- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 20. Wallmark - Öändan /
597-598

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

597

Winterhjelm—Winther

598

rinnan Eugénie med sina hovdamer» (1855).
Porträtt av W. finnas i Louvre och Versailles
(hertiginnan av Orleans, kejsarinnan Eugénie
m. fl.). Se bilder på sp. 595 och vid Eugénie,
sp. 1143. (E. L-k.)

Winterhjelm, Hedvig Charlotta, f.
Fors m a n, skådespelerska (1838—1907). W.
blev 1854 elev vid Kungl. teatern och var
1858—60 anställd vid O. Anderssons sällskap,
1860—63 vid Mindre
teatern, 1863—67 vid
W. Åhman—M.
Pou-settes sällskap, 1867
—72 vid Svenska
teatern i Helsingfors och
1872—75 vid W.
Äh-mans sällskap i
Göteborg och Oslo. Hon
ägnade sig sedan åt
gästspel, bl. a. i
Stockholm 1879, 1883 och
1887, samt åt en högt
skattad
lärarverksam-het. W. var en
tek

niskt fulländad skådespelerska med
intelligent uppfattning, lidelsefullt temperament
samt ädel och själfull framställning av det
högre dramats och det borgerliga
skådespelets stora kvinnokaraktärer. Bland hennes
roller märkas lady Macbeth i »Macbeth»,
prinsessan Eboli i »Don Carlos», Adrienne
Lecouvreur, Jane Eyre, Thusnelda i
»Fäkta-ren i Ravenna», Regina v. Emmeritz, Katri
i »Daniel Hjort», Fru Inger till östråt, fru
Alving i »Gengångare», Arria i »Arria och
Messalina» och Maria Stuart (Björnson) samt
i Helsingfors 1869 Lea (A. Kivi) på finska
språket. W. var från 1866 g. m.
skådespelaren F. Raa (se d. o.) och från 1875 omgift,
med K. A. W. (se nedan). G. K-g.

Winterhjelm, Kristian Anastas, norsk
skriftställare (1843—1915), bror till O.
Winter-Hjelm. Var 1865—74 teater- och
litteraturanmälare i Oslotidningen Morgenbladet,
redigerade sedan bl. a. 1874—79 Ny
lllustre-ret Tidende och 1876—78 Norsk Tidsskrift for
Literatur. W. var från 1883 korrespondent
i Stockholm till Aftenposten. W. skrev,
delvis under pseud. Johannes Norman,
romaner och skisser och utgav under sign.
Diplomaticus 1906 de politiska
broschyrerna »Den norske kongemagt» och »I
Sverige 1905». Om hans hustru, Hedvig W.,
se ovan. E. F-t.*

Winter-Hjelm, Otto, norsk musiker (1837
—1931), bror till K. A. Winterhjelm.
Studerade musik i Leipzig och Berlin, ledde
filharmoniska sällskapet i Oslo 1863—71 och
blev organist i Trefaldighetskyrkan 1874. W.
framträdde även som musikkritiker, utgav en
orgelskola och orgelpreludier samt var en
ansedd tonsättare (i Schumanns anda) av
såväl större verk som mindre för manskör,
solosång och piano. Av de större märkas två
symfonier, kantat vid Lutherfesten 1883 och
kantaten »Lyset» av B. Björnson m. fl. T. N.

Vinterkonungen, se Fredrik, sp. 1096.

Vinterkorn, tidigt mognande fyrradigt (eg.
sexradigt) korn, odlat som höstsäd;
förekommer något i sydligaste Sverige. II. J. Dft.

Vinterkrasse, skarpt smakande, förr odlad
form av sommargyllen, Barbaraea lyrata.

Vinterkörsel, se Byggningshjälpen.
Vintermyggor, zool., se Harkrankar.

Vintermånad, gammalt namn på november.
Vinternarr, bot., se Eranthis hiemalis.
Wi’nternitz, Moritz, österrikisk indolog
(f. 1863), 1902 e. o. och 1911 ord. prof, i Prag
i indisk filosofi och etnologi. W. har utgivit
»The Äpastambiya Grihyasütra» (1887) och
»The Mantrapätba» (1897; i Anecdota
Oxoni-ensia; med övers.) samt skrivit bl. a. »Das
altindische Hochzeitsrituell» (1892) och »Die
Frau in den indischen Religionen» (d. I, »Die
Frau im Brahmanismus», 1920). Hans
huvudarbete är det betydande verket »Geschichte
der indischen Litteratur» (3 bd, 1905—22). Lqr.

Wknternitz, W., se Kall vattenkur.

Vinternot, se Fiskredskap, sp. 500.

Vinterpalatset, se Leningrad, sp. 993
och bild 2.

Vintersporer, bot., se Rost svampar och
Spor.

Vinterståndare, växter, vilkas frön spridas
under vintern, t. ex. al, kaveldun och rölleka.

Vintersömn, hos många däggdjur (björn,
grävling, igelkott, fladdermöss, murmeldjur,
sjusovare m. fl.) under den kalla årstiden
inträdande sömnlikt tillstånd med starkt
nedsatt andning, fördröjd hjärtverksamhet och
kraftig reduktion av kroppstemp. Djur, som
falla i v., äro sådana, som blott med svårighet
el. ej alls kunna anskaffa föda under vintern.
På motsv. sätt uppträder hos vissa tropiska
djur under torrtiden en »sommarsömn». Hos
växelvarma djur betecknas som v. el. v i
n-t e r d v a 1 a det tillstånd av medvetslöshet och
orörlighet, som under den kalla årstiden
inträder i anslutning till höggradig nedsättning
av alla livsförrättningar. Vissa lägre djur
äro dock s. k. kölddjur med bibehållen
livaktighet även vid lägre temp., t. ex. många
vattendjur, ss. laxfiskar och flodkräfta, de,
som bebo kalla källor och djuphavet, samt
bland landdjur snöloppor. — Jfr Ide. T. P.

Wi’nterthur [ tör], stad i schweiz.
kantonen Zürich, 20 km n. ö. om staden Zürich;
53,925 inv. (1930). W. är viktig järnvägsknut
och en av Schweiz’ förnämsta industristäder;
stora maskinfabriker, tillv. av bomulls- och
sidentyger, kemisk industri. Flera högre
läroanstalter.

Vinterträdgård, växthus, inrett till ett slags
sällskapsrum, vanl. med breda gångar,
sittplatser, springvatten o. s. v. Vissa större
växter (palmer, klätterväxter) bruka vara
fri-planterade på jordbäddar utmed väggarna,
öppna ytor täckas av mattbildande, gröna
plantor (ss. Selaginella och Ilelæine) etc. C. G.D.

Vinterviken, liten vik av Mälaren i
Brännkyrka församling, Stockholm. Där anlades
1865 av Nitroglycerin a.-b. (se d. o.) en
spräng-ämnesfabrik för tillv. av det av A. Nobel
uppfunna sprängämnet nitroglycerin (se d. o.).
Fabriken, som sedermera huvudsaki.
tillverkade dynamit, var i gång till 1920,
tjänstgjorde därefter några år som reservfabrik,
sedan bolaget flyttat sina
huvudtillverkningar till Gyttorp, men är nu nedlagd. G. H-r.

Vintervila, bot., se Vilperiod.

Winther, Christian, dansk författare
(1796—1876). Växte upp på Själland och
Fal-ster, vart student 1815, tog 1824 teol.
äm-betsexamen, hade ett par år plats som infor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:23:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdt/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free