Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Vinsch—Vinstorpaätten
592
V. till sätesgård, namnet (Nya) Vinstorp. Det
övergick på 1500-talet till släkterna
Gyllen-stierna och Ulfsparre och ägdes
1701—1800-talets mitt av släkten Fägerskiöld.
Vinsch, se Spel.
Vinsläktet, bot., se Vinrank a.
Vinslöv. 1. Landskommun i Kristianstads
län, V. Göinge härad, i skogs- och
jordbruksbygden s. ö. om Hässleholm; 69,48 kvkm,
1,986 inv. (1934). Når i s. v. upp på
Näv-lingeåsen. Tills, m. V:s köping (se nedan)
3,078 har åker och 2,883 har skogsmark.
Egendom: Araslöv. V :s församling (71,48
kvkm, 3,570 inv. 1934) omfattar köpingen och
landskommunen. Den utgör tills, m. Nävlinge
ett pastorat i Lunds stift, V. Göinge kontrakt.
2. Köping, bildad 1 jan. 1934 av
förutvarande municipalsamhället V. i V:s
landskommun (se ovan); 2 kvkm, 1,584 inv. (1934).
V. har station vid Kristianstad—Hässleholms
järnväg samt livlig handel och småindustri.
Tax.-värde å fastighet 2,374,400 kr. (1932),
tax. inkomst 810,250 kr.
Winslöw, J a k o b, dansk läkare och
ana-tom (1669—1760), urspr. teolog, sedan
pro-sektor hos Caspar Bartholin d. y. Påverkad
av Bossuet, övergick W. till katolska läran
1699 och tog förnamnet Benignus efter
denne. W. blev 1743 prof, i Paris. W:s
»Exposition anatomique de la structure du corps
humain» (1732) åtnjöt länge anseende som
lärobok. Hans självbiogr. (på fr.) utgavs 1912
av V. Maar. E. Ebg.*
Vinsnes, Johan F rederi k, norsk
författare (f. 1866 2S/s), apotekare. V. har utgivit
åtskilliga realistiska el. psykologiserande
romaner, av vilka de bästa äro
»Overretssag-föreren» (1907) och storstadsskildringen »Et
gadekryds» (1914). Konstnärligt värde har
också hans drama »Wurm» (1906) med motiv
från norskt 1600-tal. J. L-t.
Vinstandel, anordning, genom vilken på
grund av formligt avtal — el. åtm. bindande
löfte från arbetsgivare — i ett företag
anställda personer få andel i företagets »vinst»
för en viss period, vanl. utan att förpliktas
att bära någon del av ev. förlust. Med »vinst»
förstås då alltid överskott över alla
egentliga produktionskostnader, ehuru än med, än
utan inberäkning i dessa
produktionskostnader av en viss ränta på det i företaget
använda kapitalet. V. kunna f. ö. beräknas och
komma till utbetalning på flera sätt, varför
man också kan tala om olika
»vinstandels-system». Företeelser av vitt skild natur
hänföras ofta härunder, så t. ex. tantième
(se d. o.), välfärdsinrättningar av
många slag och p r e m i e s y s t e m (se
Arbetslön, sp. 1263). Med vinstandelssystem
avses att åstadkomma en högre grad av
solidaritet mellan arbetsgivaren och arbetarna
samt att å ena sidan tillförsäkra det företag,
vari ett sådant system införts, åtm. en
stamtrupp av fasta arbetare med intresse för
företagets framgång, å andra sidan bereda
arbetarna så goda löneinkomster som möjligt,
under förutsättning, att företaget skall
kunna bära sig och lämna skälig behållning. Mot
all egentlig socialism står varje
vinstandelssystem i bestämd motsättning, då det strängt
fasthåller den enskilda äganderätten till
kapitalet och arbetsgivarens auktoritet. — Vinst-
andelssystemets praktiska genomförande är
förenat med många svårigheter. 1 flera företag
är af färsvinsten alltför växlande eller ringa
och osäker, för att ett dylikt system skulle
kunna leda till avsevärt resultat.
Erfarenheten synes ha visat, att system, som avsett
egentlig andel i totalvinsten eller kvotdel där
av i större företag, väl lämpat sig för
företagsledaren och hans närmare ansvariga
medhjälpare men varit mindre effektiva eller
upprätthållbara för arbetarna, ju större antal av
dessa det gällt att få med. I varuhus ha
systemen vanl. tillämpats för varje avd. och
bransch för sig. Individuell tillämpning för
varuutköi are, kommissionsförsäljare m. fl. är
bekant även i Sverige. Generella
vinstandelssystem ha stundom förbundits med
utbetalning under form av aktier i företaget eller
andra andelsbevis, vilket medfört övergång
till andelsägarsystem (eng.
copartnership). Krigsårens krav på industriell
demokrati medförde ökat intresse även för
vinstandelstanken, vilken redan tidigare
utformats i riktning mot »arbetarnas
medintres-sentskap» (se Kooperation, sp. 1181). —
Litt.: J. Leffler, »Om olika löneformer med
särskildt afseende på s. k. vinstandelssystem»
(1893); N. Fredriksson i Social Tidskr. 1910;
E. Sommarin i Tiden s. å.; »Profit sharing and
labour copartnership in the United kingdom»
(1912), »Profit sharing and copartnership
abroad» (1914), båda arbetena publicerade av
Board of trade i London; A. W. Burrit m. fl.,
»Profit sharing» (1912). Se även B ö
h-mert, V. (E. F. K. S-n.)
Vinstandelssystemet, se Vinstandel.
Vinsten. 1. (Kem.) C r e’m o r ta’rtari,
surt kaliumtartrat (se Vinsyra), KC4H5O6,
bildas vid vinjäsning, varvid det som rå v.
avsätter sig i jäskaren. Renat utgör saltet
ett vitt, svårlösligt pulver, som bl. a. nyttjas
i bakpulver. G. S-ck.
2. Se Tändernas sjukdomar och
vård, sp. 972.
Vinstock, bot., se Vin rank a.
Winston-Salem [a>i’nsten-séi’lom], stad i n.
v. delen av Nord-Carolina, U. S. A.; 75.274
inv. (1930). Stora tobaksfabriker,
bomullsindustri m. m.
Vinstorpaätten, svensk medeltidssläkt, upp
kallad efter sätesgården Vinstorp (se Vin
s-a r p); vapen: kluven sköld med halv lilja i
högra fältet och två snedbjälkar i det vänstra.
Den äldste kände medlemmen, väpnaren
Udde Mattsson, bodde på 1360-talet på
Vinstorp. Bland hans söner märkas biskopen
i Skara Sigge Uddsson (d. 1435),
riddaren Knut Uddsson (d. 1435) och
väpnaren Bengt Uddsson till Vinstorp,
ihjälslagen 1436 el. 1437 under Erik Pukes
uppror. Pengt Uddssons söner riddaren
Staffan Bengtsson och väpnaren Karl
Bengtsson voro båda riksråd och ägde
efter varandra Vinstorp; den förre stupade
på danska sidan i slaget vid Brunkeberg 1471,
den senare åter tillhörde till sin död 1493
det nationella partiet. Med Karl Bengtssons
son riddaren och hövitsmannen på öresten
Örjan Karlsson till Vinstorp
utslocknade ätten på manssidan 1500; Vinstorp
övergick då genom hans syster Anna
Karls-dotter (d. 1552), g. m. Erik Eriksson (Gyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
