<329 Vis comica—Wisconsin 630 styrd med lekande barn, ridande på delfiner m. m. (1532; uppställd som brunnsfigur på nya rådhusets gård i Nürnberg). — Litt.: »P. V:s Werke» (1878; praktverk med text av W. Lübke); G. See-ger, »P. V. der Jüngere» (1897); A. Feulner, »P. V:s Sebaldusgrab in Nürnberg» (1924); S. Mel-!er, »P. V. der Ältere und seine Werkstadt» (1925). G-gN.* Vis comica, lat., se V i s. Wisconsin [<»iskå'nsin], förk. Wis(c)., en av Nord-centralstaterna i U. S. A., delvis begränsad av Mississippi och dess biflod S:t Croix river i v., övre sjön i n. och Michigansjön i ö.; 145,205 kvkm, därav 2,098 kvkm vatten (delar av Michigan och övre sjön ej medräknade). Befolkningen var 1840 endast 30,945 pers., 1850 305,391, 1900 2,069,042 o. 1930 2,939,006, därav 386,213 utlandsföd- da vita (13,1 %). Av dessa senare voro 33,2 % tyskar, 11 % polacker, 8,9 % norrmän, 5,1 % tjeckoslovaker och 4,9 % (18,808) svenskar. 11,548 voro indianer och 10,739 negrer. N. delen av W. bildar ett högland, uppbyggt av urberg o. a. prekambriska bergarter, med isolerade höjder, t. ex. Rib hill, W:s högsta punkt, 591 m ö. h. Söder härom utbreder sig halvcirkelformigt den långsmala »centralslätten», vars berggrund består av kambrisk sandsten. Åt s. ö. och s. v. begränsas denna av ett bälte av tre långsmala höjdsträckningar (cuestas) och två mellanliggande lågland, utbildade i olika motståndskraftiga lager av kalksten. Sålunda skjuter Green bay från Michigansjön in i ett dylikt lågland, medan Door-halvön ö. därom utgöres av en cuesta. Större delen av W. har varit täckt av inlandsisen med undantag av ett område i s. v., »driftless area», där bifloderna till Mississippi givit upphov till en sönderskuren topografi. I st. f. glaciala jordarter förekommer där ett djupt vittringstäcke, och det s. v. höglandet uppvisar klippformationer, som också få sin karaktär av vittring och till vilka motsvarighet ej anträffas inom de nedisade områdena. Bästa jordmånen äro den kalkrika moränjorden inom de senare samt lössjord här och var i s. och mell. W. I norra W. äro de glaciala jordarterna kalkfattiga och lämpa sig ej så väl för jordbruk. Även tempera-tuiförhållandena gynna jordbruket i W:s s. del i förhållande till dess norra. Madison har i jan. —7,8° och i juli 22,3° C. Nederbörden är där 630 mm per år men når i nordöstra W. över 1,000 mm. Norra W. har barrskog med inblandad lövskog samt ren lövskog, i vilken björk och lönn äro karaktärsträd. Den senare dominerar även i s. ö., medan i s. v. präriefläckar här och var gjort luckor i skogstäeket. Mos- sarna äro vidsträckta i det n. höglandet. Medan den odlade jorden intar över hälften av ytan i sydöstra W., är den mindre än ^io i nordligaste delen. 1930 funnos 181,767 farmer. Havre och majs äro viktigaste sädesslag, därnäst korn. Klimatet gynnar kreatursuppföd-ning, och W. är den ledande staten inom mejerihanteringen i U. S. A. 1932 funnos 3,184,000 nötkreatur, därav 2,150,000 mjölkkor. Svinbesättningen är också betydande, 1,658,000 s. å. W. har omkr. 2,600 mejerier med ett tillv.-värde av över 200 mill. doll. — De förr stora skogarna äro nära nog uthuggna. Av järnmalm produceras årl. i regel mer än 1 mill. ton. Industrien omfattade 1929 7,430 anläggningar med 264,061 löntagare och ett tillv.-värde av 2,2 milliarder doll. Pappersproduktionen utgör ung. 8 % och pappersmasseproduktionen 12—15 % av U. S. A:s. Viktiga äro även automobil-, läder-, sågverks- och möbelindustrien, mek. verkstäder, slakterier m. fl. Av befolkningen levde 1930 59,4 % i orter med över 2,500 inv. Största staden är Mil-waukee med 578,249 inv.; Madison är huvudstad. Ej skrivkunniga voro 1930 1,9 %. Stats-univ. i Madison är högt ansett. W:s representation består av en senat med 33 medl., valda för 4 år, och en assembly med 100 medl., valda för 2 år. Till förbundskongressen sänder W. 2 senatorer och 10 representanter. H. N-n. W. började under senare hälften av 1600-talet att koloniseras av franska pälsvaruhand-lare och jesuitmissionärer. 1763 ockuperades området av engelsmännen. I kriget mellan England och Amerika 1812—14 fördrevos de engelska pälsvaruhandlarna, och 1816 ockuperades landet av amerikanerna. Efter 1818 tillhörde W. territoriet Michigan, blev 1836 eget territorium och 1848 stat i unionen. Å. S-n. Litt.: L. Martin, »The physical geography WISCONSIN Skala 1:7 mill. .