Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Winge, Mårten Eskil - Winge, Nils Oscar Wilhelm - Winge, Per - Winge, Öjvind - Vingel - Vinger - Vingflygare - Vingfotingar - Vingfrukt - Vingglidning - Vinggranat - Vingkärna - Vingpennor - Wingquist, Sven Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Winge, N. O. W.—Wingquist
576
»Kraka.» Målning av M. E. Winge i Nationalmuseum.
1859. Där utfördes »Simson i fängelset»,
»Kraka» (1862; inköptes av Karl XV) och den
väldiga målningen »Loke och Sigyn» (1863; bada
dessa i Nationalmuseum). W. återvände till
Stockholm 1863. Han
avslutade 1866
»Ingeborg väntande
Hjalmars återkomst»
(Göteborgs museum) och
s. å. »Hjalmars
avsked av Orvar Odd
efter striden på Samsö»
(inköpt av Karl XV,
som målat landskapet
i tavlan, nu i
Vänersborgs museum). 1868
målade han »Olof
Tryggvesson och
Sigrid Storråda i Kong-
häll» (i Örebro museum), och 1872
fullbordades »Tors strid med jättarna» (utförd på
beställning av konungen; Nationalmuseum), W :s
mest populära verk. Flera andra ämnen ur
deu gamla nordiska myten och fornhistorien
stannade vid kartongteckning. Långt senare
deltog W. i tävlan om väggmålningar för
trapphuset i Nationalmuseum och vann 1889
ett 2:a pris för skisserna »Efter slaget vid
Fyrisvall» och »Erik den heliges relikskrin
bäres omkring Uppsala domkyrka»
(Nationalmuseum). W. målade även flera altartavlor.
Ilan blev 1865 v. prof, vid Konstakad. och var
1867—90 lärare i teckning i antikskolan.
Konstakad. äger bans självporträtt (1896). —
Hans hustru, Hanna Matilda W., f.
T e n g e 1 i n, målarinna,
textilmönsterriter-ska (1838—96), målade små genrer ur
folklivet, oftast ur barnens värld. Hennes
förnämsta insats i svenskt konstliv var likväl
stiftandet av sällskapet Handarbetets vänner (se
d. o.) 1874. Hon utförde många
mönsterritningar till altarkläden, mattor o. a. Om de
av henne komponerade s. k. reformdräkterna
se Dräktreformföreningen. G-g N.*
Winge, Nils Oscar Wilhelm,
skådespelare och teaterledare (f. 1884 27/b). 1902—
03 elev vid Dramatiska teatern, ledde W. 1910
—16 eget sällskap, var därefter anställd vid
Lorenshergsteatern i Göteborg och leder
sedan 1922 Hippodromteatern i Malmö. W. är
en mångsidig karaktärsskådespelare och har
som teaterledare fört en omväxlande
reper
toar. Bland hans roller märkas Prospero i
»Stormen», Petrucchio i »Så tuktas en
arg-bigga», Erasmus Montanus, Fedja i »Det
levande liket», advokaten i »Ett drömspel»,
hans nåd i »Hans nåds testamente» och Vår
Herre i »Guds gröna ängar». G. K-g.
Winge, Per, norsk tonsättare (f. 1858),
efter studier i Tyskland dirigent för
sällskapet Harmonien i Bergen 1886,
kapellmästare vid Oslo teater 1894 (Centralteatret 1899
—1902), lärare vid Lindemans
konservato-rium i Oslo 1906. W. har skrivit operetten
»333» och en del musik till skådespel. Han har
även utgivit solosånger och en trio i F dur. T.N.
Winge, ö j v i n d, dansk genetiker, cytolog
och mykolog (f. 1886). Blev dr phil. 1917, var
prof, i ärftlighetslära vid Landbohöjskolen i
Köpenhamn 1921—33 och blev 1933 dir. för
Carlsberglaboratoriets
fysiologiska avd.
Sedan 1929 är W. även
lärare i genetik vid
Köpenhamns univ.
Hans viktigaste
arbeten ha avhandlat
ned-ärvningens samband
med de cytologiska
förhållandena hos djur
och växter. Särskilt
viktiga äro hans
undersökningar över
könsnedärvningen och
generna i Y-kromoso-
men hos fisksläktet Lebistes. W. har även
publicerat kromosomtal för olika växtarter och
utgivit »Arvelighedslære paa eksperimentelt
og cytologisk grundlag» (1928) m. m. G. N.-L.
Vingel, bud i vira; till trumf väljs färgen
på ett av de två översta talongkorten.
Vinger, herred i Hedmark fylke, Norge,
kring Kongsvinger och Glommen; 499,23
kvkm, 5,400 inv. (1930). Skogsdistrikt. — Om
Vinger skans se Kongsvinger. Ax. S.
Vingflygare, se Flygmaskin.
Vingfotingar, zool., se Snäckor, sp. 15.
Vingfrukt, bot., se Nöt 1.
Vingglidning, se Flygning, sp. 647.
Vinggranat, till lätta granatkastare (se d.
o.) använd projektil, vars bakre del har
bak-åtriktade skruvformade vingar, vilka vid
projektilens gång genom luften ge den dess
rotation. Vid användning av v. kan eldröret
vara släthorrat. och granatens kaliber kan
göras väsentligt större än eldrörets, varigenom
grova och kraftiga granater kunna användas
till relativt lätta pjäser. G. af W-dt.
Vingkärna, se Smörkärna.
Vingpennor, zool., se Fjäder 1.
Wingquist, Sven
Gustaf, ingenjör,
uppfinnare,
industrimän (f. 1876 10/ia).
Blev 1899
driftsingenjör vid
Gamlestadens fabriker i
Göteborg, ägnade där
speciellt intresse åt
lageranordningar och sökte
få fram en förbättrad
konstruktion.
Resultatet blev det
själv-reglerande S. K. F.-kul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
