska armén.
W., som tidvis även var medlem av
underhuset, trädde slutligen åter in i armén
(general 1841, guvernör på Gibraltar 1842). W:s
dagböcker utgåvos i 5 bd 1860—62, en biogr.
i 2 bd 1863, båda av H. Randolph. N. F-ll.
Wilson [coilsn], W o o d r o w, president i
Nordamerikas förenta stater 1913—21,
historiker och pedagog (1856 2H/i2—1924 3/2), av
irländsk-skotsk härstamning, son till en
presbyteriansk präst. Blev 1882 praktiserande
advokat i Atlanta, Georgia. Då emellertid
klienterna uteblevo, beslöt han sig för den
vetenskapliga banan, vann 1886 fil. doktorsgrad och
blev 1890 prof, i juridik och nationalekonomi
vid univ. i Princeton. Hans professur
ändrades till en lärostol i juridik 1895 och i juridik
och politik 1897. W. innehade den till okt.
1910 och var dessutom från 1902 univ:s
president (rektor).
W. började sitt statsvetenskapliga
författarskap med en kritik av oansvarigheten i
det amerikanska styrelsesystemet, varemot
han sökte ett botemedel i ett inför
kongressen verkligen ansvarigt kabinett vid
presidentens sida. Grundtankarna utfördes
närmast i doktorsavh. »Congressional government,
a study in american politics» (1885), vilken
fick stor spridning som handbok, liksom också
»The state, elements of historical and
prac-tical politics» (1889; båda i en mängd senare
uppl.). Värdefullt för kännedomen om hans
politiska idéprogram är »Constitutional
government in the United states» (1908). Bland
hans historiska arbeten märkas främst den
banbrytande monogr. »George Washington»
(1896; ny uppl. 1900) och »A history of the
american people» (5 bd, 1902). Som
Prince-tonuniv:s rektor genomförde W. en
betydelsefull omläggning av studiemetoderna (jfr
Princeton). Vissa av hans reformidéer
stötte emellertid på motstånd från univ:s
inflytelserika donatorer, och detta motstånd
bidrog till att han beslöt att helt ägna sig
åt politiken. I sin författningskritik sökte
han nu ej längre botemedlet i en
kabinettstyrelse efter engelskt mönster utan i ett
starkare personligt framträdande av den
direkt på allmänna meningen stödde
presidenten. Hans idéer vunno anklang, och som
demokraternas kandidat blev han nov. 1910 med
stor majoritet vald till guvernör i New Jersey.
Han bedrev här en betydelsefull
reformverksamhet (åtgärder mot valkorruption, skärpt
trustkontroll m. m.), framfördes 1912 som
presidentkandidat och segrade vid valet 4
nov. s. å. till följd av splittringen bland
republikanerna (6,286,987 röster mot 4,125,804
för Roosevelt och 3,475,813 för Taft; 895,892
för socialisten E. V. Debs).
Om W:s presidentskap se Amerikas
förenta stater, sp. 832 f. Vid
världskrigets början avgav W. omedelbart en
neu-tralitetsförklaring (4 aug.), dagen därpå följd
av anbud om Förenta staternas bona officia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
