Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vischer, Peter, d. ä. samt Peter, d. y. och Johann (Hans) - Vis comica - Wisconsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<329
Vis comica—Wisconsin
630
styrd med lekande barn,
ridande på delfiner m.
m. (1532; uppställd som
brunnsfigur på nya
rådhusets gård i Nürnberg).
— Litt.: »P. V:s Werke»
(1878; praktverk med text
av W. Lübke); G.
See-ger, »P. V. der Jüngere»
(1897); A. Feulner, »P.
V:s Sebaldusgrab in
Nürnberg» (1924); S.
Mel-!er, »P. V. der Ältere
und seine Werkstadt»
(1925). G-gN.*
Vis comica, lat., se V i s.
Wisconsin [<»iskå’nsin],
förk. Wis(c)., en av
Nord-centralstaterna i U. S. A.,
delvis begränsad av
Mississippi och dess biflod S:t
Croix river i v., övre sjön
i n. och Michigansjön i ö.;
145,205 kvkm, därav 2,098
kvkm vatten (delar av
Michigan och övre sjön ej
medräknade).
Befolkningen var 1840 endast 30,945
pers., 1850 305,391, 1900
2,069,042 o. 1930 2,939,006,
därav 386,213 utlandsföd-
da vita (13,1 %). Av dessa senare voro 33,2 %
tyskar, 11 % polacker, 8,9 % norrmän, 5,1 %
tjeckoslovaker och 4,9 % (18,808) svenskar.
11,548 voro indianer och 10,739 negrer.
N. delen av W. bildar ett högland,
uppbyggt av urberg o. a. prekambriska bergarter,
med isolerade höjder, t. ex. Rib hill, W:s
högsta punkt, 591 m ö. h. Söder härom utbreder
sig halvcirkelformigt den långsmala
»centralslätten», vars berggrund består av kambrisk
sandsten. Åt s. ö. och s. v. begränsas denna
av ett bälte av tre långsmala
höjdsträckningar (cuestas) och två mellanliggande lågland,
utbildade i olika motståndskraftiga lager av
kalksten. Sålunda skjuter Green bay från
Michigansjön in i ett dylikt lågland, medan
Door-halvön ö. därom utgöres av en cuesta. Större
delen av W. har varit täckt av inlandsisen
med undantag av ett område i s. v., »driftless
area», där bifloderna till Mississippi givit
upphov till en sönderskuren topografi. I st. f.
glaciala jordarter förekommer där ett djupt
vittringstäcke, och det s. v. höglandet
uppvisar klippformationer, som också få sin
karaktär av vittring och till vilka
motsvarighet ej anträffas inom de nedisade områdena.
Bästa jordmånen äro den kalkrika
moränjorden inom de senare samt lössjord här och
var i s. och mell. W. I norra W. äro de
glaciala jordarterna kalkfattiga och lämpa
sig ej så väl för jordbruk. Även
tempera-tuiförhållandena gynna jordbruket i W:s s.
del i förhållande till dess norra. Madison har
i jan. —7,8° och i juli 22,3° C. Nederbörden
är där 630 mm per år men når i nordöstra
W. över 1,000 mm.
Norra W. har barrskog med inblandad
lövskog samt ren lövskog, i vilken björk och
lönn äro karaktärsträd. Den senare
dominerar även i s. ö., medan i s. v. präriefläckar
här och var gjort luckor i skogstäeket. Mos-
sarna äro vidsträckta i det n. höglandet.
Medan den odlade jorden intar över hälften av
ytan i sydöstra W., är den mindre än ^io i
nordligaste delen. 1930 funnos 181,767 farmer.
Havre och majs äro viktigaste sädesslag,
därnäst korn. Klimatet gynnar
kreatursuppföd-ning, och W. är den ledande staten inom
mejerihanteringen i U. S. A. 1932 funnos 3,184,000
nötkreatur, därav 2,150,000 mjölkkor.
Svinbesättningen är också betydande, 1,658,000
s. å. W. har omkr. 2,600 mejerier med ett
tillv.-värde av över 200 mill. doll. — De förr stora
skogarna äro nära nog uthuggna. Av järnmalm
produceras årl. i regel mer än 1 mill. ton.
Industrien omfattade 1929 7,430 anläggningar
med 264,061 löntagare och ett tillv.-värde av
2,2 milliarder doll. Pappersproduktionen
utgör ung. 8 % och pappersmasseproduktionen
12—15 % av U. S. A:s. Viktiga äro även
automobil-, läder-, sågverks- och
möbelindustrien, mek. verkstäder, slakterier m. fl.
Av befolkningen levde 1930 59,4 % i orter
med över 2,500 inv. Största staden är
Mil-waukee med 578,249 inv.; Madison är
huvudstad. Ej skrivkunniga voro 1930 1,9 %.
Stats-univ. i Madison är högt ansett.
W:s representation består av en senat med
33 medl., valda för 4 år, och en assembly med
100 medl., valda för 2 år. Till
förbundskongressen sänder W. 2 senatorer och 10
representanter. H. N-n.
W. började under senare hälften av
1600-talet att koloniseras av franska
pälsvaruhand-lare och jesuitmissionärer. 1763 ockuperades
området av engelsmännen. I kriget mellan
England och Amerika 1812—14 fördrevos de
engelska pälsvaruhandlarna, och 1816
ockuperades landet av amerikanerna. Efter 1818
tillhörde W. territoriet Michigan, blev 1836 eget
territorium och 1848 stat i unionen. Å. S-n.
Litt.: L. Martin, »The physical geography
WISCONSIN
Skala 1:7 mill. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
