Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
Winroth —V insarp
590
nedre delarna av skotten skola
mogna. Där värmen är mycket
hög och torka råder, är
bevattning nödvändig. I n.
vinodlings-områdena kan v. endast odlas i
vinberg, d. v. s. mot s. brant
sluttande mark, ty riklig tillgång
på sol är ett villkor för hög
soc-kerhalt hos druvorna och ett
värdefullt vin. Lätt kalkrik och
stenbunden mark anses bäst. För
att undvika jordtrötthet uthugger
man vinbergsodlingarna, när de
äro omkr. 50 år, och de läggas
i träda el. besås med lucern el.
andra kvävesamlande växter. De
viktigaste vinodlande länderna
finnas angivna i tab. vid art.
Vin, sp. 545. I Europa går v:s
nordgräns från Loires mynning
över Bonn upp till Magdeburg. I
U. S. A. odlas den europeiska
(äkta) v. främst i Kalifornien,
där utmärkta vinsorter och russin
frambringas, medan rikt givande vingårdar
med V. labrusca och V. aestivalis kanta sjöar
och floder i Ontario, New York och Ohio.
Endast få kvalitetssorter lämpa sig för
drivning. De finaste växthusdrivna
dessertdru-vorna importeras från Nederländerna och
Belgien (främst från Hoeylaert vid Bryssel).
Flera insekter och svampsjukdomar härja
v. Viktigast äro vinmögel (se d. o.) och vin
lusen (se d. o.). Vinlusens härjningar under
årtiondena närmast före och efter år 1900
tvungo vinodlarna att ympa de
europeiska kvalitetssorterna på de vinlusresistenta
amerikanska v., och till ympunderlag visade
sig V. riparia bäst. Underlagsrankorna ha
dock andra anspråk på markens kalkhalt och
vattenhushållning än de europeiska v. Detta
medförde flera nationalekonomiskt ödesdigra
förändringar. Många små och medelstora
vinodlare ruinerades, och i deras ställe trädde
storgodsen, och vinodlingen flyttades från
Sydportugals sandiga slätter och Frankrikes,
Spaniens och Nordportugals berg- och
dalsluttningar till de bördiga åkrarna. I
Sveriges s. delar lämna v. på kalljord under
solvarma år rätt goda skördar. Lämpliga
sorter äro vit sockerdruva, dr Schmidtmanns
och blå Burgunder. Lämpligast i svenska
växthus är Frankenthaler. Vid övervintring
i frostfri, sval källare kan v. även odlas i
kruka i boningsrum. E. S-g.
Winroth, Alfred Ossian, rättslärd (1852
14/3—1914 23/u). Blev jur. kand. 1877, docent
i Uppsala 1879, e. o. prof, i romersk rätt och
rättshistoria i Lund 1880, prof, i civilrätt där
1892, jur. hedersdr i Uppsala 1893, e. o. prof,
i civilrätt där 1899, prof. 1905, prof, vid
Stockholms högskola 1907. Efter
tjänstgöring i domstolspraxis utnämnd v.
häradshövding 1880, tidtals adjungerad i hovrätterna.
W. var en framstående undervisare, som
utövade stort inflytande på de juridiska
studierna. Hans rättsvetenskapliga författarskap,
huvudsaki. i svensk rättshistoria och civilrätt,
är högst betydande; det vittnar om
enastående forskningsflit och uthållighet samt om
energiskt tillgodogörande av arkivmaterial
och domstolspraxis, där enl. W:s uppfattning
Äkta vinranka, Vitis vinifera.
den verkliga svenska rätten stod att finna.
Sin egen uppgift såg han i att noggrant
återge denna rätt och påvisa dess historiska
tillblivelse, knappast i något systematiserande
därav eller i
utvinnande av dess
ledande grundtankar, än
mindre i angivande
av riktlinjer för
rättens framtida
utveckling. Kritiska
anmärkningar fingo dock
emellanåt plats i W :s
arbeten. Bland dessa
må nämnas »Om
tjen-stehjonsförhållandet
enligt svensk rätt», I
(1878; akad. avh.),
»Om arfvingarnes
an
svarighet för arflåtarens förbindelser» (1879;
akad. avh.), »Ur mina föreläsningar» (I,
»Äktenskapshindren», 1890; II, »Äktenskaps
ingående», 1892), det brett anlagda,
ofullbordade verket »Svensk civilrätt» (5 bd,
1898—1909) samt »Handbok i svensk
civilrätt» (I 1904, II 1911; ävenledes ofullb.).
Postumt har (av K. Lamm 1917) utgivits »Köp
av lös egendom». I en del skrifter av
politiskreformatorisk eller personligt polemisk art,
bl. a. förord till delar av verket »Svensk
civilrätt» samt »Strödda uppsatser», VI—
VIII (1912—13), framträder W. som
pessimistisk, icke alltid objektiv samhällskritiker
med sarkastiskt skrivsätt.
W:s broder Julius Teodor W.,
post-expeditör (1837—1921), stiftade genom
testamente till Stockholms högskola Professor A.
O. W :s minnesfond för stipendier åt
behövande studerande vid högskolans stats- och
rättsvetenskapliga fakultet. C. G. Bj.
Vinruta, bot., se Ruta.
Vinrättighet, se Alkoholstatistik,
sp. 539.
Vinsarp, egendom i Dalums socken,
Älvsborgs län, n. n. ö. om Ulricehamn; 301 har,
därav 67 har åker; tax.-värde 101,200 kr.
(1932). Hette urspr. Tummatorp men fick, då
Vinstorpaätten i slutet av 1400-talet gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
