581 Vinkelacceleration—Winkler, C. A. 582 periferi grader, ev. halvgrader äro instreckade. Vid sidan av detta sexagesimalsys-t e m har man nu även en indelning av den räta v. i 100 lika delar, nygrader, varje grad i 100 ny minuter och varje sådan i 100 nysekunder (centesimaldel-n i n g). En v:s storlek kan också anges genom att man uttrycker motsv. båges längd medelst radien som enhet (bågmått): 90° motsvarar då Se även Komplement 1, Supplementvinklar och V e r tika 1 v i n k 1 a r. T. B. 2. Ett måttverktyg (se d. o., sp. 611 och bild 30—34). Vinkelacceleration, mek., se Rotation 2. Vinkelavstånd mellan två punkter är vinkeln mellan de räta linjer, som från åskådarens öga gå till de ifrågavarande punkterna. WFnkelblech [-bläl§], Karl Georg, tysk socialteoretiker (1810—65), prof, i Kassel 1839. W. utgav under sign. Karl M a r lo sitt stora verk »Untersuchungen über die Organisation der Arbeit oder System der Welt-ökonomie» (I: 1 1848, 1:2 1853, II 1857, 111, oavslutad, 1859). Armodets upphörande förutsatte enl. W. en måttfullare folkökning, som kunde garanteras genom ålders- och förmögen-hetsbetingelser för rätt att ingå äktenskap. Jorden och jordbruket borde kollektiviseras, handeln och kommunikationerna förstatligas och industrien organiseras i federativa produktivorganisationer under yrkesrepresenta-tioner. Ett dylikt kollektivistiskt samhällsekonomiskt system i en korporativ stat skulle tillförsäkra envar rätten till arbete och arbetets fulla avkastning, möjliggöra socialförsäkring och arbetstidens begränsning samt rättvis beskattning. — Biogr. av W. E. Biermann (2 bd, 1909), som även utgivit hans efterlämnade skrifter (1911). E. F. K. S-n. Vinkelhake. 1. Se Boktryckarkonst, sp. 720—721 och bild. — 2. Linjal, vars sidor bilda en triangel med en rät vinkel; de båda övriga kunna vara antingen 45° el. 30° och 60°. V. tillverkas vanl. av trä el. celluloid. Vinkelhastighet, mek., se Rotation 2. Vinkelhävstång, mek., se Hävstång, sp. 334. Vinkeljärn, se Fasonjärn. Vinkelkran, se Kran, sp. 9. Vinkelkuggar, se Kugghjul och K u gg-växelmotor. Vinkellinjal, linjal, vars ena ända är försedd med ett tvärstycke, som vid v:s förflyttning parallellt med sig själv tjänar till styrning mot ritbrädets kant och som kan inställas så, att v. bildar rät eller annan önskad vinkel med kanten. T. B. Vinkelmått, se Måttverktyg, sp. 611. Vinketniätningsinstrument, instrument för geometriska mätningar. För större noggrannhet begagnas t e o d o 1 i t (se d. o.). Eljest nyttjas v i n k e 11 r u m m a, bestående av en lodrätt stående tvådelad cylinder, vars undre halva är graderad och vars övre är försedd med dioptersikten; den övre cylinderns vrid-ningsvinkel avläses på den undres skala medelst en nonie. För utsättande av räta vinklar brukas vinkelspegel, två i 45° mot varandra stående speglar, eller vinkel- Vinkelmätningsinstrument: t. v. vinkeltrumma, t. h. upptill vinkelprisma, nedtill schematisk framställning av vinkelprismats användning (vid avsättandet i punkten C av en linje, vinkelrät mot linjen AB). prisma, ett vertikalt monterat glasprisma, vars bas är en likbent rätvinklig triangel och vars största sidoyta är speglande. Se även Goniometer och S e x t a n t. Jfr Måttverktyg, sp. 611, och Spegelavläs-n i n g. T. B. Vinkelns tredelning (lat. trise'ctio a'nguli), problemet att dela en plan rätlinig vinkel i tre lika stora delar. Att utföra detta endast med passare och linjal är omöjligt, men däremot finnas vissa metoder att göra en sådan delning med hjälp av en hyperbel och en passare och även med andra högre kroklinjer. Nikomedes löste v. med hjälp av konkoiden och Pappos med användandet av Arkimedes’ spiral. Även Arkimedes sysslade med vissa konstruktioner för v. Mot slutet av 1500-talet visade Viète, att v. kunde återföras till lösandet av en kubisk ekvation, varigenom problemet löstes i princip. En mängd givetvis fruktlösa försök att på elementär väg lösa problemet göras dock alltjämt av personer utan matematisk bildning. T. B. Vinkelprisma, geod., se Vin kelmät-ningsinstrument. Winkeiried [vFijkolrit], Arnold, schweizisk nationalhjälte, skall enl. traditionen ha varit en bonde från Stans i nuv. halvkantonen Nidwalden och i slaget vid Sempach 9 juli 1386 genom sitt självuppoffrande hjältemod skaffat schweizarna seger över hertig Leopold av Österrike. Vinkelriktig avbildning, dets. som k o n form a v b i 1 d n i n g (se d. o.). Om vinkelriktig kartprojektion se d. o. Vinkelrät, mat., se Lodrät. Vinkelspegel, Vinkeltrumma, geod., se V i n-kelmätningsinstrument. Winkler, C lem ens Alexander, tysk kemist (1838—1904). Var 1873—1902 prof. i kemi vid bergsakad. i Freiberg, från 1896 därjämte rektor. W. verkade ytterst förtjänstfullt för utvecklingen av den oorganiska, tekniska och analytiska kemien. Han upptäckte grundämnet germanium (se