633 Visent—Visingsö 634 riktade på den fornvästnordiska litteraturen, men W. gjorde sig även högt förtjänt om svenska språket genom sina förarbeten till Sv. akad:s ordbok. Han föreslog i akad. 1883 det då länge avbrutna arbetets fortsättande, hade en betydande del i planläggningen av ordboken och var ledare av redaktionen till sin död. Em. O. Vise'nt, zool., se B i s o n, sp. 383 och färgpl. Visera. 1. Bestämma ett laggkärls (fats, tunnas o. s. v.) rymd. — 2. Verkställa vise-ring (se d. o.). Visèring, granskning av en skriftlig handling och påteckning av bevis däröver. V. brukas numera särskilt om utländsk undersåtes pass, varvid inreselandets resp, myndighet (utrikesdep., beskickning el. konsulat) besörjer v. och tecknar visum (se d. o.). — Jfr P a s s. S. Lpt. Wishaw [cafjä], se Motherwell and W i s h a w. Vislbel, synlig; ej vara visibel = ej taga emot (besök), ej visa sig. Visigoter [-gä'ter], se Goter. Vis ine'rtiae, lat., se Vis. Wising, Per Johan, neurolog (1842—1912), syssling till P. J. V. Blev med. dr i Uppsala 1871 och docent i invärtes medicin vid Karol. inst. s. å. Studerade nervsjukdomarna särskilt vid Char-cots klinik i Paris. W. var överläkare vid Stockholms stads försörjningsinrättning 1875—78, blev 1879 e. o. prof, i medicin och var 1887—90 professor i nervsjukdo- mar. 1900—04 redigerade W. tidskriften Hygiea. R. T-dt.* Vising, Per Johan, romanist (f. 18 5 5 20A)> syssling till P. J. W. Blev fil. dr och docent i franska i Uppsala 1882, lektor i Vänersborg 1883, i Lund 1886 och s. å. docent där. 1890—1922 var V. prof, i romanska språk vid högskolan i Göteborg och 1899— 1909 dess rektor.— V. anses som den främste nu levande kännaren av den anglo-normandiska dialekten och litteraturen. Skr. bl. a.: »Étude sur le dialecte anglo-nor-mand» (1882), »Franska språket i England» (3 bd, 1900— 02), »La plainte d’amour» (2 bd, 1905—07), »Nicolas Bozon, Deux poèmes» (1919) och »Anglo-norman language and literature»(1923). F. ö. märkas »Die realen Tempora der Ver-gangenheit im Französischen und den übri-gen romanischen Sprachen» (i »Französische Studien», 1888—89), »Fransk språklära» (1890—92), »Quomodo in den romanischen Sprachen» (i »Abhandlungen A. Tobler dar-gebracht», 1895). Populärvetenskapliga arbe ten äro »Dante» (1896; 2:a uppl. 1921), »Ro-landssången» (1898), »Den provensalska trubadurdiktningen» (1904), »Spanien och Portugal» (1911), »Den franska romantiken» (1915) och »Camöes» (1920). På V :s 70-årsdag tillägnades honom festskriften »Mélanges de philologie» (1925; med bibliogr. över V:s talrika arbeten). E. S-f. Visingsborgs slottsruin. Visingsborg, grevskap, som 1562 förlänades till Per Brahe d. ä. Det omfattade Visingsö men ökades flera gånger med jord även på fastlandet (i Småland och Västergötland) och omfattade på P. Brahe d. y:s tid omkr. 12i/a kv.-mil. 1652 anlades staden Gränna (se d. o.) inom grevskapet. Detta reducerades 1681. — På ö. sidan av Visingsö låg Visingsborgs slott, påbörjat av P. Brahe d. ä. och fullbordat av P. Brahe d. y. Samlingarna av böcker och konstsaker m. m. flyttades vid reduktionen till Skokloster. Från febr. 1716 förlädes krigsfångar till slottet, mest ryssar (se S. Schartau i Karol. Förb:s Årsbok 1915). Vid dess brand dec. 1718 funnos där 1,623 fångar. Av det i fyrkant kring borggården byggda slottet kvarstår blott en ruin. Jfr även Visingsö. — Litt.: G. Forsgréns monogr. om grev- och friherreskap (1885); W. Berg, »Visingsö» (s. å.); W. Nisser, »Konst och hantverk i V :s grevskap på Per Brahe d. y:s tid» (2 bd, 1931). B. H-d. Visingsö, socken i Jönköpings län, Vista härad, omfattande den natursköna och bördiga ön V. i Vättern, v. om Gränna; 24,54 kvkm, 1,219 inv. (1934). 1,795 har åker, 522 har skogsmark. Egendom: Visingsborg (se d. o.). Slottsruiner där och vid Näs (se d. o.) på öns s. udde. Pastorat i Växjö stift, Vista kontrakt. Jfr Vising söformationen. — Nuv. sockenkyrkan, V. kyrka (förut Strö sockenkyrka), ombyggdes av Magnus Brahe på 1630-talet och kallades sedan Brabe-kyrkan. Den rika inredningen har restaurerats 1930 (se litt. till art. Visingsborg). — Mittpå ön ligger Ku m 1 a b y kyrka, nu öde, en romansk absidkyrka med märkliga medeltida kalkmålningar. — V. var tidigare delat i två socknar, Ströja el. Strö i s. och Kumlaby i n. G. R-ll; E. L-k. ön blev kärnan i grevskapet Visingsborg (se d. o.) från 1562. P. Brahe d. y. stiftade 1636 en skola på V. och grundade i samband därmed ett bibliotek, som ökades genom do-