Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wisén, Theodor - Visent - Visera - Visering - Wishaw - Visibel - Visigoter - Vis inertiae - Wising, Per Johan (neurolog) - Vising, Per Johan (romanist) - Visingsborg - Visingsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Visent—Visingsö
634
riktade på den fornvästnordiska litteraturen,
men W. gjorde sig även högt förtjänt om
svenska språket genom sina förarbeten till
Sv. akad:s ordbok. Han föreslog i akad. 1883
det då länge avbrutna arbetets fortsättande,
hade en betydande del i planläggningen av
ordboken och var ledare av redaktionen till
sin död. Em. O.
Vise’nt, zool., se B i s o n, sp. 383 och färgpl.
Visera. 1. Bestämma ett laggkärls (fats,
tunnas o. s. v.) rymd. — 2. Verkställa
vise-ring (se d. o.).
Visèring, granskning av en skriftlig
handling och påteckning av bevis däröver. V.
brukas numera särskilt om utländsk undersåtes
pass, varvid inreselandets resp, myndighet
(utrikesdep., beskickning el. konsulat)
besörjer v. och tecknar visum (se d. o.). — Jfr
P a s s. S. Lpt.
Wishaw [cafjä], se Motherwell and
W i s h a w.
Vislbel, synlig; ej vara visibel = ej taga
emot (besök), ej visa sig.
Visigoter [-gä’ter], se Goter.
Vis ine’rtiae, lat., se Vis.
Wising, Per Johan, neurolog (1842—1912),
syssling till P. J. V.
Blev med. dr i Uppsala
1871 och docent i
invärtes medicin vid
Karol. inst. s. å.
Studerade nervsjukdomarna särskilt vid
Char-cots klinik i Paris.
W. var överläkare vid
Stockholms stads
försörjningsinrättning
1875—78, blev 1879
e. o. prof, i medicin
och var 1887—90
professor i nervsjukdo-
mar. 1900—04 redigerade W. tidskriften
Hygiea. R. T-dt.*
Vising, Per Johan, romanist (f. 18 5 5 20A)>
syssling till P. J. W. Blev fil. dr och
docent i franska i Uppsala 1882, lektor i
Vänersborg 1883, i Lund 1886 och s. å. docent
där. 1890—1922 var
V. prof, i romanska
språk vid högskolan i
Göteborg och 1899—
1909 dess rektor.— V.
anses som den
främste nu levande
kännaren av den
anglo-normandiska dialekten och litteraturen.
Skr. bl. a.: ȃtude sur
le dialecte
anglo-nor-mand» (1882),
»Franska språket i
England» (3 bd, 1900—
02), »La plainte d’amour» (2 bd, 1905—07),
»Nicolas Bozon, Deux poèmes» (1919) och
»Anglo-norman language and literature»(1923).
F. ö. märkas »Die realen Tempora der
Ver-gangenheit im Französischen und den
übri-gen romanischen Sprachen» (i »Französische
Studien», 1888—89), »Fransk språklära»
(1890—92), »Quomodo in den romanischen
Sprachen» (i »Abhandlungen A. Tobler
dar-gebracht», 1895). Populärvetenskapliga
arbe
ten äro »Dante» (1896; 2:a uppl. 1921),
»Ro-landssången» (1898), »Den provensalska
trubadurdiktningen» (1904), »Spanien och
Portugal» (1911), »Den franska romantiken» (1915)
och »Camöes» (1920). På V :s 70-årsdag
tillägnades honom festskriften »Mélanges de
philologie» (1925; med bibliogr. över V:s
talrika arbeten). E. S-f.
Visingsborgs slottsruin.
Visingsborg, grevskap, som 1562 förlänades
till Per Brahe d. ä. Det omfattade Visingsö
men ökades flera gånger med jord även på
fastlandet (i Småland och Västergötland) och
omfattade på P. Brahe d. y:s tid omkr. 12i/a
kv.-mil. 1652 anlades staden Gränna (se d. o.)
inom grevskapet. Detta reducerades 1681. —
På ö. sidan av Visingsö låg Visingsborgs
slott, påbörjat av P. Brahe d. ä. och
fullbordat av P. Brahe d. y. Samlingarna av
böcker och konstsaker m. m. flyttades vid
reduktionen till Skokloster. Från febr. 1716
förlädes krigsfångar till slottet, mest ryssar
(se S. Schartau i Karol. Förb:s Årsbok 1915).
Vid dess brand dec. 1718 funnos där 1,623
fångar. Av det i fyrkant kring borggården
byggda slottet kvarstår blott en ruin. Jfr även
Visingsö. — Litt.: G. Forsgréns monogr.
om grev- och friherreskap (1885); W. Berg,
»Visingsö» (s. å.); W. Nisser, »Konst och
hantverk i V :s grevskap på Per Brahe d. y:s
tid» (2 bd, 1931). B. H-d.
Visingsö, socken i Jönköpings län, Vista
härad, omfattande den natursköna och
bördiga ön V. i Vättern, v. om Gränna; 24,54
kvkm, 1,219 inv. (1934). 1,795 har åker, 522
har skogsmark. Egendom: Visingsborg (se
d. o.). Slottsruiner där och vid Näs (se d. o.)
på öns s. udde. Pastorat i Växjö stift, Vista
kontrakt. Jfr Vising söformationen.
— Nuv. sockenkyrkan, V. kyrka (förut
Strö sockenkyrka), ombyggdes av Magnus
Brahe på 1630-talet och kallades sedan
Brabe-kyrkan. Den rika inredningen har
restaurerats 1930 (se litt. till art. Visingsborg).
— Mittpå ön ligger Ku m 1 a b y kyrka, nu
öde, en romansk absidkyrka med märkliga
medeltida kalkmålningar. — V. var tidigare
delat i två socknar, Ströja el. Strö i s. och
Kumlaby i n. G. R-ll; E. L-k.
ön blev kärnan i grevskapet Visingsborg
(se d. o.) från 1562. P. Brahe d. y. stiftade
1636 en skola på V. och grundade i samband
därmed ett bibliotek, som ökades genom do-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
