Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinlusen, Vinranklusen, Fylloxera - Vinmögel, Falsk mjöldagg - Winnebago, Lake - Vinnerstad - Winnerstrand, Karl Olof Magnus - Winnipeg - Winnipegsjön - Vinnitjenko, V. - Vinnitsa - Vin- och byggnadssäd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Vinmögel—Vin- och byggnadssäd
58(5
Gallbildningar på rötter till vinstock, åstadkomna av
vinlusen.
dels till de s. ö. delarna av Gard, varifrån den
utbredde sig alltmera; omkr. 1880
samman-flöto de båda områdena, varefter invasionen
fortsatte norrut, så att 1884 mer än en
tredjedel av landets vingårdar voro ödelagda
och de övriga mer el. mindre angripna. I
Tyskland uppträdde den 1874 nära Bonn, men
genom energiska utrotningsåtgärder lyckades
man stoppa dess framfart, så att 1913 endast
853 har av landets till 13,000 har beräknade
vingårdar voro angripna. Egendomligt nog
spred sig v. till Kalifornien ej från ö. Amerika
utan från Frankrike. Den viktigaste
bekämp-ningsåtgärden är av förebyggande natur.
Man utgår därvid från den iakttagelsen, att
de vilda vinarter i Mississippidalen, på vilka
v. först upptäcktes, ej taga någon nämnvärd
skada av angreppet. Man har därför börjat
ympa det europeiska vinet på dessa vilda
vinarters rotstockar; se vidare V i n r a n k a,
sp. 589. I. T-dh.
Vinmögel, sjukdom, även kallad Falsk
m j ö 1 d a g g, hos vinplantan (Vitis vinifera)
o. a. Vitis-arter, förorsakad av
bladmögelsvampen (se B 1 a d m ö g e 1) Plasmopara
viti-cola. Svampen framkallar missfärgning av
bladen i deras helhet el. fläckvis, och på
undersidan av de angripna partierna framkommer
ett vitt ludd, bestående av konidiebärare.
Även unga skott, klängen och de unga
druvorna angripas. Bladen avfalla i förtid, och
druvornas utveckling undertryckes. Se även
Plasmopara. Th. Lfs.
Winnebago [a)inibél’gäu], Lake, insjö i
Wisconsin, U. S. A., 228 m ö. h., avrinner
genom Fox river till Michigansjön; 558 kvkm.
W. är uppkallad efter siouxstammen
winnebago, som urspr. varit bosatt vid sjön.
Vinnerstad, socken i Östergötlands län,
Aska härad, på nordligaste delen av
östgöta-slätten, närmast s. om Motala ström och v.
delen av sjön Boren; 20,85 kvkm, 1,149 inv.
(1934). 1,157 har åker, 450 har skogsmark.
I V. ligger Motala kraftverk (se d. o.).
Egendom: Charlottenborg (se d. o.). Ingår i V:s
och V. Stenby pastorat i Linköpings stift,
Aska kontrakt.
Winnerstrand, Karl Olof Magnus,
skådespelare (f. 1875 28/s). W. var 1901—02
anställd vid Sydsvenska skådebanan (E.
Hill-berg), 1902—04 vid Hj. Selanders sällskap,
1904—05 vid Folkteatern i Göteborg, 1905—
06 vid Dramatiska teatern och 1906—19 vid
Vasateatern samt är från 1919 åter fäst vid
Dramatiska teatern. W. är en utomordentligt
smidig, elegant och fantasifull skådespelare
med strålande humör och festlig brio. Hans
fält är komedien och lustspelet, men han har
också känsligt och
intelligent löst
allvarligare uppgifter. Bland
hans roller märkas
En idealisk äkta man,
Valentine i »Man kan
aldrig veta», Karl
Henrik i »Gamla
Heidelberg», Montford i
»Mister Ernst», Frida
i »2X2=5», Knock,
Jokern, Guy de Vere
i »Bland bålde
ridders-män», Ernst Scholtz i
»Markis v. Keith»,
Granger i »Fadershjärtat» och Rochenoire
i »Damen i vitt». — W. är sedan 1906
g. m. Karolina Alfrida (Frida) W.,
f. Ku mlin (f. 188 1 23/4), 1913—19
anställd vid Vasateatern, där hon med
framgång uppbar komediens och lustspelets
hjäl-tinneroller, och från 1919 fäst vid Drama
tiska teatern. G. K-g
Winnipeg [coi’nipeg], huvudstad i prov.
Ma-nitoba, Kanada, vid Red river och dess biflod
Assiniboine; 218,785 inv. (1931; 1,624
svensktalande inv. över 10 år 1921). W. är
präriepro-vinsernas största stad och handelscentrum samt
en av Kanadas största järnvägsknutar, där
pa-cifikbanorna och talrika sidolinjer till dem
sammanlöpa; flyghamn, över W. distribueras
största delen av prärieprovinsernas veteskörd,
varför staden är en av jordens förnämsta
handelsplatser för vete; dessutom handel med
boskap, trävaror och pälsverk (årliga mässor);
Hudson-bay-kompaniet har ett huvudkontor i
W. Stora järnvägsverkstäder och kvarnar
m. m. Staden är säte för University of
Ma-nitoba (gr. 1877; 3,162 stud. 1931—32) o. a.
högre läroanstalter samt för rom.-kat.
ärkebiskop och anglikansk biskop. — Det nuv.
W. uppstod omkr. 1870 och tillväxte
synnerligen hastigt i samband med
järnvägsanläggningarna och prärieprovinsernas kolonisering
(1881 7,985 inv., 1901 42,340 inv., 1911
136,035 inv.).
Winnipegsjön [<wi’nipeg-], eng. Lake
Winnipeg, insjö i prov. Manitoba, Kanada, 216 m
ö. h.; avrinner genom Nelson river mot n. ö.
till Hudson bay; 24,497 kvkm, största djup
21 m. I W. utmynna Saskatchewan (se d. o.),
Winnipeg river (från Lake of the Woods)
samt avloppet för Manitobasjön (se d. o.) och
Winnipegosissjön (5,402 kvkm).
Vinnitjenko [-tjä’nkå], V., se V y n n
y-t j e n k o.
Vinnitsa [vi’njitsa], ukr. Vynnytsia, stad i
Podolien, i v. Ukraina, Sovjetryssland, vid
floden Bug; 70,500 inv. (1931). Betydande
handel och industri (bl. a. superfosfatfabrik,
gju-terier och sågverk).
Vin- och byggnadssäd. Då tionden till
biskopen, sockenkyrkan och de fattiga under
Gustav I:s regering indrogs till kronan, fingo
kyrkorna därav bidrag till kostnaden för vin
(vinsäd) och kyrkobyggnadens uppehållande
(byggningssäd), som i kronans räkenskaper
sedermera upptagits under namn av v. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
