- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
585-586

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinlusen, Vinranklusen, Fylloxera - Vinmögel, Falsk mjöldagg - Winnebago, Lake - Vinnerstad - Winnerstrand, Karl Olof Magnus - Winnipeg - Winnipegsjön - Vinnitjenko, V. - Vinnitsa - Vin- och byggnadssäd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

585 Vinmögel—Vin- och byggnadssäd 58(5 Gallbildningar på rötter till vinstock, åstadkomna av vinlusen. dels till de s. ö. delarna av Gard, varifrån den utbredde sig alltmera; omkr. 1880 samman-flöto de båda områdena, varefter invasionen fortsatte norrut, så att 1884 mer än en tredjedel av landets vingårdar voro ödelagda och de övriga mer el. mindre angripna. I Tyskland uppträdde den 1874 nära Bonn, men genom energiska utrotningsåtgärder lyckades man stoppa dess framfart, så att 1913 endast 853 har av landets till 13,000 har beräknade vingårdar voro angripna. Egendomligt nog spred sig v. till Kalifornien ej från ö. Amerika utan från Frankrike. Den viktigaste bekämp-ningsåtgärden är av förebyggande natur. Man utgår därvid från den iakttagelsen, att de vilda vinarter i Mississippidalen, på vilka v. först upptäcktes, ej taga någon nämnvärd skada av angreppet. Man har därför börjat ympa det europeiska vinet på dessa vilda vinarters rotstockar; se vidare V i n r a n k a, sp. 589. I. T-dh. Vinmögel, sjukdom, även kallad Falsk m j ö 1 d a g g, hos vinplantan (Vitis vinifera) o. a. Vitis-arter, förorsakad av bladmögelsvampen (se B 1 a d m ö g e 1) Plasmopara viti-cola. Svampen framkallar missfärgning av bladen i deras helhet el. fläckvis, och på undersidan av de angripna partierna framkommer ett vitt ludd, bestående av konidiebärare. Även unga skott, klängen och de unga druvorna angripas. Bladen avfalla i förtid, och druvornas utveckling undertryckes. Se även Plasmopara. Th. Lfs. Winnebago [a)inibél'gäu], Lake, insjö i Wisconsin, U. S. A., 228 m ö. h., avrinner genom Fox river till Michigansjön; 558 kvkm. W. är uppkallad efter siouxstammen winnebago, som urspr. varit bosatt vid sjön. Vinnerstad, socken i Östergötlands län, Aska härad, på nordligaste delen av östgöta-slätten, närmast s. om Motala ström och v. delen av sjön Boren; 20,85 kvkm, 1,149 inv. (1934). 1,157 har åker, 450 har skogsmark. I V. ligger Motala kraftverk (se d. o.). Egendom: Charlottenborg (se d. o.). Ingår i V:s och V. Stenby pastorat i Linköpings stift, Aska kontrakt. Winnerstrand, Karl Olof Magnus, skådespelare (f. 1875 28/s). W. var 1901—02 anställd vid Sydsvenska skådebanan (E. Hill-berg), 1902—04 vid Hj. Selanders sällskap, 1904—05 vid Folkteatern i Göteborg, 1905— 06 vid Dramatiska teatern och 1906—19 vid Vasateatern samt är från 1919 åter fäst vid Dramatiska teatern. W. är en utomordentligt smidig, elegant och fantasifull skådespelare med strålande humör och festlig brio. Hans fält är komedien och lustspelet, men han har också känsligt och intelligent löst allvarligare uppgifter. Bland hans roller märkas En idealisk äkta man, Valentine i »Man kan aldrig veta», Karl Henrik i »Gamla Heidelberg», Montford i »Mister Ernst», Frida i »2X2=5», Knock, Jokern, Guy de Vere i »Bland bålde ridders-män», Ernst Scholtz i »Markis v. Keith», Granger i »Fadershjärtat» och Rochenoire i »Damen i vitt». — W. är sedan 1906 g. m. Karolina Alfrida (Frida) W., f. Ku mlin (f. 188 1 23/4), 1913—19 anställd vid Vasateatern, där hon med framgång uppbar komediens och lustspelets hjäl-tinneroller, och från 1919 fäst vid Drama tiska teatern. G. K-g Winnipeg [coi'nipeg], huvudstad i prov. Ma-nitoba, Kanada, vid Red river och dess biflod Assiniboine; 218,785 inv. (1931; 1,624 svensktalande inv. över 10 år 1921). W. är präriepro-vinsernas största stad och handelscentrum samt en av Kanadas största järnvägsknutar, där pa-cifikbanorna och talrika sidolinjer till dem sammanlöpa; flyghamn, över W. distribueras största delen av prärieprovinsernas veteskörd, varför staden är en av jordens förnämsta handelsplatser för vete; dessutom handel med boskap, trävaror och pälsverk (årliga mässor); Hudson-bay-kompaniet har ett huvudkontor i W. Stora järnvägsverkstäder och kvarnar m. m. Staden är säte för University of Ma-nitoba (gr. 1877; 3,162 stud. 1931—32) o. a. högre läroanstalter samt för rom.-kat. ärkebiskop och anglikansk biskop. — Det nuv. W. uppstod omkr. 1870 och tillväxte synnerligen hastigt i samband med järnvägsanläggningarna och prärieprovinsernas kolonisering (1881 7,985 inv., 1901 42,340 inv., 1911 136,035 inv.). Winnipegsjön [<wi'nipeg-], eng. Lake Winnipeg, insjö i prov. Manitoba, Kanada, 216 m ö. h.; avrinner genom Nelson river mot n. ö. till Hudson bay; 24,497 kvkm, största djup 21 m. I W. utmynna Saskatchewan (se d. o.), Winnipeg river (från Lake of the Woods) samt avloppet för Manitobasjön (se d. o.) och Winnipegosissjön (5,402 kvkm). Vinnitjenko [-tjä'nkå], V., se V y n n y-t j e n k o. Vinnitsa [vi'njitsa], ukr. Vynnytsia, stad i Podolien, i v. Ukraina, Sovjetryssland, vid floden Bug; 70,500 inv. (1931). Betydande handel och industri (bl. a. superfosfatfabrik, gju-terier och sågverk). Vin- och byggnadssäd. Då tionden till biskopen, sockenkyrkan och de fattiga under Gustav I:s regering indrogs till kronan, fingo kyrkorna därav bidrag till kostnaden för vin (vinsäd) och kyrkobyggnadens uppehållande (byggningssäd), som i kronans räkenskaper sedermera upptagits under namn av v. Sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 27 18:28:35 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free