Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Vind—Windelband
560
ständiga nordvästvindarna — de etesiska
v. (e t e s i e r) — på ö. Medelhavet. Liksom
maestron medföra de klart väder och sätta
därför sin prägel på klimatet: etesiskt
klimat. Besvärande för liv och
samfärdsel äro de stoft- och sandförande, ytterst
torra ökenvindarna samum, c h a m s i n
(Egypten), harmattan (övre Guinea) och
de vanl. från n. ö.—n. v. blåsande snöstormar,
som i Sibirien benämnas buran (se d. o.) och
p ü r g a, i Nordamerika b 1 i z z a r d (se d. o.).
Bourrasqueäri Frankrike benämning på
en häftig v. av starkt växlande riktning. —
Vindhastigheten, sådan den vanl. anges, hänför
sig till luftrörelsens komponent parallellt med
jordytan. I regel förefinnes emellertid även
en upp- el. nedåtgående rörelse, ehuru den
i allm. är svagare utbildad. Särskilt i
trakter med starkt kuperad terräng får v.
emellertid ofta sin karaktär genom den av
topografien framtvingade vertikala rörelsen. —
De kalla fallvindarna på Norges v. kust
äro av samma art som b o r a n vid n. ö.
kusten av Adriatiska och Svarta haven. Genom
utstrålning starkt avkylda luftmassor störta
här nedåt på grund av sin större täthet. —
Oftast anta emellertid nedåtströmmande
luftmassor, på grund av den adiabatiska
uppvärmningen, en temp., som är högre än
omgivande lufts: föhnvinden på
nordsidan om Alperna, c h i n o o k på östsidan av
Klippiga bergen och landvinden vid Grönlands
kust äro varma och förhållandevis torra v. —
Vid täml. lugnt väder plägar i dalar och klyftor
v. blåsa i riktning från dalen mot höjderna;
om natten sjunker den på sluttningarna
avkylda luften nedåt i dalen: även här
föreligger alltså en bestämd skillnad mellan
dagvind och nattvind. Stundom få även dessa
bestämda namn. Så kallas t. ex. dagvinden vid
Comosjön breva. nattvinden tivano. A. Ä.
Vind, dansk adelssläkt, känd från
1200-ta-let. Jörgen V. (1593—1644) blev
räntmästare 1627, riksråd 1640 och riksamiral 1643.
En hans diplomatiska beskickning i
Stockholm 1640 misslyckades. Ilan sårades dödligt
i slaget på Kolberger Heide 1644. ITans son
Holger V. (1623—83) blev gehejmeråd 1669
och var en tid förlovad med Kristian IV:s
dotter Sofie Elisabeth. Han var vicekansler i
kansliet från 1679. Hans son Frederik V.
(1662—1702) var stiftamtman. Han blev
stamfader till släkterna Krag-Juel-V. och
Krag-Juel-V.-Frijs (jfr Friis 2). Om släkten se
Danmarks Adels Aarbog 1886. P. E-t.
Vinda, bot., se C o n v o 1 v u 1 u s.
Vinda, sjöv., dets. som hiva (se d. o.).
Vindarnas torn, se Andronikos, med bild.
Wi’nd»iu, off. V e n t s p i 1 s, hamnstad i v.
Lettland, prov. Kurland, vid Östersjön och
mynningen av floden Windau (lett. Venta) ;
17,253 inv. (1930). Rymlig djuphamn, som
sällan spärras av is, med direkt
järnvägsförbindelse till Riga; sågverk, export av
trävaror och spannmål. — Om Sveriges
tullinkomster (licenter) i W. 1630—35 se E. Wendt,
»Det svenska licentväsendet i Preussen 1627
—1635» (1933; akad. avh.). W. var 1659
besatt av svenskarna. S. F.;B. H-d.
Under världskriget besköts W. av en tysk
torpedbåt 1914, varjämte 1915 hamnen
bombarderades av tyska flygare. Sedan W. där-
efter besatts av tyskarna, utsattes det för
ryskt flygbombanfall sept. 1915. Av
bolsje-vikerna besattes W. jan. 1919, intogs febr. s. å.
av baltiska och tyska trupper; i juni 1919
intågade lettiska trupper i W. ö-g.
Wfndåus, Adolf, tysk kemist,
Nobelpristagare (f. 1876), från 1915 prof, i kemi i
Göttingen. W. har utfört
banbrytande
undersökningar över de s. k.
sterinerna, d. v. s. i
djur- och växtkroppen
förekommande
kvävefria, högmolekylära
alkoholer (jfr
Lipoi-der), av vilka
koles-terin i gallstenar är
det mest bekanta. Han
har bl. a. utrett deras
samband med å ena
sidan gallsyrorna, å
den andra det anti-
rachitiska vitaminet D, vari det i svampar och
i jäst förekommande sterinet ergosterin
övergår vid bestrålning med ultraviolett ljus. W.
erhöll 1928 års Nobelpris i kemi. G. S-ck.
Vindblommor, bot., se P o 11 i n a t i o n, sp.
1190—91.
Vindbrygga
(Vindbro), vid äldre
befästningsverk förekommande bro över
vallgraven, som
omgav vallen el.
muren. Med ett
vindspel kunde v.
uppdragas av den
försvarande, för att
förbindelsen med
framför liggande
terräng skulle
förhindras. L. af P.
Vindböjtel,
ka
raktärslös, opålitlig ung man.
Vindböjtlar, ihåliga bakelser av petit
chou-smet, vanl. utspritsade i S-form. V. äro i
allm. ofyllda. D-e.
Wi’ndelband [-bant], Wilhelm, tysk
filosof (1848—1915), prof, i Zürich 1876,
Frei-burg im Breisgau 1877, Strassburg 1882 och
Heidelberg 1903. W. tillhörde nykantianismen
(se d. o.) och ansåg,
att Kant definitivt
vederlagt
metafysiken. Han avböjer
tanken, att kunskapen
innebär avbildande av
en transcendent
verklighet. Däremot gälla
vissa överindividuella
logiska normer, och
omdömet innebär ett
erkännande eller
förkastande av dessa.
Ett omdöme bör
sålunda icke fällas
där
för, att det är sant; det är sant därför, att det
bör fällas. Även överindividuella etiska och
estetiska normer gälla, och filosofien är över
huvud den kritiska vetenskapen om de
allmängiltiga värdena. — Ur vetenskapssystematisk
Vindbrygga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
