Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Winkler, H. K. A.—Vinlusen
584
d. o.), utarbetade och införde i tekniken
kon-taktmetoden för svavelsyretillverkning (se
Svavelsyra) och utbildade den
kemisk-tekniska gasanalysen. W. utgav bl. a.
»An-leitung zur chemischen Untersuchung der
In-dustriegase» (2 bd, 1876—79) och
»Entwick-lung der Schwefelsäurefabrikation» (i
Zeit-schrift für Angewandte Chemie 1900). Led.
av sv. Vet.-akad. (1892). — Biogr. av O.
Brunck i »Das Buch der grossen Chemiker»,
II (1930). K. A. V-g.*
Winkler, Hans Karl Albert, tysk
botanist (f. 1877), blev 1905 prof, i Tübingen,
1912 föreståndare för botaniska
statsinstitu-ten i Hamburg och 1919 tillika prof, vid univ.
där. Han företog 1903
—04 en resa till
Cey-lon, Java, australiska
övärlden och Förenta
staterna. W. har
främst ägnat sig åt
experimentell
morfologi och
ärftlighetslä-ra och bl. a. lämnat
viktiga bidrag till
frågan om apogami
och partenogenes (se
d. o. 2) inom
växtriket samt till
kännedomen om ymphybri-
dernas uppkomstsätt. Han var den förste, som
lyckades experimentellt framställa en
ymp-bastard (mellan tomat och nattskatta). Jfr
Bastard, sp. 993. — Bland hans skrifter
märkas »Pfropfbastarde und pflanzliche
Chimären» (1907), »Solanum Tubingense, ein
ech-ter Pfropfbastard zwischen Tomate und
Nachtschatten» (1908). »Parthenogenesis und
Apogamie im Pflanzenreiche» (s. å.),
»Experi-mentelle Erzeugung von Pflanzen mit
ab-weichenden Chromosomenzahlen» (1916),
»Ver-breitung und Ursache der Parthenogenesis im
Pflanzen- und Tierreiche» (1920), »Rolle von
Kern und Protoplasma bei der Vererbung»
(1924) och »Die Konversion der Gene»
(1930). _ K. A.
Vinkulation (av lat. vinculäre, binda),
hand, och jur. (blott i utländska
rättsförhållanden), en el. annan åtgärd, varigenom
rättsliga band läggas på vissa förmögenhetsobjekt,
sålunda dels sådan påskrift på
innehavar-papper (se d. o.), som fastlåser
fordringsrät-ten vid viss borgenär, dels pantsättning hos
bank av varor, avsedda för försäljning, i syfte
att bereda banken säkerhet för fordran hos
varornas ägare. C. G. Bj.
Vinkuléra, verkställa vinkulation (se d. o.).
Vinköl, socken i Skaraborgs län, s. v. om
Skara, i ö. utkanten av Skånings härads
slättbygd; 32,88 kvkm, 756 inv. (1934). 1,613
har åker, 1,228 har skogsmark. Egendom:
Blombacka. Ingår i V:s och Marums
pastorat i Skara stift, Domprosteriet.
Vinland, nordbornas namn på en del av
Nordamerikas kustland vid el. nära S:t
Law-renceflodens mynningsvik. Enl. Erik Rödes
saga, bevarad i »Ilauksbök» (se II a u k r E
r-lendsson), fördes Leif, son till Erik Röde,
omkr år 1000 under hemsegling från Norge
till Grönland av vinden ur sin kurs och
påträffade ett förut okänt land långt i v., där
det fanns självsådda åkerfält och vinrankor
samt skogsträd av sådana dimensioner, att de
kunde användas till byggnadsmaterial. Hans
berättelse om det funna landet har sannolikt
skapat namnet V., som finnes hos Adam av
Bremen (omkr. 1070) och Are Frode (omkr.
1120). Efter ett misslyckat försök av Erik
Röde och hans son Thorstein att följ, år
återfinna landet företogs våren 1003 ett nytt
försök, denna gång i större skala, med tre skepp
under islänningen Thorfinn Karlsefnis
ledning. Man påträffade då först ett land, fullt
av stora flata stenhällar, som benämndes
Helluland, därpå ett skogbevuxet land,
Mark-land, en udde, Kjalarnes, och en öde sandig
kust, Furöustrandir, varpå man övervintrade
vid Straumsfjorden. Följ, år styrdes färden
mot s. till en plats, som man benämnde H6p,
där man fann åkrar och vilt vin. Under
övervintring här kommo nordborna i konflikt
med infödingarna, varför de nästa vår drogo
sig tillbaka till Straumsfjorden, där den tredje
övervintringen ägde rum. Härefter uppgav
man hoppet att kunna grunda en fast koloni
i V. och återvände till Grönland och Island.
— Berättelsen i Sagan om grönlänningarna
i Flatöboken (se d. o.) avviker i många
stycken från Hauksbokens uppgifter, men den
senare torde böra tillmätas företrädet. Efter
Thorfinns kolonisationsförsök besöktes V.
upprepade gånger av Grönlands nordbor, som
här hämtade bl. a. byggnadsvirke; det sista
isländska omnämnandet är från 1347, men
ännu den 1472 utsända danska expeditionen
till Grönland besökte även Amerikas ö. kust
(jfr Co lu mbua och Cortereal).
Identifieringen av de i Erik Rödes saga
omnämnda platserna stöter på stora
svårigheter, och man har sökt V. på många ställen
av Nordamerikas östkust från S:t
Lawrence-flodens mynning till Bostontrakten. Enl.
Storm skulle V. vara Nova Scotia, enl.
Steens-by området kring S:t Thomas vid S:t
Law-renceflodens mynning mittemot Quebec.
Helluland identifieras täml. allmänt med
Labradors ö. kust; Markland har man sökt på
Labradors s. ö. kust el. New Foundland. -—
Litt.: G. Storm, »Studier over
Vinlandsrej-serne» (av grundläggande art) i Aarböger for
Nordisk Oldkyndighed 1887; W. Hovgaard,
»The voyages of the norsemen» (1914); H. P.
Steensby, »The norsemen’s route» (1918); H.
Hermannsson i The Geographical Review,
XVII, 1927; E. Gray, »Leif Eriksson» (1930;
okritisk). Jfr även D. Brunn, »Erik den röde»
(2:a uppl. 1931). O. Sjn.
Vinlusen, Vinrankslusen, Fyll
o’x-e r a, Phyllo’xera vastätrix, till underfam.
Phylloxerinae bland bladlöss (se d. o.)
hörande art, som är vinodlingens farligaste fiende.
De egentliga skadegörarna äro de
generationer av v., som leva på vinstockarnas rötter,
där de genom sugning framkalla
karakteristiska uppsvällningar (se bild), vilka angripas
av bakterier och svampar och ruttna bort,
så att rötterna till slut fördärvas och
vinstocken torkar. De på rötterna levande
generationerna fortplanta sig alla
partenogene-tiskt (se B 1 a d 1 ö s s, sp. 462).
V. är inhemsk i s. Nordamerika, där den
förekommer på vilt vin och upptäcktes 1853.
Därifrån spred den sig omkr. 1863 till s.
Frankrike, dels till trakten av Bordeaux.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
