Visingsöformationen—Visitationsrätt 635 nationer 1660—61 (omkr. 600 bd 1688). Då skolan 1811 förenades med trivialskolan i Jönköping, fördes biblioteket (då omkr. 870 bd) dit, trol. 1831. Från 1838 finns huvudparten av det märkliga Visingsöbiblioteket (med bl. a. krigsbyten) i Växjö stifts- och gymnasiebiblio-tek; se S. Schartau i Jönköpings högre allm. läroverks årsredogörelse 1918—19 (jfr recension av I. Collijn i Nord. Tidskr. för Bok-och Biblioteksväsen 1919). P. Brahe d. y. an-lade 1666 nära skolan ett berömt tryckeri (se Boktryckarkonst, sp. 718), som förestods av Johan Kankel (jfr Nord. Tidskr. för Bok- och Biblioteksväsen 1922) och såldes 1688. Om teosofskolan på V. se Tingley, Catherine. — Litt.: W. Berg, »V.» (1885); W. Nisser, »V.» (1932). B. H-d. Visingsöformationen, Visingsöserien el. V i s i n g s ö g r u p p e n, en serie sedimentära bildningar, som förekomma längs Vätterns stränder och på Visingsö, här nedsänkta genom förkastningar, samt spridda som lösa block vid sjön Skagern i Västergötland och Möckeln i Karlskoga bergslag. Bottenlagret är en granitbreccia, som förekommer på skären Fjuk och Jungfrun i n. Vättern, samt konglomerat på andra ställen. Bergarterna äro i övrigt nederst sandstenar, mest gulaktiga, därpå lerskiffrar, röda och gröna, överst med inlagring av lager el. linser av dolomi-tisk kalksten. I trakten av Gränna har man brutit sandsten för byggnadsändamål samt till kvarnstenar. — Inga fullt säkra fossil ha påträffats i V., och ej heller har man säkra stratigrafiska bevis för dess ålder. Numera anses V. allmänt vara senprekambrisk, vilket även fått stöd av de fynd man gjort av rullstenar av V:s bergarter i undersilurens bottenlager vid Bårstad n. om Omberg. — En tidigare åsikt, som tillskrev V. en yngre, post-silurisk ålder, närmast motsv. de skånska Kågerödsbildningarnas (förr keuper, numera perm), har numera blott få anhängare. K. A.G. Vision (lat. visio}, syn, drömsyn, andesyn; hallucination, som hänför sig till synen. Se Hallucinationer. — Visionär, som har visioner; andeskådare; fantastisk drömmare. Bland historiskt ryktbara visionärer må nämnas den heliga Birgitta, Jeanne d’Arc och Swedenborg. Visir. 1. Se V e s i r. 2. Se H j ä 1 m, sp. 1092 och 1093—94. 3. (Krigsv.) På mätningsinstrument dets. som diopter (se d. o.). Förr betydde v. även siktet på ett eldvapen men bibehålies i denna mening blott i orden visirlinje och v i-sirpunkt (se Riktning). G. af W-dt. Vislrskiva, se Kamera, sp. 212. Visitantfnnor (fr. visitandines) el. Bes ö-kelsenunnornas orden, en av Frans från Sales (se d. o.) och Frangoise de Chantal 1610 stiftad kvinnlig sammanslutning för sjuk- och fattigvård (efter Frans från Sales även kallad salesiarinnor), som 1618 ombildades till en orden efter augustinregeln. Orden vann stor spridning, särskilt under 1700-talet, i såväl Europa som Förenta staterna. Ordensdräkten är en svart enkel kåpa, svart slöja och ett silverkors. I våra dagar räknar orden 183 kloster med omkr. 7,500 medl. — Litt.: TI. C. Wendlandt, »Die weib-lichen Orden» (1924). Hg Pl. 636 Visitatiön (av lat. visitätio, besök), personligt besök i och för granskning, kontrolle-ring, undersökning. — K y rko vi si t a-t i o n går tillbaka till de första kristna årh. Redan på 300-talet var det sed i Orientens kyrka, att biskoparna själva eller av dem förordnade visiterade i sina stift. Vid medeltidens slut hade institutionen på många håll råkat i förfall. I Sverige levde den dock alltjämt kvar, och reformationstidevarvets v. kunde därför anknyta till gammal praxis. Enl. 1571 års kyrkoordning skulle biskoparna en gång om året visitera i biskopsstiften. Hade biskopen förfall, skulle han utskicka sin official eller prost jämte några andra goda män. Biskops-visitationerna blevo en mäktig hävstång i storhetstidevarvets religiösa och sedliga upp-fostringsarbete. Genom 1686 års kyrkolag fick visitationsinstitutet fasta former. Dess bestämmelser gälla, med modifikationer, än i dag. Vanl. tillgår en v. på följ. sätt. Förrättningens hållande kungöres på förhand,, och pastor i församlingen skall till visitator avlämna skriftlig ämbetsberättelse. På denna och på de iakttagelser visitator själv gör grunda sig de erinringar och önskemål, som av denne framställas. V. omfattar granskning av kyrkan och dess egendom, av allt vad till själavårdens samt pastorsexpeditionens handhavande hör samt av det religiösa, och sedliga tillståndet inom församlingen., inspektion av kristendomsundervisningen i skolorna samt konfirmandundervisningen. V., som därjämte utfylles av visitators tal, högmässa, tal till skolbarn och konfirmander m. m., är delvis av mera enskild karaktär,, den s. k. specialvisitationen, som förrättas inför det församlade kyrko- och skolrådet. Vid denna behandlas bl. a. de ekonomiska angelägenheterna. Den för allmänheten avsedda delen av v. äger rum i anslutning till söndagens högmässa och är numera snarare en kyrklig högtid än inspektion. Vid den då hållna visitationsstämman kan församlingen till visitator framföra sina önskemål, över förrättningen i dess helhet upprättas protokoll, som justerat skall inlämnas till domkapitlet. Stundom uppdrager biskop åt annan präst, vanl. en kontraktsprost, att förrätta v. E. M. R. (G. A-n.) Visitationsrätt (fr. droit de visite), folkr., rätt att visitera fartyg. Visitatiön av fartyg, som befinna sig till sjöss, verkställes av örlogsfartyg eller civila statsfartyg.. Efter prejning (se Preja) granskas skeppshandlingarna (pappersvisitation) och undersökas fartyg och last (skepps rann sakan). Dylik v. tillkommer en stat emot det egna landets fartyg såväl inom eget territorialvatten som ute på det fria havet. Emot, främmande privatfartyg äger stat, som befinner sig i fred, v. inom sitt eget territorialvatten men ute på det fria havet blott i följ., fall: a) om fartyget är skäligen misstänkt för sjöröveri, b) om fartyget prejats innanför territorialgränsen och därefter oavbrutet förföljts, c) på grund av internationella överenskommelser; dessa kunna avse antingen utsträckning av v. till visst område utanför territorialgränsen eller rätt till ingripande (vanL endast i form av pappersvisitation) mot fartyg, som göra sig skyldiga till vissa förseelser.