Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Vinkelacceleration—Winkler, C. A.
582
periferi grader, ev. halvgrader äro
instreckade. Vid sidan av detta
sexagesimalsys-t e m har man nu även en indelning av den
räta v. i 100 lika delar, nygrader, varje
grad i 100 ny minuter och varje sådan
i 100 nysekunder
(centesimaldel-n i n g). En v:s storlek kan också anges
genom att man uttrycker motsv. båges längd
medelst radien som enhet (bågmått): 90°
motsvarar då Se även Komplement
1, Supplementvinklar och V e r
tika 1 v i n k 1 a r. T. B.
2. Ett måttverktyg (se d. o., sp. 611 och
bild 30—34).
Vinkelacceleration, mek., se Rotation 2.
Vinkelavstånd mellan två punkter är
vinkeln mellan de räta linjer, som från
åskådarens öga gå till de ifrågavarande
punkterna.
WFnkelblech [-bläl§], Karl Georg, tysk
socialteoretiker (1810—65), prof, i Kassel 1839.
W. utgav under sign. Karl M a r lo sitt
stora verk »Untersuchungen über die
Organisation der Arbeit oder System der
Welt-ökonomie» (I: 1 1848, 1:2 1853, II 1857, 111,
oavslutad, 1859). Armodets upphörande
förutsatte enl. W. en måttfullare folkökning, som
kunde garanteras genom ålders- och
förmögen-hetsbetingelser för rätt att ingå äktenskap.
Jorden och jordbruket borde kollektiviseras,
handeln och kommunikationerna förstatligas
och industrien organiseras i federativa
produktivorganisationer under
yrkesrepresenta-tioner. Ett dylikt kollektivistiskt
samhällsekonomiskt system i en korporativ stat skulle
tillförsäkra envar rätten till arbete och
arbetets fulla avkastning, möjliggöra
socialförsäkring och arbetstidens begränsning samt
rättvis beskattning. — Biogr. av W. E. Biermann
(2 bd, 1909), som även utgivit hans
efterlämnade skrifter (1911). E. F. K. S-n.
Vinkelhake. 1. Se Boktryckarkonst,
sp. 720—721 och bild. — 2. Linjal, vars sidor
bilda en triangel med en rät vinkel; de båda
övriga kunna vara antingen 45° el. 30° och
60°. V. tillverkas vanl. av trä el. celluloid.
Vinkelhastighet, mek., se Rotation 2.
Vinkelhävstång, mek., se Hävstång, sp.
334.
Vinkeljärn, se Fasonjärn.
Vinkelkran, se Kran, sp. 9.
Vinkelkuggar, se Kugghjul och K u
gg-växelmotor.
Vinkellinjal, linjal, vars ena ända är
försedd med ett tvärstycke, som vid v:s
förflyttning parallellt med sig själv tjänar till
styrning mot ritbrädets kant och som kan
inställas så, att v. bildar rät eller annan
önskad vinkel med kanten. T. B.
Vinkelmått, se Måttverktyg, sp. 611.
Vinketniätningsinstrument, instrument för
geometriska mätningar. För större
noggrannhet begagnas t e o d o 1 i t (se d. o.). Eljest
nyttjas v i n k e 11 r u m m a, bestående av en
lodrätt stående tvådelad cylinder, vars undre
halva är graderad och vars övre är försedd
med dioptersikten; den övre cylinderns
vrid-ningsvinkel avläses på den undres skala
medelst en nonie. För utsättande av räta
vinklar brukas vinkelspegel, två i 45° mot
varandra stående speglar, eller vinkel-
Vinkelmätningsinstrument: t. v. vinkeltrumma, t. h.
upptill vinkelprisma, nedtill schematisk framställning
av vinkelprismats användning (vid avsättandet i
punkten C av en linje, vinkelrät mot linjen AB).
prisma, ett vertikalt monterat glasprisma,
vars bas är en likbent rätvinklig triangel och
vars största sidoyta är speglande. Se även
Goniometer och S e x t a n t. Jfr
Måttverktyg, sp. 611, och
Spegelavläs-n i n g. T. B.
Vinkelns tredelning (lat. trise’ctio a’nguli),
problemet att dela en plan rätlinig vinkel i
tre lika stora delar. Att utföra detta endast
med passare och linjal är omöjligt, men
däremot finnas vissa metoder att göra en sådan
delning med hjälp av en hyperbel och en
passare och även med andra högre kroklinjer.
Nikomedes löste v. med hjälp av konkoiden
och Pappos med användandet av Arkimedes’
spiral. Även Arkimedes sysslade med vissa
konstruktioner för v. Mot slutet av
1500-talet visade Viète, att v. kunde återföras till
lösandet av en kubisk ekvation, varigenom
problemet löstes i princip. En mängd
givetvis fruktlösa försök att på elementär väg
lösa problemet göras dock alltjämt av
personer utan matematisk bildning. T. B.
Vinkelprisma, geod., se Vin
kelmät-ningsinstrument.
Winkeiried [vFijkolrit], Arnold,
schweizisk nationalhjälte, skall enl. traditionen ha
varit en bonde från Stans i nuv.
halvkantonen Nidwalden och i slaget vid Sempach 9 juli
1386 genom sitt självuppoffrande hjältemod
skaffat schweizarna seger över hertig
Leopold av Österrike.
Vinkelriktig avbildning, dets. som k o n
form a v b i 1 d n i n g (se d. o.). Om
vinkelriktig kartprojektion se d. o.
Vinkelrät, mat., se Lodrät.
Vinkelspegel, Vinkeltrumma, geod., se V i
n-kelmätningsinstrument.
Winkler, C lem ens
Alexander, tysk
kemist (1838—1904). Var
1873—1902 prof. i
kemi vid bergsakad. i
Freiberg, från 1896
därjämte rektor. W.
verkade ytterst
förtjänstfullt för
utvecklingen av den
oorganiska, tekniska och
analytiska kemien.
Han upptäckte
grundämnet germanium (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
