Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Visingsöformationen—Visitationsrätt
635
nationer 1660—61 (omkr. 600 bd 1688). Då
skolan 1811 förenades med trivialskolan i
Jönköping, fördes biblioteket (då omkr. 870 bd)
dit, trol. 1831. Från 1838 finns huvudparten
av det märkliga Visingsöbiblioteket (med bl. a.
krigsbyten) i Växjö stifts- och
gymnasiebiblio-tek; se S. Schartau i Jönköpings högre allm.
läroverks årsredogörelse 1918—19 (jfr
recension av I. Collijn i Nord. Tidskr. för
Bok-och Biblioteksväsen 1919). P. Brahe d. y.
an-lade 1666 nära skolan ett berömt tryckeri
(se Boktryckarkonst, sp. 718), som
förestods av Johan Kankel (jfr Nord. Tidskr.
för Bok- och Biblioteksväsen 1922) och såldes
1688. Om teosofskolan på V. se Tingley,
Catherine. — Litt.: W. Berg, »V.» (1885); W.
Nisser, »V.» (1932). B. H-d.
Visingsöformationen, Visingsöserien
el. V i s i n g s ö g r u p p e n, en serie
sedimentära bildningar, som förekomma längs
Vätterns stränder och på Visingsö, här nedsänkta
genom förkastningar, samt spridda som lösa
block vid sjön Skagern i Västergötland och
Möckeln i Karlskoga bergslag. Bottenlagret
är en granitbreccia, som förekommer på
skären Fjuk och Jungfrun i n. Vättern, samt
konglomerat på andra ställen. Bergarterna
äro i övrigt nederst sandstenar, mest
gulaktiga, därpå lerskiffrar, röda och gröna, överst
med inlagring av lager el. linser av
dolomi-tisk kalksten. I trakten av Gränna har man
brutit sandsten för byggnadsändamål samt
till kvarnstenar. — Inga fullt säkra fossil ha
påträffats i V., och ej heller har man säkra
stratigrafiska bevis för dess ålder. Numera
anses V. allmänt vara senprekambrisk, vilket
även fått stöd av de fynd man gjort av
rullstenar av V:s bergarter i undersilurens
bottenlager vid Bårstad n. om Omberg. — En
tidigare åsikt, som tillskrev V. en yngre,
post-silurisk ålder, närmast motsv. de skånska
Kågerödsbildningarnas (förr keuper, numera
perm), har numera blott få anhängare. K. A.G.
Vision (lat. visio}, syn, drömsyn, andesyn;
hallucination, som hänför sig till synen. Se
Hallucinationer. — Visionär, som
har visioner; andeskådare; fantastisk
drömmare. Bland historiskt ryktbara visionärer
må nämnas den heliga Birgitta, Jeanne d’Arc
och Swedenborg.
Visir. 1. Se V e s i r.
2. Se H j ä 1 m, sp. 1092 och 1093—94.
3. (Krigsv.) På mätningsinstrument dets.
som diopter (se d. o.). Förr betydde v. även
siktet på ett eldvapen men bibehålies i denna
mening blott i orden visirlinje och v
i-sirpunkt (se Riktning). G. af W-dt.
Vislrskiva, se Kamera, sp. 212.
Visitantfnnor (fr. visitandines) el. Bes
ö-kelsenunnornas orden, en av Frans
från Sales (se d. o.) och Frangoise de Chantal
1610 stiftad kvinnlig sammanslutning för
sjuk- och fattigvård (efter Frans från Sales
även kallad salesiarinnor), som 1618
ombildades till en orden efter augustinregeln.
Orden vann stor spridning, särskilt under
1700-talet, i såväl Europa som Förenta
staterna. Ordensdräkten är en svart enkel kåpa,
svart slöja och ett silverkors. I våra dagar
räknar orden 183 kloster med omkr. 7,500
medl. — Litt.: TI. C. Wendlandt, »Die
weib-lichen Orden» (1924). Hg Pl.
636
Visitatiön (av lat. visitätio, besök),
personligt besök i och för granskning,
kontrolle-ring, undersökning. — K y rko vi si t
a-t i o n går tillbaka till de första kristna årh.
Redan på 300-talet var det sed i Orientens
kyrka, att biskoparna själva eller av dem
förordnade visiterade i sina stift. Vid
medeltidens slut hade institutionen på många håll
råkat i förfall. I Sverige levde den dock alltjämt
kvar, och reformationstidevarvets v. kunde
därför anknyta till gammal praxis. Enl. 1571 års
kyrkoordning skulle biskoparna en gång om
året visitera i biskopsstiften. Hade biskopen
förfall, skulle han utskicka sin official eller
prost jämte några andra goda män.
Biskops-visitationerna blevo en mäktig hävstång i
storhetstidevarvets religiösa och sedliga
upp-fostringsarbete. Genom 1686 års kyrkolag
fick visitationsinstitutet fasta former. Dess
bestämmelser gälla, med modifikationer, än i
dag. Vanl. tillgår en v. på följ. sätt.
Förrättningens hållande kungöres på förhand,,
och pastor i församlingen skall till visitator
avlämna skriftlig ämbetsberättelse. På denna
och på de iakttagelser visitator själv gör
grunda sig de erinringar och önskemål, som
av denne framställas. V. omfattar
granskning av kyrkan och dess egendom, av allt
vad till själavårdens samt
pastorsexpeditionens handhavande hör samt av det religiösa,
och sedliga tillståndet inom församlingen.,
inspektion av kristendomsundervisningen i
skolorna samt konfirmandundervisningen. V.,
som därjämte utfylles av visitators tal,
högmässa, tal till skolbarn och konfirmander
m. m., är delvis av mera enskild karaktär,,
den s. k. specialvisitationen, som
förrättas inför det församlade kyrko- och
skolrådet. Vid denna behandlas bl. a. de
ekonomiska angelägenheterna. Den för
allmänheten avsedda delen av v. äger rum i
anslutning till söndagens högmässa och är numera
snarare en kyrklig högtid än inspektion. Vid
den då hållna visitationsstämman
kan församlingen till visitator framföra sina
önskemål, över förrättningen i dess helhet
upprättas protokoll, som justerat skall
inlämnas till domkapitlet. Stundom uppdrager
biskop åt annan präst, vanl. en
kontraktsprost, att förrätta v. E. M. R. (G. A-n.)
Visitationsrätt (fr. droit de visite), folkr.,
rätt att visitera fartyg. Visitatiön av
fartyg, som befinna sig till sjöss, verkställes
av örlogsfartyg eller civila statsfartyg..
Efter prejning (se Preja) granskas
skeppshandlingarna (pappersvisitation) och
undersökas fartyg och last (skepps rann
sakan). Dylik v. tillkommer en stat emot det
egna landets fartyg såväl inom eget
territorialvatten som ute på det fria havet. Emot,
främmande privatfartyg äger stat, som
befinner sig i fred, v. inom sitt eget
territorialvatten men ute på det fria havet blott i följ.,
fall: a) om fartyget är skäligen misstänkt
för sjöröveri, b) om fartyget prejats innanför
territorialgränsen och därefter oavbrutet
förföljts, c) på grund av internationella
överenskommelser; dessa kunna avse antingen
utsträckning av v. till visst område utanför
territorialgränsen eller rätt till ingripande (vanL
endast i form av pappersvisitation) mot
fartyg, som göra sig skyldiga till vissa förseelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
