575 Winge, N. O. W.—Wingquist 576 »Kraka.» Målning av M. E. Winge i Nationalmuseum. 1859. Där utfördes »Simson i fängelset», »Kraka» (1862; inköptes av Karl XV) och den väldiga målningen »Loke och Sigyn» (1863; bada dessa i Nationalmuseum). W. återvände till Stockholm 1863. Han avslutade 1866 »Ingeborg väntande Hjalmars återkomst» (Göteborgs museum) och s. å. »Hjalmars avsked av Orvar Odd efter striden på Samsö» (inköpt av Karl XV, som målat landskapet i tavlan, nu i Vänersborgs museum). 1868 målade han »Olof Tryggvesson och Sigrid Storråda i Kong- häll» (i Örebro museum), och 1872 fullbordades »Tors strid med jättarna» (utförd på beställning av konungen; Nationalmuseum), W :s mest populära verk. Flera andra ämnen ur deu gamla nordiska myten och fornhistorien stannade vid kartongteckning. Långt senare deltog W. i tävlan om väggmålningar för trapphuset i Nationalmuseum och vann 1889 ett 2:a pris för skisserna »Efter slaget vid Fyrisvall» och »Erik den heliges relikskrin bäres omkring Uppsala domkyrka» (Nationalmuseum). W. målade även flera altartavlor. Ilan blev 1865 v. prof, vid Konstakad. och var 1867—90 lärare i teckning i antikskolan. Konstakad. äger bans självporträtt (1896). — Hans hustru, Hanna Matilda W., f. T e n g e 1 i n, målarinna, textilmönsterriter-ska (1838—96), målade små genrer ur folklivet, oftast ur barnens värld. Hennes förnämsta insats i svenskt konstliv var likväl stiftandet av sällskapet Handarbetets vänner (se d. o.) 1874. Hon utförde många mönsterritningar till altarkläden, mattor o. a. Om de av henne komponerade s. k. reformdräkterna se Dräktreformföreningen. G-g N.* Winge, Nils Oscar Wilhelm, skådespelare och teaterledare (f. 1884 27/b). 1902— 03 elev vid Dramatiska teatern, ledde W. 1910 —16 eget sällskap, var därefter anställd vid Lorenshergsteatern i Göteborg och leder sedan 1922 Hippodromteatern i Malmö. W. är en mångsidig karaktärsskådespelare och har som teaterledare fört en omväxlande reper toar. Bland hans roller märkas Prospero i »Stormen», Petrucchio i »Så tuktas en arg-bigga», Erasmus Montanus, Fedja i »Det levande liket», advokaten i »Ett drömspel», hans nåd i »Hans nåds testamente» och Vår Herre i »Guds gröna ängar». G. K-g. Winge, Per, norsk tonsättare (f. 1858), efter studier i Tyskland dirigent för sällskapet Harmonien i Bergen 1886, kapellmästare vid Oslo teater 1894 (Centralteatret 1899 —1902), lärare vid Lindemans konservato-rium i Oslo 1906. W. har skrivit operetten »333» och en del musik till skådespel. Han har även utgivit solosånger och en trio i F dur. T.N. Winge, ö j v i n d, dansk genetiker, cytolog och mykolog (f. 1886). Blev dr phil. 1917, var prof, i ärftlighetslära vid Landbohöjskolen i Köpenhamn 1921—33 och blev 1933 dir. för Carlsberglaboratoriets fysiologiska avd. Sedan 1929 är W. även lärare i genetik vid Köpenhamns univ. Hans viktigaste arbeten ha avhandlat ned-ärvningens samband med de cytologiska förhållandena hos djur och växter. Särskilt viktiga äro hans undersökningar över könsnedärvningen och generna i Y-kromoso- men hos fisksläktet Lebistes. W. har även publicerat kromosomtal för olika växtarter och utgivit »Arvelighedslære paa eksperimentelt og cytologisk grundlag» (1928) m. m. G. N.-L. Vingel, bud i vira; till trumf väljs färgen på ett av de två översta talongkorten. Vinger, herred i Hedmark fylke, Norge, kring Kongsvinger och Glommen; 499,23 kvkm, 5,400 inv. (1930). Skogsdistrikt. — Om Vinger skans se Kongsvinger. Ax. S. Vingflygare, se Flygmaskin. Vingfotingar, zool., se Snäckor, sp. 15. Vingfrukt, bot., se Nöt 1. Vingglidning, se Flygning, sp. 647. Vinggranat, till lätta granatkastare (se d. o.) använd projektil, vars bakre del har bak-åtriktade skruvformade vingar, vilka vid projektilens gång genom luften ge den dess rotation. Vid användning av v. kan eldröret vara släthorrat. och granatens kaliber kan göras väsentligt större än eldrörets, varigenom grova och kraftiga granater kunna användas till relativt lätta pjäser. G. af W-dt. Vingkärna, se Smörkärna. Vingpennor, zool., se Fjäder 1. Wingquist, Sven Gustaf, ingenjör, uppfinnare, industrimän (f. 1876 10/ia). Blev 1899 driftsingenjör vid Gamlestadens fabriker i Göteborg, ägnade där speciellt intresse åt lageranordningar och sökte få fram en förbättrad konstruktion. Resultatet blev det själv-reglerande S. K. F.-kul-