Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Wirsén, C. E. Th. af—Virta bro
616
(1899). Ett litet urval av W :s poesi äger
poetiskt värde. En tidigt stelnande religiös och
estetisk dogmbyggnad synes på flera punkter
ha hämmat W:s utveckling. Hans svenska
idyller ha ringa beröring med verkligheten. På
bottnen var dock hans religiositet äkta, och
riktad av livets smärtsamma erfarenheter
skapade han omsider personligt kända och
varma strofer: sammansmältningen av
jordiskt svårmod och kristet hopp bildade den
originella delen av hans poesi; och stundom
får den ett honom eget spiritualistiskt behag.
I »Nya psalmer» ingå två original och tre
bearbetningar av W. Som kritiker
bekämpade W. särskilt naturalismen och försvarade
det officiellt bestående. Han erkände därvid
icke de estetiska förtjänsterna hos den nya
dikten (Strindberg, Heidenstam, Selma
Lagerlöf) men kunde ägna frikostiga lovord åt
obetydlig, nu glömd efterklangsdiktning. Den
delvis i hans viljefasthet grundade
maktställning han intog i sin samtid står ej i fullt
förhållande till hans kritiska prestationer.
Högre än dessa stå hans i Sv. Akad:s
Handlingar offentliggjorda litterära avh., där hans
grundliga bildning och litteraturkärlek komma
till sin rätt; nämnas må hans inträdestal över
C. V. Bottiger, en biogr. över F. M. Franzén
(1887), »Järta och Geijer före utgifvandet af
den senares Litteraturblad» (1899) samt
»Lef-nadsteckningar» (1900; över J. G. Oxenstierna,
C. A. Nicander och B. von Beskow). 1901
utkom en samling »Kritiker». Från Sv. akad.
lyckades han länge hålla undan den moderna
litteraturens representanter och utövade i
allm. stort inflytande. — Litt.: V. von
Hei-denstams inträdestal i Sv. akad. (i dess Handl.
1914); F. Vetterlund i »Skissblad om poeter»
(s. å.); F. Böök i »Sveriges moderna litteratur»
(1921); E. A. Karlfeldt, »Tankar och tal»
(1932). J.L-t.
Wirsén, Carl Einar Thure af,
militär, diplomat (f. 18 7 5 20Uh son till C. D. af
W. Officer 1895, avancerade W. till major
1917, var 1915—20 militärattaché i
Konstan-tinopel och Sofia och bevistade
krigsoperationerna vid Dardanellerna 1915—16 samt i
Make-donien 1918. W. var 1915 led. av en
bulgariskturkisk gränskommission. I juni 1921 chargé
d’affaires i Reval och Riga, blev W. i sept.
s. å. envoyé (på extra stat) i Bukarest, Aten
och Belgrad och är sedan 1925 envoyé i
Berlin. W. var 1924—25 ordf, i Nationernas
förbunds Mosulkommission (se Mosul). W.
har skrivit bl. a. »Balkanfolken och
stormakterna» (1909) samt »Första
världskrigsåret» (1915). S. Lpt.
Wirsén, C a r 1 Johan a f, sjöofficer (1777
—1825), bror till G. F. W.; jfr släktart. W.
var skeppsgosse i kriget 1788—90, blev 1795
fänrik och tjänstgjorde vid arméns flotta och
på handelsfartyg. 1807 kommenderade W. en
division kanonslupar vid Pommern; han deltog
i 1808—09 års krig bl. a. som chef för
skär-gå rdseskadern under expeditionen till
Västerbotten 1809. Ilan adlades 1812 med namnet
af W. 1813 förde W. befälet över den
eskader, som medverkade vid Pommerns
besättande. Utnämnd till överste, fick W. 1814 befälet
över den till Strömstad samlade roddflottan,
som i förening med örlogsflottan under Pukes
befäl samt trupper ur armén besatte Val-
öerne, intog Krageön och tvang Fredrikstads
fästning till kapitulation. W. inlade från
1815 stor förtjänst om en förbättrad
flottorganisation, blev 1823 chef för Förvaltningen
av sjöärendena och 1825 viceamiral. ö-g.
Wirsén, Gustaf Fredrik, greve,
ämbetsman (1779—1827), bror till C. J. af W.;
jfr släktart. Var urspr. militär men blev
1799 revisor i Kammarrätten, 1805
överkrigskommissarie där och
1807
statskommissa-rie. 1810 blev W. led.
av Statsberedningen
och 1812 statssekr.
för krigsärenden. Hos
Karl Johan stod han
i allm. högt i gunst.
Under 1813—14 års
krig skötte W.
utmärkt arméns
ekonomi. 1814 visade han
sig även som skicklig
diplomat i egenskap
av svensk
kommis
sarie vid förhandlingarna med Norge. 1816
blev han t. f., 1818 ord. president för
Statskontoret. Här nedlade W. ett betydelsefullt
reorganisationsarbete. Han adlades 1812 och
blev 1815 frih. På riksdagarna var W. genom
sin lugna saklighet en av regeringens
värdefullaste tillgångar. 1824 inträdde han åter i
regeringen, denna gång som statsråd. Ehuru
illa anskriven hos oppositionen, torde han ha
varit den av Karl Johans rådgivare, som bäst
förstod att bevara sin självständighet
gentemot konungen. Då 1827 års statsrevision
granskade skeppshandeln (se d. o.), fick han
med orätt huvudansvaret för denna affär.
Bland revisorerna igångsattes en aktion mot
W.; upphovsmannen härtill torde ha varit
deras ordf., G. Adlersparre, och man sökte
ifrågasätta W:s hederlighet. Angreppet
misslyckades fullständigt, men W. tog
insinuationerna personligen mycket hårt. W:s enorma
arbetsförmåga medförde, att han i stor
utsträckning användes vid kommittéarbete, bl. a.
som led. av 1817 års kommitté för
näringsfrihetens ordnande och 1822 års
finanskommitté. Genom sin karaktärsfasthet, sina
grundliga ekonomiska kunskaper och sin
utpräglat realpolitiska begåvning höjer sig W.
vida över Karl Johans övriga rådgivare. W.
blev 1817 led. av Vet.-akad., 1826 greve och
s. å. led. av Sv. akad. — Litt.: N. Wohlin,
»G. F. W.» (1932); G. Heckscher, »Konung
och statsråd i 1809 års författning» (1933;
akad. avh.). B. E-r.
Virserum, socken i Kalmar län, Aspelands
härad; 167,36 kvkm, 3,490 inv. (1934). Sjörik
skogsbygd med spridd bebyggelse. 2,023 har
åker, 11,393 har skogsmark. Vid kyrkan V:s
stations- och municipalsamhälle, gammal
marknadsplats; 760 har, 1,630 inv. (1934),
tax.-värde å fastighet 2,749,300 kr. (s. å.),
tax. inkomst 1,017,960 kr. Bankkontor,
snickeri- och möbelfabriker. Egendomar: Tynshult
(Tönshult) m. fl. Ingår i V:s och Järeda
pastorat i Linköpings stift, Aspelands kontrakt.
Virta bro, i Idensalmi, Finland, leder över
Koljo ström. J. A. Sandels vann här 27 okt.
1808 en seger över ryssarna i en strid, som
besjungits av Runeberg i »Sandels». H. E. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
