Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Vin- och spritcentralen—Vinranka
588
denna del av kronotionden indragits till
statsverket fr. o. m. 1871 mot årlig ersättning
till vederbörande kyrkor efter
medelmarke-gångspris samt stadgad forsellönsersättning,
har dylik »indelningsersättning» utgått till
kyrkorna. 1931 väckte riksdagen fråga om
indragning el. avlösning av denna
ersättning. Frågan är föremål för särskild
utredning på K. m:ts uppdrag. (Schg.)
Vin- och spritcentralen, a.-b. (förk.
Spritcentralen), bildades 1917 på initiativ av
dr I. B r a 11 (se d. o.) i syfte att inom
partihandeln med spritdrycker och viner genomföra
den princip om det privatekonomiska
intressets avkoppling, som lagts till grund för
systembolagsorganisationen inom detaljhandeln.
Urspr. ett dotterföretag till a.-b.
Stock-hol m ssystemet (se d. o.), övertog V.
Reymersholms gamla spritförädlings-a.-b:s
spritfabriks rörelse, inlöste samtliga enskilda
vin- och sprithandelsfirmor och etablerade
därmed ett faktiskt, om än ej formellt
monopol på all rening av brännvin samt all
försäljning av spritdrycker och viner till
systembolagen. 1920 lösgjordes V. från
Stockholms-systemet, och Stockholmssystemets
stamaktier övertogos av ett konsortium av 10 av
K. m:t godkända pers. Denna organisation
lagfästes av 1923 års riksdag, och V. blev
av K. m:t koncessionerat monopolbolag för
partihandeln med spritdrycker och viner.
Efter vissa organisationsändringar,
beslutade av riksdagen 1930, har V. ett aktiekap.
av 15 mill. kr., därav 400,000 kr. i
stamaktier, som omhänderhavas av det
ovannämnda 10-mannakonsortiet, och 14,600,000 kr.
i preferensaktier, som ägas av
Pensionsför-säkringsfonden. Utdelningen på stamaktierna
är begränsad till %, på preferensaktierna
till 5 %. K. m:t utser halva styrelsen,
däribland ordf, och v. ordf., samt jourhavande
revisor, överskjutande vinstmedel
inlevereras till statsverket. Bolagets koncession är
sexårig.
V. har huvudkontor i Stockholm, filialer i
Göteborg, Malmö, Sundsvall och Funchal
(Madeira). Rening av brännvin bedrives av
bolaget vid fabriker i Stockholm (Reymersholm),
Södertälje, Åhus, Eslöv, ödåkra, likör- och
bärvinstillverkning i Karlshamn samt
tillverkning av råbrännvin vid spritfabriker i
Rödaled och Hälsingborg. I Frankrike har
bolaget egen infonpationsbyrå. E. R-g.
Vinodling, se Vinranka.
Vinogradov [vinagra’daf], Pavel (sir Paul)
Gavrilovitj, rysk historiker (1854—1925).
Var 1884—1902 prof, i historia i Moskva, från
1903 jur. prof, i Oxford och erhöll 1917
engelskt adelskap. V. var en av Europas
främsta medeltidskännare. Ilans huvudverk var
ett banbrytande arbete om den engelska
livegenskapens uppkomst, »Villainage in
England» (1892; ny uppl. 1921). V. utgav bl. a.
även »The growth of the manor» (1905),
»Roman law in mediæval Europé» (1909),
»Out-lines of historical jurisprudence» (2 dir, 1920
—23) och »Custom and right» (1925). V. S-g.*
Vinogradskij [vinagra’tski], Sergej N
i-kolajevitj, rysk mikrobiolog (f. 1856),
en av markbakteriologiens grundare och
främsta. V. tvekade vid val av bana, studerade
bl. a. två år musik men blev så botanist.
1886—90 tillkom i Strassburg (hos De Bary)
och Zürich hans storverk: upptäckterna av
svavel- och järnbakteriernas bränslen och av
salpeterbildarna samt deras kemosyntetiska
assimilation (se d. o.,
sp. 332) av kolsyra, »en
av de viktigaste
upptäckter i fysiologien».
I Petersburg
upptäckte han den första fritt
levande
kvävesamlan-de bakterien. V. var
där 1891—1902
avdelningschef och 1902—
05 dir. vid kejserliga
inst. för
experimentell medicin. Han
avgick, trött på
stadsliv, politik och
för
valtning, och levde mest för sin musik på
sitt storgods i Podolien, tills revolutionen tog
allt han ägde utom en villa i Schweiz, dit han
flydde. Efter en kort anställning i Belgrad
kom V. 1922 till Pasteurinstitutet, satte upp
laboratorium i Brie nära Paris och verkar
där ännu som förnyare av markbakteriologien
med sina genialt enkla, smidigt anpassade
metoder. V. förenar sällsynt väl analytiskt
skarpsinne med biologisk blick och gåva att
se; hans fysiologiska rön ha till stor del gjorts
med mikroskopet. Även hans flärdlöst
eleganta, klara stil röjer mästaren. Led. av sv.
Vet.-akad. (1934). L.-G. R-ll.
Vinpalm. bot., se Borassus.
Vinpenningar, se V i n ö r e n.
Vinprovare, ett slags areometer (se d. o.).
Vinranka, Vinstock, buskartade
klänge-växter av vinsläktet, Vitis, tillhörande
vinfamiljen, Vitaceae. Omkr. 40 arter äro kända
från n. halvklotet; de flesta finnas i
Nordamerika och Östasien. Bladen äro femflikiga;
de små blommorna ha fem grönaktiga
kronblad. Frukten, som kallas druva, är ett
klot-runt eller ovalt avlångt bär med 2—4
päron-formiga frön (se även Russin och Korinter).
De mogna druvorna ha en matt grön,
gulaktig, röd el. violett daggblå färg. Vinklasarna
alstras av årsskott, utvuxna från kraftiga
knoppar, och ju lägre druvorna hänga, dest»
bättre bli de. De blombärande årsskotten
toppas, så att endast en eller två klasar bildas.
Den äkta vinranka n, Vitis vinifera,
härstammar från Kaukasus och länderna vid
Kaspiska havet, och fröfynd av den, som gä
tillbaka till yngre stenåldern, ha gjorts i
Alpländernas pålbyggnader, Egypten och Irak.
Från Asien och ö. Medelhavsländerna spreds
den av fenicierna till v. Europa. Om kult se
D i o n y s o s, sp. 960. De viktigaste
amerikanska v. äro V. labrusca (fox grape,
rävdruvor) och V. aestivalis från ö. samt V.
Lin-cecumi från s. v. Nordamerika. Dessa arter och
deras korsningsprodukter lämna de
värdefullaste druvorna och vinerna. V. amurensis från
n. ö. Asien odlas upp till Stockholmstrakten
för sina ornamentala, om hösten
purpurfär-gade blad. — Om det som prydnad odlade
jungfruvinet se Vildvin.
Lönande vinodling existerar endast i
varmtempererat klimat med en årlig
medel-temp. av 15°C och en värme under
vegetationsperioden, som är tillräcklig för att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
